20 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till nio nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

De nio projekten är:

Effekter av algoritmiskt ledarskap på arbetsmiljö, välbefinnande och hälsa bland transport- och lagerarbetare
Den växande e-handeln har lett till ökad konkurrens och högre krav på effektivitet i logistik- och transportbranschen. Företag använder därför så kallat algoritmiskt ledarskap, vilket innebär att arbetsrelaterade beslut baseras på algoritmer framräknade av datorer och meddelas de anställda via en mobilapplikation. Kunskapen är begränsad om vilka effekter denna ledningsmodell har på arbetstagare. En studie av hur algoritmiskt ledarskap påverkar arbetsmiljö, välbefinnande och hälsa kan bidra till en hållbar och hälsosam tillämpning av modellen.

Carin Håkansta, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 746 000 kronor för att undersöka vilka effekter algoritmiskt ledarskap har på arbetsorganisation, arbetsmiljö och hälsa i logistik- och transportbranschen. Intervjuer kommer att göras med arbetsgivare, representanter för arbetsgivarorganisationer och fackförbund och medarbetare på företag där ledarskapsmodellen används.

Projektet pågår till och med december 2024 och förväntas ge ökad kunskap om hur algoritmiskt ledarskap påverkar arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande. Resultaten väntas kunna ligga till grund för rekommendationer för hur denna ledarskapsmodell kan införas på ett sätt som främjar en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

Carin Håkansta, doktor i arbetsvetenskap, Karolinska Institutet, tel: 076–209 82 26, e-post: carin.hakansta@ki.se.
 

SafeChrom: Säkert arbete med sexvärt krom
Sexvärt krom är en cancerframkallande form av grundämnet krom som används bland annat vid tillverkning av stål, textilfärg och rostskydd. Idag saknas kunskap om när och i vilken omfattning anställda i Sverige exponeras för denna typ av krom. En studie av vid vilka arbetsmoment man exponeras för sexvärt krom och hur man förhåller sig till dess gränsvärden kan bidra till bättre arbetsmiljö på arbetsplatser där ämnet förekommer.

Karin Broberg, vid Lunds universitet, tilldelas 3 881 000 kronor för att mäta halten av sexvärt krom i luften på arbetsplatser där ämnet hanteras och i de anställdas röda blodkroppar. I projektet ingår att undersöka förhållningssätt till gränsvärden.

Projektet pågår till och med maj 2024 och förväntas ge ny kunskap om i vilka sammanhang och i vilken utsträckning anställda exponeras för sexvärt krom. Resultaten väntas kunna ligga till grund för riktlinjer för hantering av kromet, vilket i sin tur kan bidra till bättre arbetsmiljö på arbetsplatser där ämnet används.

Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, tel: 073–782 37 50, e-post: karin.broberg@med.lu.se.
 

Tystnadskulturens logik. Grupprocesser, konstnärlig frihet och lärande i scenkonstbranschens förebyggande arbete mot sexuella trakasserier efter #tystnadtagning
2017 belyste de båda uppropen #tystnadtagning och #metoobackstage förekomsten av sexuella trakasserier i tv-, film- och teaterbranschen. En kommission pekade på en tystnadskultur som en av de främsta orsakerna till kränkningarna och följdes av informationsinsatser och nya rutiner för hantering av sexuella trakasserier. En studie av mekanismerna bakom tystnadskulturen och av arbetsmiljöarbetet inom scenkonsten kan bidra till att förebygga och bättre hantera sexuella trakasserier i branschen.

Anna Lundberg, vid Linköpings universitet, tilldelas 3 881 000 kronor för att identifiera och analysera den tystnadskultur som anses vara en av orsakerna till sexuella trakasserier i scenkonstbranschen och undersöka hur den förhåller sig till det förebyggande sociala och organisatoriska arbetsmiljöarbetet. Intervjuer kommer att göras med arbetstagare inom olika yrkeskategorier i branschen och med arbetsgivare. I projektet ingår att ta fram ett metodstöd för hantering av en arbetskultur där man tiger om missförhållanden.

Projektet pågår till och med december 2024 och förväntas öka kunskapen om vad tystnadskulturen i scenkonstbranschen innebär för arbetstagare och för arbetsmiljön. Kunskapen väntas göra det möjligt att förebygga och bättre hantera sexuella trakasserier. Det framtagna metodstödet väntas kunna bidra till att förebygga och hantera tystnadskultur.

Anna Lundberg, docent i genusvetenskap, Linköpings universitet, tel: 070–089 67 56, e-post: anna.a.lundberg@liu.se.
 

FHVmetodik.se – en preventiv resurs för hela arbetsmarknaden
Webbplatsen FHVmetodik.se togs fram av arbets- och miljömedicinavdelningarna på universiteten i Lund och Göteborg i samarbete med företagshälsovården, i avsikt att stärka företagshälsovårdens roll i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. FHVmetodik.se används idag främst av företagshälsovården. Syftet med detta projekt är utveckla webbplatsens innehåll och användbarhet så att även arbetsgivare, anställda och fackliga representanter kan ha nytta av den.

Catarina Nordander, vid Lunds universitet, tilldelas 734 000 kronor för att samordna en teknisk uppgradering av FHVmetodik.se, en uppdatering av innehållet och införande av fler verktyg för rehabilitering och arbetsmiljöarbete. I projektet ingår att se till att webbplatsen framöver kan drivas av landets sju arbets- och miljömedicinska kliniker i samarbete med företagshälsovården.

Projektet pågår till juni 2022 och väntas öka användandet av FHVmetodik.se, vilket kan bidra till spridning av forskningsbaserade verktyg och metoder för arbetsmiljöarbete.

Catarina Nordander, docent i arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, tel: 046–17 31 68, e-post: catarina.nordander@med.lu.se.
 

Jämförande studie i fält av arbete med och utan självkompakterande betong – tekniska mätningar av fysisk exponering och ekonomiskt utfall
Byggnads- och betongarbetare drabbas ofta av arbetsskador orsakade av vibrationer, buller och tungt arbete. Vid traditionell betonggjutning jämnar man ut betongen och tar bort luftbubblor med hjälp av handhållna vibreringsstavar. Idag finns en typ av betong som inte behöver vibreras, men denna självkompakterande betong används endast i begränsad omfattning. En studie av hur användning av de olika betongtyperna påverkar fysisk belastning och produktionskostnader kan bidra till att minska risken för arbetsskador för betongarbetare och gynna samhällsekonomin.

Mikael Forsman, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 1 996 000 kronor för att jämföra vilka effekter gjutning med traditionell respektive självkompakterande betong har på betongarbetares fysiska exponering, produktionskostnader och kvalitetsbesiktning. Tekniska mätningar kommer att göras av arbetsställningar och exponering för vibrationer och buller.

Projektet pågår till och med augusti 2023 och väntas visa om ökad användning av självkompakterande betong kan bidra till minskad fysisk belastning för betongarbetare. Ett positivt resultat kan leda till en ökad användning av självkompakterande betong, lägre produktionskostnader, färre arbetsskador och minskade samhälleliga kostnader.

Mikael Forsman, professor i ergonomi, Kungliga Tekniska Högskolan, tel: 070–491 01 96, e-post: mikael.forsman@ki.se.
 

Har operation av skador på handledens triangulära fibrokartilaginära ligamentkomplex (TFCC) någon effekt?
Det triangulära fibrokartilaginära ligamentkomplexet (TFCC) ger stabilitet åt den led som gör att man kan rotera handen och underarmen. Skador på och försämring i TFCC är vanligt och kan leda till sjukskrivning och nedsatt arbetsförmåga. Idag görs två typer av operationer av TFCC-skador, men vetenskapliga belägg saknas för vilka resultat de ger. En studie av de båda operationernas effekt kan bidra med ny kunskap om hur användbar kirurgi är vid TFCC-skador och ge bättre behandling av dessa besvär.

Maria Wilcke, vid Karolinska Institutet, tilldelas 766 000 kronor för att jämföra effekten av operationer av TFCC-skador med placebobehandling i form av skenoperation respektive fysioterapi. Teknisk mätning av greppstyrka och rörelseförmåga kommer att kompletteras med patienternas egen skattning av handledsfunktion och livskvalitet.

Projektet pågår till och med december 2023 och förväntas ge vetenskapliga bevis för om kirurgisk behandling av TFCC-skador är effektiv. Resultaten väntas också leda till bättre val av behandling och minskade besvär för personer som lider av dessa besvär.

Maria Wilcke, handkirurg och doktor i medicin, Karolinska Institutet, tel: 070–829 46 13, e-post: maria.wilcke@sll.se.
 

Trygg och passande brandbekämpning
Skyddsutrustningen för brandbekämpande personal på fartyg måste klara olika typer av bränder och behöver finnas i storlekar som passar både män och kvinnor. Kravnivån på utrustningen anses i vissa fall vara för låg. På senare år har dessutom nya former av brandrisker uppstått i och med att fartyg fraktar fordon som drivs av litiumjonbatterier, metangas och vätgas. En studie av vilka krav personlig skyddsutrustning bör uppfylla kan ge rederier ökad kunskap om kravställning och minska risken för arbetsskador till sjöss.

Anna Olofsson, vid RISE Research Institutes of Sweden AB, tilldelas 332 000 kronor som delfinansiering av ett forskningsprojekt och gäller de moment där underlag ska tas fram för kravställning vid inköp av personlig brandskyddsutrustning som används på fartyg. Arbetet kommer att göras i form av intervjuer med fartygspersonal, konsekvensanalyser och en studie av skyddsutrustningens användarvänlighet.

Projektet pågår till och med december 2021 och förväntas resultera i uppdaterade rekommendationer för brandskyddsutrustning till sjöss, ökad trygghet för rederier och bättre arbetsmiljö för personal på fartyg.

Anna Olofsson, projektledare och brandingenjör, RISE Research Institutes of Sweden AB, tel. 010–516 69 73, e-post: anna.olofsson@ri.se.
 

Hälsobringande sjukvård – även för personalen. Populärvetenskaplig bok om bättre personalhälsa och bättre, effektivare vård.
Syftet med detta projekt är att skriva en populärvetenskaplig bok som presenterar resultaten av forskningsprojektet Bättre psykisk personalhälsa, patientsäkerhet och effektivitet i vården, och mindre personalomsättning bland sjuksköterskor. Boken är tänkt att vara ett stöd för personer som arbetar med utveckling i vården och kan bidra till att förbättra effektivitet, kvalitet, säkerhet och personalhälsa genom bättre arbetsförhållanden för vårdpersonalen.

Marianne Törner, vid Göteborgs universitet, tilldelas 373 000 kronor i tilläggsanslag för att sammanställa och publicera en populärvetenskaplig bok om det av Afa Försäkring finansierade forskningsprojektet om bättre psykisk personalhälsa och effektivare vård. Boken ska främst rikta sig till chefer, stabsanställda och arbetsmiljöombud i vårdsektorn.

Resultaten av det tidigare forskningsprojektet visar preliminärt att ett arbetsklimat med upplevt organisatoriskt stöd (Perceived Organizational Support, POS) bidrar till minskad stress kopplad till yrkesetik, högre arbetstillfredsställelse, teameffektivitet och patientsäkerhet samt till lägre personalomsättning. Boken förväntas göra detta och övriga resultat av projektet tillgängliga för personer som arbetar med utveckling i vårdsektorn.

Marianne Törner, doktor i medicinsk vetenskap, Göteborgs universitet, tel: 076–618 36 13, e-post: marianne.torner@amm.gu.se.
 

Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet 2022–2024
Afa Försäkring finansierar översikter som samlar kunskap i olika ämnen inom arbetsmiljöområdet. Kunskapsöversikterna ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet och finns fritt nedladdningsbara som PDF-dokument. Projektet kommer att ha en partssammansatt styrgrupp utsedd av Afa Försäkring.

Kjell Torén, vid Göteborgs universitet, tilldelas 4 791 000 kronor för att tillsammans med Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin, och Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin, fortsätta arbetet med att sammanställa kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet. Det uppdrag som ursprungligen startade 2009 förlängs därmed med ytterligare tre år.

Projektet pågår till och med december 2024 och väntas resultera i två kunskapsöversikter per år med start 2022.

Kjell Torén, senior professor i arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, tel: 070–219 07 11, e-post: kjell.toren@amm.gu.se.
 

Kontakt: 
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på Afa Försäkrings FoU-avdelningen:
070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, kommunikatör, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.

Om Afa Försäkrings forskningsstöd: Afa Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet finns på Afa Försäkrings FoU-webbplats.