Djurarbetare går bredvid kor i en lada

Foto: Johnér bildbyrå

Arbetsolyckor och sjukfrånvaro inom jordbruk, skogs- & trädgårdsarbete

StatistikPublicerad 26 september 2024

Yrkesgruppen jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete har högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet på den svenska arbets­marknaden. Risken för långa sjukfall är aningen lägre än genomsnittet. Orsakerna till arbetsolycksfall och sjukfrånvaro skiljer sig dock mellan könen. Det visar en ny statistik­rapport från oss på Afa För­säkring.

I rapporten har vi tittat på nära 1 400 allvarliga arbetsolycksfall och drygt 1 800 långa sjukfall som har inträffat under perioden 2018–2022. Statistiken redovisas efter skadeår/visandeår, det vill säga det år som arbetsolycksfallet inträffade eller sjukfallet påbörjades. Statistiken kommer från Afa Försäkrings skadedatabas och är avläst 31 december 2023. Vid riskberäkningar är statistiken avläst 31 december året efter att olyckan skedde eller sjukfallet inträffade.

År 2022 arbetade 29 000 privatanställda arbetare inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete. Det är drygt en halv procent av den totala arbetskraften. 27 procent av de sysselsatta inom yrkesgruppen är kvinnor och 73 procent är män. Motsvarande siffror för hela den svenska arbets­marknaden är 49 procent kvinnor och 51 procent män.

  • Den första sidan i rapporten Allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete
    PDF

    Allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete

    Yrkesgruppen jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete har högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet på den svenska arbets­marknaden. För kvinnor är den vanligaste olycksorsaken en djurolycka och för män är det en fallolycka. Den vanligaste diagnosen vid långvarig sjukfrånvaro är en muskuloskeletal diagnos. Det visar statistik från Afa För­säkring.

    Publicerad: September 2024Filnummer: F6389
    Ladda ner (2.05 MB)

Definition av jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete

Yrkesgruppen jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete omfattar i den här rapporten 11 olika yrken. Vi har delat upp dem på fem olika yrkesundergrupper:

  • Djuruppfödare och djurskötare (yrkena uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur, uppfödare och skötare av sällskapsdjur, övriga djuruppfödare och djurskötare och växtodlare och djuruppfödare, blandad drift)

  • Fiskodlare och fiskare (yrkena fiskodlare och fiskare)

  • Förare av jordbruks- och skogsmaskiner

  • Skogsarbetare

  • Växtodlare inom jordbruk och trädgård (yrkena odlare av jordbruksväxter, frukt- och bär, trädgårdsodlare och trädgårdsanläggare m.fl.)

Många inom jordbrukssektorn är egenföretagare, särskilt lantbrukare och fiskare, och omfattas inte lika ofta av AGS och TFA som andra anställda. Därför har vi inte en fullständig bild av deras skadefall. Egenföretagare kan teckna Företagares egen försäkring och omfattas, och dessa egenföretagare finns med i vår statistik.

Allvarliga arbetsolycksfall

Både kvinnor och män inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete har en högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet för samtliga yrkesgrupper på arbets­marknaden.

Under perioden 2018–2022 inträffade nära 1 400 godkända allvarliga arbetsolycksfall inom yrkesgruppen. 35 procent av olyckorna drabbade kvinnor och 65 procent drabbade män. Risken för olycksfall per 1 000 sysselsatta 2022 var 12,9 för kvinnor och 8,4 för män. Kvinnor inom yrkesgruppen har 6,5 gånger högre risk än kvinnor i genomsnitt, och män inom yrkesgruppen har 2,5 gånger högre risk än män i genomsnitt.

Diagram 1 visar antal allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 2018–2022 för kvinnor och män.

Diagram 1. Antal allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 2018–2022, kvinnor och män.

För kvinnor inom yrkesgruppen är det allra vanligast att drabbas av en olycka vid kontakt med djur, 54 procent. Djurolyckorna kan till exempel ha skett när den drabbade har ramlat av en häst eller blivit klämd av en ko. Den näst vanligaste orsaken är fall i samma nivå,16 procent. Fall från höjd och maskiner och verktyg står för 5 procent var.

För män är fördelningen jämnare. Fall i samma nivå och maskiner och verktyg är vanligast och står för 18 respektive 17 procent var av de allvarliga arbetsolycksfallen. Därefter kommer djur och fall från höjd med 14 procent var. Olyckor vid skogsröjningsarbete, till exempel att ett träd faller över den drabbade, står för 9 procent.

För båda könen är den vanligaste orsaken till fall i samma nivå att man ramlar i samma nivå utomhus, till exempel att man halkar på en isfläck eller snubblar i skogen. Vid fall från höjd är det vanligast att man faller från en stege eller från en annan höjd, så som en arbetsmaskin eller ett tak. Olyckor med maskiner och verktyg kan bero på att man skadar sig på en häcksax, motorsåg eller vedmaskin.

Diagram 2 visar de vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall per kön, jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, 2018–2022.

Diagram 2. De vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall per kön, jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, 2018–2022.

Långvarig sjukfrånvaro

Under perioden 2018–2022 inträffade drygt 1 800 långa sjukfall för yrkesgruppen jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete. 46 procent av sjukfallen drabbade kvinnor och 54 procent drabbade män.

Kvinnorna har ungefär lika hög risk för sjukfrånvaro som genomsnittet för privatanställda arbetare, medan männen har lägre risk. Kvinnornas risk uppgick 2022 till 20,3 långa sjukfall per 1 000 sysselsatta. Männens risk uppgick till 8,8.

Diagram 3 visar antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 2018–2022 för kvinnor och män.

Diagram 3. Antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 2018–2022, kvinnor och män.

Störst skillnad i risk mellan könen har djuruppfödare och djurskötare, vilket främst beror på att fler kvinnor blir långvarigt sjukskrivna med psykiska diagnoser.

För kvinnor inom yrkesgruppen är psykiska diagnoser, så som reaktion på svår stress och förstämningssyndrom, vanligast och står för 39 procent av de långa sjukfallen. Därefter följer muskuloskeletala diagnoser, till exempel ryggsjukdomar och ledsjukdomar, 23 procent.

För män är förhållandet det omvända. Muskuloskeletala diagnoser är vanligast och står 41 procent av de långa sjukfallen, därefter följer psykiska diagnoser med 18 procent.

För hela yrkesgruppen, oavsett kön, är muskuloskeletala diagnoser vanligast och står för en tredjedel av de långa sjukfallen. Därefter följer psykiska diagnoser, 28 procent. Muskuloskeletala diagnoser är också det vanligaste diagnoskapitlet för samtliga yrkesundergrupper förutom för djuruppfödare och djurskötare, där psykiska diagnoser är vanligast.

Diagram 4 visar de vanligaste diagnoserna vid långvarig sjukfrånvaro per kön, jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, 2018–2022.

Diagram 4. De vanligaste diagnoserna vid långvarig sjukfrånvaro per kön, jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, 2018–2022.

Press­meddelande om rapporten

Högre risk för allvarliga arbetsolyckor inom jordbruks-, skogsbruks och trädgårdsarbete

Vill du veta mer om vår statistik?

Genom att ta fram och analysera statistik ur vår skadedatabas kan vi erbjuda värdefull kunskap om arbets­skador och sjukfrånvaro i arbetslivet.

Kundtjänst - Kvinna som pratar i headset

Kontakta oss om statistik

analys@afaforsakring.se

Prenumerera på statistik­rapporter

Få statistik om arbets­skador och sjukfrånvaro direkt i din e-post samma dag som statistik­rapporterna släpps.