Fysisk arbetsmiljö i byggbranschen

Arbete med handhållna vibrerande maskiner kan orsaka nervskador och leda till smärta och nedsatt känsel i händer och fingrar. Projektet förväntas kunna presentera realistiska vibrationsexponeringsvärden för byggnadssnickare.

Exponering för vibrerande maskiner och verktyg är vanligt före­kommande i många yrkes­grupper. Målet med projektet är att öka kunskapen om långvariga symtom, funktionsnedsättningar, fortsatt exponering i arbetet och upplevd livskvalitet hos personer som drabbats av vibrationsskador.

Projektet resulterade i en guide för hur effektivare återkoppling av hälsokontroller kan bidra till att förebygga vibrationsskador.

Projekt ökat förståelsen för varför deltagandet i medicinska kontroller vid vibrationsexponering är lågt, och föreslagit strategier för att öka deltagandet.

Resultaten från projektet har lett till ändringar i EU:s maskindirektiv – som numera kallas maskinförordning. Enligt förordningen ska numera även vibrationsstötar deklareras.

Det saknas kunskap om exakt vad som sker i kroppen när blodkärl och nerver skadas av vibrationer. Projektet ger nya kun­skaper om vad som sker i kroppen hos vibrationsskadade patienter.

Vibrationer från fordon och vibrerande verktyg kan ge skador på blodkärl och nerver. Projektet underlättade riskbedömning av vibrationer genom att ta fram en lättanvänd hemsida och en mobilapp.

Idag finns en typ av betong som inte behöver vibreras, men denna självkompakterande betong används endast i begränsad omfattning. I projektet studerade man hur användning av de olika betongtyperna påverkar fysisk belastning för betongarbetare och produktionskostnader.

Projektet har resulterat i en manual för att dela in vibrationsskador i stadier samt en handlingsplan för sådana skador.

I många branscher arbetar man så mycket med händerna att arbetet kan ge belastningsbesvär och sjukfrånvaro. Projektet utvecklade och testade ett lättanvänt och bärbart system som mäter hastigheten i handrörelserna och aktiviteten i underarmsmusklerna.

Belastningsbesvär i hand, arm, skuldra eller nacke till följd av repetitivt handarbete leder ofta till lång sjukskrivning. I projektet studerar man detta för att se om HAL kan användas oftare och bidra till en minskning av belastningsbesvär vid handintensivt arbete.

Repetitivt och påfrestande arbete som orsakar belastningsbesvär i händer, armar och skuldror kan förekomma inom exempelvis handeln, industrin och städbranschen. I projektet undersöker forskaren hur han kan kan utveckla och utvärdera en checklista för identifiering av handintensivt arbete.

Projektet bidrar till bättre undersökningsmetoder för att ställa diagnos på och följa upp elskador. Kun­skaperna som togs fram kan användas för att ge drabbade av elolyckor bättre vård och även bättre förebyggande åtgärder i branscher där sådana olyckor kan inträffa.

Projektet undersökte dansk och svensk byggindustri för att hitta orsakerna till skillnaden i olycksstatistik mellan de bägge länderna.

Projektet gjorde en sammanställning av produkter som kan användas för att minska fysisk belastning i byggbranschen. Resultaten har spridits till byggföretag, lärosäten, skydds­ombud med flera.

Projektet ger kunskap om varför personlig skyddsutrustning inte alltid används och hur man kan öka den användningen

Projektet har undersökt hur och när personer som drabbats av mesoteliom kan ha utsatts för asbest. Forskarna hittade inga okända riskfällor utan fallen beror på exponering innan förbudet eller att man inte skyddat sig tillräckligt vid arbete med exempelvis eternitplattor med asbest.

Målare målar numera med vattenbaserade färger. De innehåller konserveringsmedel, isothiazolinoner, ITZ, som kan framkalla allergier. Forskarna tog fram en metod för att mäta ITZ i luften under arbete och mätte hur mycket av sådana ämnen målarna utsätts för i arbetet.

I projektet studeras vid vilka arbetsmoment man exponeras för sexvärt krom och hur man förhåller sig till dess gränsvärden på arbetsplatser där ämnet förekommer.

Resultaten från forskningen väntas ge ny kunskap om hur kvarts orsakar lungcancer. Detta kan leda till lägre gränsvärden, bättre arbetsmiljö och minskad dödlighet.

Forskaren utvecklar ett digitalt verktyg som ska kunna användas för att förutsäga kvartsexponering. Och avgöra om mätningar behöver göras vid riskbedömning.

Nanomaterial blir allt vanligare i yrkeslivet. Trots att man vet att partiklarna samlas i våra luftvägar saknas kunskap om hur detta påverkar hälsan.

Projektet undersöker hur vanliga nanopartiklar är i byggbranschen, hur utsatta yrkesgrupper är för dem och hur skadligt damm kan bli med dessa små partiklar.

Ett samverkansprojekt för att förbättra säkerhetsledarskap och säkerhetskultur i bygg- och anläggningsindustrin.