40 miljoner till forskning om arbetsmiljön i den gröna omställningen

De åtta projekt som tilldelats finansiering är:

Nätverksmodell för Organisatoriskt lärande och Realisering av Medarbetardrivet miljöarbete (NORM)

Grön omställning av industrin ställer höga krav på förmåga till omställning av produkter, produktionsprocesser och arbetssätt. Det är vanligt att ansvar för miljöfrågor finns hos stödfunktioner i en organisation och inte i linjeorganisationen. För att åstadkomma förändring krävs dock ett annat angreppssätt där hela organisationens kognitiva förmåga tas till vara. Kraven på en grön omställning och medarbetardrivet utvecklingsarbete kan möjliggöra en förbättrad social och organisatorisk arbetsmiljö. Matti Kaulio, Kungliga Tekniska Högskolan, får 5,7 miljoner kronor för att utveckla en nätverksmodell för organisatoriskt lärande och medarbetardrivet miljöarbete hos operatörer och produktionsteam. Coachande ledarskapsträning för chefer ingår i projektet som genomförs i samverkan med AB Volvo.

Forskningen ska bidra till hälsosamma och klimatsmarta arbetsplatser och en utvecklande arbetsmiljö. Studien förväntas resultera i en vidareutvecklad nätverksmodell för organisatoriskt lärande och realisering av medarbetardrivet förbättringsarbete, vilket på sikt kan leda till bättre hälsa och minskad sjukskrivning.

Kontakt: Matti Kaulio, Kungliga Tekniska Högskolan: mkaulio@kth.se, 070-308 88 02.

En meningsfull klimatomställning: Att förstå och hantera klimatutmaningar inom transport och energi

Sveriges riksdag har beslutat att Sverige ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045. En snabb och omfattande omställning behövs därför inom alla samhällssektorer. Tidigare forskning kring organisationsförändring, förändringskompetens och policyimplementering visar att upplevd meningsfullhet är avgörande för medarbetares och chefers handlande. Dessa aspekter är fram till idag relativt outforskade i relation till arbetslivets gröna omställning.

Christian Ståhl, Linköpings universitet, får 4,1 miljoner kronor för att undersöka vilka organisatoriska faktorer som påverkar upplevelsen av meningsfullhet i klimatarbetet och hur medarbetare, arbetsgrupper och chefer i transport- och energibranschen handlar i relation till företagens klimatmål utifrån detta. Vilka förändringar och mål är tänkbara på individuell och organisatorisk nivå och hur påverkar det hälsan?

Projektet ska bidra med kunskap om hur organisationers arbete med klimatomställning kan stärkas genom upplevd meningsfullhet. Resultaten ska stimulera företags, branschorganisationers och fackföreningars klimatarbete och även ge underlag till uppdragsutbildningar.

Kontakt: Christian Ståhl, Linköpings universitet, christian.stahl@liu.se, 013-28 26 90.

Nya roller för integrering av kvalitet och hållbarhet – en givande möjlighet eller en ökad stress?

En grön omställning kräver att hållbarhet blir en del i det dagliga arbetet. Då är kvalitetsarbete med en etablerad infrastruktur av ledningssystem och verktyg viktigt. Att integrera hållbarhets- och kvalitetsarbete kan vara effektivt, men det innebär vissa utmaningar för organisation och individ. Brist på hållbarhetskompetens och otydlighet kring roller kan leda till en känsla av stress och otillräcklighet för anställda som vill bidra i omställningsarbetet.

Ida Gremyr, Chalmers Tekniska Högskola, får 4,3 miljoner kronor för att studera hur individer upplever denna typ av integration. Hur bör organisationen utformas för att stärka medarbetarnas kapacitet att bidra i den gröna omställningen? Projektet ska även utveckla stöd för hur man kan kartlägga kompetensbehov för integrationen av kvalitets- och hållbarhetsarbetet.

Forskningen ska resultera i verktyg för kompetenskartläggning och kompetensutveckling, som tydliggör för både arbetsgivare och medarbetare vilka förutsättningar de behöver för att kunna bidra i den gröna omställningen. Projektet ska också ge ökad förståelse för hur exempelvis integrerade ledningssystem kan stödja integrering av hållbarhetsfokus i det dagliga arbetet.

Kontakt: Ida Gremyr, Chalmers Tekniska Högskola, ida.gremyr@chalmers.se, 031-772 81 82, 076-125 70 30.

Säker och hälsosam arbetsmiljö vid storskalig tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier från eldrivna fordon

Elektrifiering av transporter är avgörande för den gröna omställningen av samhället. Det sker stora satsningar inom tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier för elfordon. Därför är det viktigt att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö för de som arbetar inom den nya gröna industrin. Metallerna kobolt, nickel, mangan och litium som används i LiB har kända allvarliga negativa hälsoeffekter, men det saknas kunskap om yrkesexponering och potentiella hälsorisker för arbetarna i denna nya bransch.

Sandra Johannesson, Göteborgs universitet, får 4,2 miljoner kronor för att undersöka exponering för metallerna kobolt, nickel, mangan och litium samt potentiella hälsoeffekter bland anställda inom tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier (LiB). Eftersom branschen befinner sig i ett tidigt skede finns ett preventivt syfte i att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.

Projektet ska ge kunskapsunderlag för hälsoriskbedömningar och förslag till effektiva förebyggande åtgärder för att minimera exponering för hälsoskadliga metaller vid tillverkning och återvinning av LiB med målet att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö.

Kontakt: Sandra Johannesson, Göteborgs universitet, sandra.johannesson@amm.gu.se, 072-201 95 76.

Bedömning och hantering av faror vid underhåll av batteridrivna elfordon: en säker arbetsmiljö under den gröna omställningen

I Sverige finns idag fler batteridrivna elfordon och plug-in-hybridfordon än någonsin tidigare. Reparation av dessa fordon kan innebära nya hälsorisker såsom elektriska, brand-, kemiska och ergonomiska risker. Hittills är forskningen inom området begränsad och det saknas kunskap om hälsorisker i arbetsmiljön i den pågående gröna omställningen.

Catherine Trask, Kungliga Tekniska Högskolan, får 4,4 miljoner kronor för att undersöka hur arbetsmiljön kan förbättras för bilreparatörer i den gröna omställningen till batteridrivna elfordon. Hur ofta sker oönskade händelser på arbetsplatsen och vilken roll spelar exponering för ergonomiska, kemiska, brand- och elektriska hälsorisker vid reparation och underhåll av batteridrivna el- och hybridfordon?

Forskningen ska kvantifiera en rad exponeringar som uppstår under reparationsarbetet och bidra till att fylla kunskapsluckor inom området. Projektet ska ge ökad förståelse för orsaker och olika nivåer av negativa händelser vid reparation av dessa fordon. En checklista kommer att tas fram för riskbedömning av faror och kontroll av el- och hybridfordon.

Kontakt: Catherine Trask, Kungliga Tekniska Högskolan, ctrask@kth.se, 076-704 86 35.

Arbetsplatsexponering under den gröna omställningen till ett klimatneutralt energisystem

Energisektorn genomgår nu en snabb omställning mot klimatneutrala teknologier. Det medför stora förändringar i produktion, transport och materialflöden för hela samhället. Idag saknas kunskap om hur de nya teknologierna påverkar arbetsmiljö och hälsa. Den gröna omställningen har potential att skapa hälsovinster, men nya risker kan också skapas. Exempel där nya exponeringar kan uppkomma är inom elektrifiering och batterisäkerhet, samt inom bioenergi och tillämpningar i metallindustrin.

Joakim Pagels, Lunds universitet, får 5 miljoner kronor för att ta fram underlag till riskbedömningar vid arbetsplatsexponering för luftföroreningar inom energisektorn i den gröna omställningen. Projektet kommer undersöka var nya exponeringar kan uppstå inom energisektorn. Han kommer undersöka föroreningars bildning, egenskaper och metoder för övervakning, kvantifiera exponeringar på arbetsplatser och samla in prover för jämförelse av partiklars farlighet.

Forskningen väntas ge kunskap om praktiska åtgärder för att minska exponeringen för luftföroreningar på svenska arbetsplatser. Studien väntas också resultera i nya mått som på ett bra sätt beskriver exponeringar, vilket ger underlag för bättre kvalitet på riskbedömningar och mätningar av luftföroreningar. Det kan ge rekommendationer för effektiva åtgärder i syfte att skapa hälsosamma arbetsmiljöer.

Kontakt: Joakim Pagels, Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, joakim.pagels@design.lth.se, 070-511 42 17.

SafePlasticWaste – hållbar arbetsmiljö vid plaståtervinning

Varje år används över 1,3 miljoner ton plast i Sverige och användningen ökar. Idag materialåtervinns mindre än 10 procent av all plast. Nya EU-regler innebär att plaståtervinningen förväntas expandera kraftigt. Idag finns begränsad kunskap om arbetsmiljön i svensk plaståtervinningsindustri. Hantering av material för plaståtervinning innebär risk för hög exponering för mikroplaster och toxiska plastkemikalier med möjlig så kallad cocktaileffekt. Exponeringen kan påverka lungor och ge hormonella störningar.

Karin Broberg, Lunds universitet, får 5,5 miljoner kronor för att, med särskilt fokus på blandad kemikalieexponering och dess hälsoeffekter, studera återvinningsindustrin och göra arbetsmiljön där mer hållbar.

Projektet förväntas ge aktuell kunskap om exponering och risker i återvinningsindustrin och bidra till förebyggande insatser och åtgärder. En ny samarbetsmodell ska tas fram tillsammans med de företag som ingår i studien samt i samverkan med branschorganisationer, fackförbund och myndigheter.

Kontakt: Karin Broberg, Lunds universitet: karin.broberg@med.lu.se, 073-782 37 50.

Möjligheternas fönster – arbetsmiljöns förändring vid övergången till cirkulärt flöde av planglas

Ökade cirkulära flöden av material är en förutsättning för att samhället ska uppnå FN:s och EU:s hållbarhetsmål. Nya flöden av material innebär nya arbetsmiljörisker och ibland ökad arbetsbörda, men också nya möjligheter att skapa förbättrade processer för arbets­miljö­arbete. Projektet kommer studera hur samspelet mellan nya praktiker, ny teknik och deltagande processer kan bidra till social hållbarhet inom näringslivet. Att följa glasets cirkulära väg, både i praktiken och digitalt, kommer ge viktiga insikter i hur vi kan arbeta för en inkluderande och jämlik arbetsmiljö i framtiden

Maria Eidenskog, Linköpings universitet, får 3,6 miljoner kronor för att undersöka hur cirkulärt flöde av planglas påverkar arbetsmiljön och hur förändringarna i flödet kan hanteras på bästa sätt. Projektet kommer följa fönsterglasets väg från byggnaden till återbruk eller till återvinning med fokus på hur glaset och dess digitala infor­mation hanteras av olika aktörer. Vilka arbetsmiljörisker, dilemman och målkonflikter uppstår vid övergång till ett cirkulärt flöde av planglas? Kan ett nytt, cirkulärt materialflöde innebära ökat deltagande och inflytande från medarbetare i arbets­miljö­arbetet?

Projektet kommer att arbeta med aktörer från näringslivet för att utveckla en metodik för arbets­miljö­arbete, vilken kan användas i fler sammanhang där cirkulära materialflöden introduceras. Metoden kommer bygga på interaktiva workshops med olika professioner och förväntas öka kunskap om och motivation för cirkulära materialflöden samt bidra till en bättre arbetsmiljö.

Kontakt: Maria Eidenskog, Linköpings universitet, maria.eidenskog@liu.se, 070-825 56 50.