Forskning om högfrekventa vibrationer kan förklara kärl- och nervskador inom tandvården
Tandvårdspersonal drabbas ofta av skador på kärl och nerver trots att deras exponering för vibrationer ligger inom rekommenderade gränsvärden. Samtidigt vibrerar tandborrar, filar och slipmaskiner med höga frekvenser som inte fångas upp av dagens mätstandard. Lars Gerhardsson, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tilldelas 4 095 000 kronor för att undersöka om högfrekventa vibrationer kan vara orsaken till kärl- och nervrelaterade besvär inom tandvården.
– Idag finns en standard som innebär att man mäter vibrationer mellan 0 och 1 250 Hz och räknar bort det som ligger högre än så. Eftersom tandvårdsinstrument ofta vibrerar med betydligt högre frekvens ser tandvårdspersonalen ut att inte vara särskilt utsatt för vibrationer, säger Lars Gerhardsson, professor i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Vi ska titta på risken att utveckla kärl- och nervskador med hjälp av en nyutvecklad teknik som gör att man kan mäta exponering för vibrationer vid högre frekvenser. Genom att kombinera mätningarna med medicinska undersökningar vill vi ta reda på om högfrekvent vibrationsexponering kan vara förklaringen till de kärl- och nervskador som förekommer inom tandvården.
Lars Gerhardsson har tidigare främst forskat på kemiska hälsorisker kopplade till metaller. På senare år har han ägnat sig alltmer åt vibrationsforskning och har bland annat studerat exponering för vibrationer hos hjullastarmontörer, stenbrottsarbetare och gjuteriarbetare. Nu ska han undersöka risken för skador vid arbete med högfrekvent vibrerande tandvårdsinstrument.
– Vi har sett att vibrationsskador i allmänhet kan orsaka såväl domningar och stickningar i fingrar som försämrad finmotorik och nedsatt handkraft. Som tandläkare eller tandhygienist är man beroende av att känseln i fingrarna och finmotoriken fungerar för att kunna utföra sitt arbete, säger Lars Gerhardsson.
Mätning av vibrationsexponering och medicinsk undersökning
I projektet kommer man att studera exponeringen för vibrationer inom tandvården i Göteborgsområdet och Västra Götalandsregionen.
– Tanken är att studien ska omfatta tandläkare, tandtekniker och tandhygienister. I de två första yrkesgrupperna planerar vi att rekrytera 30 kvinnor och 30 män och när det gäller tandhygienister blir det förmodligen 30 kvinnor. Skälet är att yrket är kvinnodominerat och att det därför blir svårt att rekrytera 30 män, säger Lars Gerhardsson.
– Vi kommer att göra en kartläggning av vibrationsexponering och kärl- och nervrelaterade besvär med hjälp av den nya mättekniken och ett omfattande medicinskt formulär med frågor om allt från sjukdomshistorik till bruk av tobak, alkohol och läkemedel. Sedan kommer vi att göra medicinska statusundersökningar där vi ska testa till exempel känslighet för tryck, beröring, smärta, värme, kyla och vibrationer samt handkraftstyrka. Dessutom kommer vi att undersöka förekomsten av besvär i varje deltagares nacke, skuldror, armar och händer.
Vad hoppas du på av projektet?
– Vi hoppas att genom att kartlägga den här högfrekventa vibrationsexponeringen kunna förklara de kärl- och nervrelaterade vibrationsskador vi har sett inom tandvården. Vi vill också se om det finns skillnader i utfallet mellan tandläkare, tandtekniker och tandhygienister. Och så är det intressant att studera eventuella skillnader mellan kvinnor och män inom samma yrke när det gäller utvecklande av kärl- och nervskador.
Forskning som kommer till praktisk nytta
– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.
– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Lars Gerhardsson och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.
Projektet Hög förekomst av kärl- och nervskador inom tandvården trots låg vibrationsexponering startar i december 2022 och pågår i tre år.
Läs mer om projektet och om andra forskningsprojekt Afa Försäkring finansierat inom arbetsmiljö och hälsa i fler pressmeddelanden på Afa Försäkrings webbplats.
Kontakt:
Lars Gerhardsson, professor i arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 031–786 62 80, lars.gerhardsson@amm.gu.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.
Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Varje år satsar vi 150 miljoner kronor på forskning och utveckling för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa. Syftet är att bidra till färre arbetsskador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings FoU-webb.