Viktigt med samspel om arbetsmiljön på Bravida

På service- och installationsföretaget Bravida har man bra koll på Afa Försäkrings hemsida. Det är där företaget fick nys om stöd för arbets­miljö­utbildning. Och man använder även det webbaserade IA-systemet för rapportering av avvikelser i arbetsmiljön.

– Det är ganska enkelt att söka stöd för arbets­miljö­utbildning, så länge villkoren för stödet är uppfyllda. Villkoren är enkla och transparenta att förhålla sig till, säger Michell Martic, arbetsmiljöchef på Bravida Sverige AB.

Stödet har lyft arbetsmiljöfrågorna på företaget och gjort att chefer och skydds- samt arbetsmiljöresurserna kan gå utbildningar oftare. På Bravida är det Samba-utbildningen som är störst. Kursen är en blandning mellan Sam (Systematiskt arbets­miljö­arbete) och Bam (Bättre arbetsmiljö).

– Samba är obligatorisk för våra chefer och stödet har gjort att de kan gå kurs både oftare och fortare när de är nyanställda, säger Michell Martic.

Chef och skyddsombud är ett team

På Bravida är kärnverksamheten installation och de yrkesgrupper som jobbar med det är till exempel elektriker, rörläggare, ventilationspersonal och tekniker som jobbar med larm. I Norden är man 14 000 som jobbar på företaget, varav runt 7 000 i Sverige.

– Vi ser skydds­ombud som en kvalificerad part till våra chefer. Det ska vara ett sam­arbete så att vi alltid har en bra arbetsmiljö. Skydds­ombud och chef har en kontinuerlig dialog och går Samba-utbildningen tillsammans, utöver det går skydds­ombud även kurser via fackliga parter.

På Bravida vill man att en chef ber ett skydds­ombud om råd till exempel om ett arbete ska ske hos en ny kund i lokaler som är okända för Bravida. Företaget har en nollvision för arbets­skador.

– Vi vill att varje medarbetare ska komma hem välmående och frisk från arbetet varje dag. Därför jobbar vi systematiskt med arbetsmiljö och säkerhet. Och därför säger vi stopp om det inte känns säkert att arbeta, säger Michell Martic.

Bravida är ofta underentreprenör. Även om företaget är stort och har ett etablerat arbets­miljö­arbete är det inte säkert att arbetsmiljön är hanterad på ett tillräckligt sätt där medarbetarna utför jobb.

– Det är ofta på små arbetsplatser och vi kanske bara ska vara där en halvtimme, säger Michell Martic.

Om medarbetarna upptäcker att arbetsmiljön de ska jobba i inte är säker har de mandat att säga stopp. Då undersöker Bravida riskerna och sedan tas beslut hur man går vidare.

Det är vanligt med fallskador

Totalt har företaget identifierat fyra dominerande arbetsmiljöskador:

• Strömgenomgång/risk för strömgenomgång

• Olika typer av skärskador

• Fall från höjd

• Fall från samma nivå

Vanligast är skärskador eller fall från samma nivå.

– Våra medarbetare befinner sig i miljöer där det inte är ordning och reda på golvet, så man kan snubbla, säger Michell Martic.

– Det är också vanligt att man skär sig på en vass kant eller en kniv, därför är det viktigt att inte slarva och ta genvägar. Våra medarbetare är skyldiga att tänka på säkerheten och hålla sig till företagets rutiner och instruktioner, som i sin tur är något vi ser över löpande som en del i vårt systematiska arbets­miljö­arbete, säger Michell Martic.

Att tänka säkerhet är centralt

Säkerhetstänkandet är centralt och uttalat på företaget.

– Vi ska jobba utifrån en säkerhetskultur. Våra anställda ska jobba på ett sätt som är säkert. Vi vill inte att våra medarbetare ska skada sig, arbetet får ta tid. Vi kan alltid ta dialogen med våra kunder och förklara varför arbets­miljö­arbetet ibland kan leda till att arbetet tar längre tid. Hellre tar vi den dialogen än att någon av våra medarbetare riskerar att skada sig, säger Michell Martic.

– Ett av våra större problem är medarbetares missriktade lojalitet, det vill säga att medarbetare tror att det är viktigare för oss som företag att vi blir klara snabbt hellre än att vi blir klara säkert. Här finns det risk att man tar genvägar, till exempel att en elektriker inte frånskiljer en anläggning korrekt innan de påbörjar ett arbete där de kan komma i kontakt med annars spänningssatta delar, säger Michell Martic.

I framtiden hoppas Michell Martic att omtanken om varandra på företaget är ännu mer integrerad.

– Jag hoppas att vi om tio är kommit längre med kulturen, att vi tänker mer omtanke. Alltså varför är jag här och varför ska jag bry mig? Jag vill se en utveckling där vi ser varandra som en familj.

– När det gäller vår familj så säger vi ifrån när någon riskerar att skada sig, även om de inte kommer gilla att vi lägger oss i. Men jag tror också att omtanke går åt andra hållet, att när någon säger till mig så lyssnar jag, för jag förstår att det kommer utifrån en omtanke för mig, mitt liv och min hälsa.

Text: Anna-Maria E. Alsand

Foto: Petter Karlberg