Lotta Dellve, professor i Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, är projektledare för en studie om distribuerat ledarskap som är finansierad av Afa Försäkring.
Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet
Så blir arbete i vården mer hållbart
Vård och omsorg behöver rekrytera ett stort antal undersköterskor de närmaste åren. Och få fler att vilja jobba längre. Ny forskning ger förslag på hur det ska gå till.
Ur Trygg på jobbet, juni 2024
En av de viktigaste drivkrafterna för personal inom äldreomsorgen att fortsätta arbeta högt upp i åldrarna är att arbetet ger livet innehåll och mening, visar en studie bland kommunanställda 55-plussare i Göteborg och Umeå.
– Att kunna bidra till något viktigt och göra omsorgen bättre för de äldre har den allra största betydelsen för personalen, säger Lotta Dellve, professor i Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, som är projektledare för studien som är finansierad av Afa Försäkring.
Arbetet är slitsamt
Men arbetet inom äldreomsorgen är slitsamt och många äldre medarbetare är tveksamma till om de ens orkar stanna kvar till pensionsåldern. Därför krävs anpassningar av arbetet, menar Lotta Dellve.
– Att kunna göra anpassningar av arbetstiden, arbetstakten eller i vilken ordning man utför arbetet har stor betydelse för att man ska känna att man har en god arbetsförmåga och faktiskt kan och vill jobba längre.
Ett sätt att öka självbestämmandet över arbetet är distribuerat ledarskap, något som cirka 30–40 procent av alla enheter inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner har infört.
Det kan handla om självstyrande team eller att någon frivilligt tar på sig en ombudsroll eller ansvarar för någon uppgift på arbetsplatsen.
Resultaten av forskningsprojektet, som bygger på enkäter, intervjuer och fallstudier i 35 kommuner, visar att distribuerat ledarskap stärker arbetstillfredsställelsen och ger en mer positiv syn på arbetsplatsen.
– Det finns en form av synergi mellan att man trivs bättre på arbetet, engagerar sig mer och tycker att själva jobbet är mer attraktivt. Det hänger ihop, säger Lotta Dellve.
Distribuerat ledarskap ger också brukarna större möjlighet att påverka omsorgen när personalen kan ta egna beslut. Samtidigt avlastas första linjens chefer, som ofta har en pressad arbetssituation med ett stort antal medarbetare.
– De får mer tid att bli bra chefer för att stödja lärandet på sin enhet men också på andra enheter. En sak till vi såg i en studie var att man blev bättre på att ta sitt chefsansvar för fler och mer komplexa frågor på andra områden.
Kontinuitet krävs för lyckat resultat
För att lyckas med distribuerat ledarskap krävs att organiseringen av arbetet är förankrad högt upp i organisationen och att första linjens chefer får det stöd de behöver.
Personalen i sin tur behöver coachning, vidareutbildning och en samsyn kring verksamhetens mål. Men det finns fallgropar, som när ledarskapet dumpats på medarbetarna trots att personalen inte är motiverad eller har förutsättningar och resurser att klara av det. Det krävs också en viss kontinuitet för att självstyrande team ska fungera.
– Har man hög sjukfrånvaro och stor personalomsättning är det svårt att få till det här lärandet som måste ske för att man ska kunna distribuera ledarskapet på ett bra sätt. Om alla bara slutar är det ingen som lär sig någonting och förvaltar det, säger Lotta Dellve.
Text: Krister Zeidler
Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet
Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, juni 2024. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.
En liknande studie
Daniel Seldén, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, har i en liknande studie (Organisatoriska satsningar och individuella överenskommelser: hur motivera äldre till ett förlängt arbetsliv?) undersökt hur individanpassade åtgärder kan motivera äldre medarbetare att stanna längre i arbetslivet.
Resultaten kan ligga till grund för beslut och åtgärder för att främja ett hållbart arbetsliv. De kan också vara ett stöd i diskussioner mellan arbetsmarknadens parter.
Uppdaterad
15 november 2024
Faktagranskad
15 november 2024