Ny forskning: Strategisk samverkan för nya arbetssätt – arbetsmiljöarbete i offentlig sektor
Under ett webbinarium den 26 januari presenterades forskning som ska bidra med kunskap om utvärdering och utveckling av nya arbetssätt inom arbetsmiljöarbetet i offentlig sektor. Hur kan arbetsmiljöarbetet integreras i den strategiska verksamhetsledningen? Hur kan verksamheter med hög sjukfrånvaro ta sig an arbetsmiljöarbetet?
Förutsättningarna att sänka sjukfrånvaro och minska personalomsättning ökar i verksamheter som får stöd i att identifiera och implementera organisatoriska åtgärder. En fallstudie i Västra Götalandsregionen (VGR), där syftet varit att få ner sjukskrivningstalen och förbättra arbetsmiljön, var i fokus för studien som presenterades på webbinariet.
I en arbetsmiljö som blivit instabil ställs relationen mellan formellt och informellt ledarskap på sin spets. Studien visade bland annat att för att förstå, analysera och initiera arbetsmiljöinsatser på bästa sätt, behöver chefer använda såväl formell som informell information från verksamheten. Studien visade även att processtöd behöver balansera mellan stöd- och expertroll, för att arbetssätt i syfte att förändra arbetsmiljön ska kunna integreras i den strategiska verksamhetsledningen.
Studien presenterades av Ewa Wikström, professor i organisation och management, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Magnus Åkerström, medicine doktor i arbets- och miljömedicin, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen, Roy Liff, docent och seniorforskare, Gothenburgh Research Institute vid Göteborgs universitet.
Viktigt med åtgärder på organisatorisk nivå för förbättrad arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro
De åtgärder som chefer ihop med HR ville genomföra för att åtgärda arbetsmiljöutmaningar kunde se lite olika ut.
– Den vanligaste åtgärden var en åtgärd på individnivå även fast problemen främst var identifierade på den organisatoriska nivån. Hela 42 procent av insatserna var på individnivå. Exempel på sådana åtgärder kunde vara föreläsningar, stresskola eller sömnskola. 26 procent av insatserna var på gruppnivå. Det kunde vara åtgärder som att skapa samsyn eller stärkt samarbetsklimat. Endast tredjedel av insatserna var på organisatorisk nivå, vilket kunde handla om schemaförändringar eller ytterligare utvärderingar för att skapa en handlingsplan, sa Magnus Åkerström.
Chefer ihop med HR är bra på att identifiera behov i verksamheten, men behöver
stöd i att designa åtgärder som motsvarar de utmaningar som finns. Ett framgångsrikt förebyggande arbetsmiljöarbete sker på mer än en nivå men kräver att det ingår insatser på organisatorisk nivå.
– Vilka åtgärder som man ska välja i praktiken skiljer mellan olika verksamheter och beror på de utmaningar eller behov som finns. För att kunna lyfta vårt systematiska arbetsmiljöarbete till en organisatorisk nivå behöver vi se över våra arbetssätt och säkerställa tillräckligt med stöd inom organisationen, sa Magnus Åkerström.
Förhållningssätt till rykten på arbetsplatsen vid arbetsmiljöinsatser
Ewa Wikström berättade vidare att projektet visar hur chefer använder både formell och informell information – som berättelser och rykten – från verksamheten för att förstå, analysera och initiera arbetsmiljöinsatser.
Studien visade att rykten var en viktig informationskälla för chefer. Chefernas förtroende för informell information skapade förtroende bland anställda för deras chefer. Men negativa rykten kan vändas till skvaller och behöver hanteras på ett kompetent och snabbt sätt av chefen.
– Man behöver ta rykten på allvar och utreda dem noggrant. Vissa rykten måste dödas snabbt och andra utgör grund för handling. Det visar potentialen att bygga förtroende mellan chefer och anställda, en aspekt som försummats i många tidigare studier. Funderingar som är spekulativa dyker upp dagligen, så detta kräver en kontinuerlig aktivitet. Det kräver ett nära ledarskap. Rykten och skvaller kräver kontinuerliga åtgärder av chefer i det dagliga arbetslivet, sa Roy Liff.
– Chefens förmåga att förhindra att negativa rykten sprids genom tidig tolkning och intervention är avgörande för en arbetsplats av den typ vi studerade här, om chefer ska stödja en väl fungerande arbetsplats och främja välbefinnande.
Forskning till nytta i arbetslivet
– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Afa Försäkring vill långsiktigt förebygga skador och sjukfrånvaro samt bidra till ett tryggt och friskt arbetsliv. Därför finansierar vi forskning inom området arbete och hälsa, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.
Kontakt:
Ewa Wikström, Handelshögskolan, Göteborgs universitet: 0720-83 55 78, ewa.wikstrom@handels.gu.se.
Magnus Åkerström, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen: 072-206 73 15, magnus.akerstrom@vgregion.se.
Roy Liff, Gothenburgh Research Institute, Göteborgs universitet: 0708-97 12 80, roy.liff@gri.gu.se.
Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se
Läs och prenumerera på pressmeddelanden från Afa Försäkring, klicka här.
Om Afa Försäkrings forskningsstöd: Afa Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och regioner. Mer information om forskningsstödet finns på Afa Försäkrings FoU-webb.