40 miljoner till forskning om friskfaktorer inom kommuner, regioner och kommunala företag

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning, som jobbar med forskningsfinansiering inom områdena arbetsmiljö och hälsa.  

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat finansiering med totalt 40 miljoner kronor till nio nya projekt i det treåriga FoU-programmet Friskfaktorer – inom kommuner, regioner och kommunala företag.  

Projekten startar i juni 2024 och ska bidra till långsiktigt friska, hållbara och attraktiva arbetsplatser i kommun- och regionsektorn och kommunala företag. 

De nio projekt som tilldelas finansiering är:   

Nya perspektiv på framtidens hälso- och sjukvård – hur utformas ett attraktivt arbete?   

Hälso- och sjukvården står inför utmaningar med ökad efterfrågan på vård, minskade resurser, stigande sjukfrånvaro och ökad benägenhet hos arbetstagarna att lämna arbetet. Samtidigt finns utmaningar i rekrytering av medarbetare. Det behövs en ömsesidig interaktion mellan arbetsgivare och arbetstagare för att skapa hållbara, attraktiva arbetsplatser inom hälso- och sjukvården, ett attraktivt arbete som motiverar arbetstagarna att gå till arbetet.   

Åsa Tjulin, Mittuniversitetet, tilldelas 4 259 445 kronor för att granska och identifiera vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats och ett attraktivt arbete utifrån studerandes, läkares, sjuksköterskors och arbetsgivares perspektiv – och om dessa perspektiv är förenliga.   

Projektet förväntas synliggöra eventuella skillnader mellan arbetsgivare och arbetstagare kring deras förväntan på vad ett attraktivt arbete innebär. Projektet undersöker även vad regionen som arbetsgivare erbjuder potentiella arbetstagare som attraktiv arbetsplats. Forskningen förväntas bidra till kunskap om vilka strategier som är framgångsrika för att främja attraktiva verksamheter, välbefinnande på jobbet, samt långsiktig rekrytering av arbetstagare till regionen.  

Kontakt: Åsa Tjulin, Mittuniversitetet:  asa.tjulin@miun.se, 010-1428404. 

Kan politiken utgöra en organisatorisk friskfaktor i kommunal verksamhet?  

En strukturell förutsättning för chefers arbetsmiljö i offentliga organisationer som inte hanteras är hur politiker påverkar arbetsmiljön för kommunala chefer. Politiken har blivit mer direkt i sin styrning och olika populistiska politiska utspel skapar en ny slags vardag för chefer att hantera.   

Thomas Andersson, Högskolan i Skövde, tilldelas 2 998 033 kronor för att studera och öka förståelsen för politiken som potentiell organisatorisk friskfaktor i kommuner. Utgångspunkten i projektet bygger vidare på det tidigare forskningsprojektet Chefios och inkluderar politiken i chefers strukturella förutsättningar. Verktyget Chefeoskopet ska också kunna vidareutvecklas utifrån denna aspekt.   

Projektet förväntas ge en fördjupad förståelse för hur politiken påverkar kommunala chefers arbetsmiljö såväl positivt som negativt. Utgångspunkten är att förstå politiken som organisatorisk friskfaktor, det vill säga vad som kännetecknar situationen när politiken bidrar positivt till chefernas arbetsmiljö. Då politiken även är en potentiell riskfaktor för de kommunala chefernas arbetsmiljö är det viktigt att också förstå dessa, eftersom frånvaron av dessa riskfaktorer kan innebära friskfaktorer.  

Kontakt: Thomas Andersson, Högskolan i Skövde: thomas.andersson@his.se, 0500-44 88 61. 

När är det bäst att stressa? Hur kommuner och regioner kan strukturera arbetsdagen för att främja återhämtning  

Vi vet idag väldigt lite om hur tidpunkten för hög arbetsbelastning påverkar återhämtning. Detta är speciellt viktigt inom socialtjänst, vård- och omsorgsyrken, där tempot är högt och stressnivåerna varierar under dagen. Har exempelvis stressande arbetsuppgifter på morgonen eller eftermiddagen en starkare koppling till hur du sover efter jobbet?  

Tina Sundelin, Stockholms universitet, tilldelas 2 440 704 kronor för att studera och fastställa hur timingen av stressande aktiviteter på jobbet påverkar sömn och återhämtning. Data från tidigare studie inom socialtjänst, vård- och omsorg i olika kommuner och regioner ska analyseras med fokus på variationer under dagen i relation till återhämtning och hälsa. Målet med projektet är att klargöra hur en arbetsdag bäst struktureras för att främja just återhämtning och hälsa.  

Studien väntas ge ett unikt och ett djupgående perspektiv på stress och återhämtningsmönster under dagen. Projektet ska studera om timingen av stressfyllda aktiviteter påverkar återhämtningen på ett sätt som kan bidra till bättre dagsplanering och därmed öka möjligheten för återhämtning. Resultaten från studien har potential att bidra till praktiska rekommendationer för organisationer inom socialtjänst, vård- om omsorgsyrken om hur en arbetsdag bäst struktureras för att främja återhämtning och välmående.  

Kontakt: Tina Sundelin, Stockholms universitet: tina.sundelin@psychology.su.se, 070-441 11 71. 

Hållbara arbetsplatser: Organisatoriska friskfaktorers roll i engagerade, tillfredsställda och friska sjuksköterskor genom hela yrkeslivet    

Det finns ett stort behov av att skapa långsiktiga strategier och förutsättningar för att behålla sjuksköterskor i vårdyrket. Tre av tio bland de vårdanställda, däribland sjuksköterskor, arbetar deltid på grund av behov av vila och återhämning. Trots tidigare forskning finns fortfarande kunskapsluckor om faktorer som påverkar arbetsmiljön och främjar hälsa och återhämtning för medarbetarna inom hälso- och sjukvården.   

Ann Rudman, Högskolan Dalarna, tilldelas 4 995 011 kronor för att genom en nationell kartläggning undersöka hur friskfaktorer påverkar sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang och hälsa under yrkeslivet.  

Forskningen förväntas ge en ökad förståelse för vilka friskfaktorer på organisatorisk nivå som har en betydande roll för att sjuksköterskor ska stanna och trivas på arbetet samt vad som främjar ett hållbart arbetsliv inom hälso- och sjukvården. Studien kommer även kunna ligga till grund för hur hälso- och sjukvårdsorganisationer agerar för att skapa ett hållbart yrkesliv så att sjuksköterskor stannar kvar i yrket. 

Kontakt: Ann Rudman, Högskolan Dalarna: ard@du.se, 023-77 84 49.  

Långtidsfriska arbetsplatser inom socialtjänsten. Hur skapas och vidmakthålls en hälsofrämjande arbetsmiljö?   

Samtidigt som höga sjukskrivningstal under många år rapporterats bland socialsekreterare, finns studier som visar på undantag. Bland 34 arbetsgrupper som undersöktes 2018, identifierades 11 arbetsgrupper där merparten av gruppmedlemmarna skattade sin hälsa bättre än genomsnittet av alla svarande. Även vid en tidigare studie 2014 återfanns grupper som avvek ur positiv bemärkelse från de övriga. Hur kan en hälsofrämjande arbetsmiljö skapas och bibehållas? Hur har vissa arbetsgrupper lyckats med detta?  

Pia Tham, Uppsala universitet, tilldelas 4 713 857 kronor för att undersöka hur friska arbetsgrupper inom socialtjänsten kan skapas och bibehållas. Vad utmärker arbetsgrupper som är friskare än övriga vid mätningar 2018 och 2024? Vilka har utvecklats från att vara sjukare än övriga till att vara friskare än övriga mellan 2018 och 2024? Vilka strategier har använts för att skapa eller bibehålla en hälsofrämjande arbetsmiljö?   

Forskningen förväntas ge viktig information om vad som karaktäriserar arbetsgrupper som är långtidsfriska respektive utvecklats från sjuka till friska. Det ska även ge kunskap och strategier om hur en hälsofrämjande arbetsmiljö kan skapas och bibehållas.   

Kontakt: Pia Tham, Uppsala universitet: pia.tham@uu.se, 070-363 18 75. 

Läraravlastande yrkesroller – en friskfaktor för lärare? En mixed-metodstudie om implementering och effekter av avlastande yrken på lärares arbetshälsa   

Att skapa en attraktiv arbetsplats där lärare vill och orkar jobba är en av de stora utmaningar som svenska skolor står inför idag. I vissa kommuner slutar så många som 15–25 procent av lärarna varje år. För att förbättra lärares arbetssituation och minska deras arbetsbelastning har regeringen infört läraravlastande tjänster. Forskning visar dock varierande resultat när det gäller effektiviteten av dessa tjänster och skolor efterlyser stöd kring hur dessa tjänster bäst implementeras och organiseras.  

Lydia Kwak, Karolinska Institutet, tilldelas 5 314 600 kronor för att studera effekterna av läraravlastande tjänster för lärares arbetsbelastning och stress samt hur implementering och organisering av läraravlastande tjänster i skolor kan förbättras. Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om effekter av läraravlastande tjänster som en potentiell central friskfaktor för lärare.  

Resultatet förväntas belysa effekter av läraravlastande yrkesgrupper för lärares arbetsmiljö och hälsa, samt hur samverkan mellan lärare och läraravlastande yrkesgrupper fungerar. Forskningen förväntas även att resultera i kunskap om hur skolor på bästa sätt kan implementera och organisera läraravlastande tjänster.   

Kontakt: Lydia Kwak, Karolinska Institutet: lydia.kwak@ki.se, 08-524 87 129.    

Mätbar ORganisationshälsa genom Friskfaktorer som leder till hållbar ARbetsmiljö – MORFAR-projektet   

Idag saknas det kunskap om organisatoriska friskfaktorer på olika nivåer som är mätbara och skapar god organisationshälsa. God organisationshälsa innebär en arbetsplats med låg andel arbetsmiljöproblem och låg andel ohälsa. Avsaknaden av praktiskt användbara verktyg för att skapa organisationshälsa innebär att de flesta arbetsmiljöinsatser sker på individnivå, även när utmaningarna är organisatoriska.  

Jens Wahlström, Umeå universitet, tilldelas 3 936 030 kronor för att identifiera mätbara organisatoriska friskfaktorer som förutser organisationshälsa utifrån data som idag redan finns tillgängliga inom många kommuner och regioner. Med detta som grund ska projektet utveckla en metod utifrån organisatoriska friskfaktorer som kan användas för att mäta organisationshälsa. Detta ger möjlighet för organisationen att kunna prioritera verksamheter och arbetsplatser med störst behov av stöd och på ett systematiskt sätt mäta och följa organisationshälsan över tid.   

Det förväntade resultatet är en metod som kommuner och regioner kan använda sig av för att utifrån befintlig information från medarbetarenkäter och personaladministrativa system mäta organisationshälsa. Metoden baseras på friskfaktorer på organisatorisk nivå och kan implementeras i det systematiska arbetsmiljöarbetet för ökad organisationshälsa i offentlig sektor. För att öka tillgängligheten och tillämpbarheten kan underlaget även nyttjas för att ta fram ett verktyg i syfte att mäta organisationshälsa.   

Kontakt: Jens Wahlström, Umeå universitet: jens.wahlstrom@umu.se, 070-191 68 44.  

Från årliga mätningar till dagliga förbättringar: Utvärdering av en metod för uppgradering av det systematiska arbetsmiljöarbetet  

Kompetensförsörjning är en stor utmaning för Sveriges kommuner. Bristande arbetsmiljö bidrar till detta och leder till sjukfrånvaro och dåligt välbefinnande. Ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, pekas ut som en lösning för att hantera problemen. I dagsläget präglas dock SAM av årliga mätningar och fokus på brister. Det saknas kunskap om hur SAM ska utföras för att fokusera på hur friskfaktorer på organisationsnivå ska uppnås. Det saknas målindikatorer som är möjliga att mäta och följa upp.  

Marta Roczniewska, Karolinska institutet, tilldelas 4 217 886 kronor för att testa och utvärdera en praktisk metod för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan växlas upp, från nuvarande tyngdpunkt på kartläggning av brister, till mål med friskfaktorer i fokus. Genom GAS-metoden (Goal Attainment Scaling) kan organisationer få hjälp med att formulera ett konkret, skräddarsytt, önskvärt läge relaterat till specifika insatser och därigenom följa upp och driva förbättringsarbete av friskfaktorer.   

Forskningsprojektet ska identifiera friskfaktorer på organisatorisk nivå som prioriterar och kartlägger framgångsrika strategier för att kunna uppfylla uppsatta mål. Projektets fokus är på arbetsmiljön och dess utveckling i kommuner, särskilt de kommuner som har bristfällig arbetsmiljö och höga nivåer av sjukfrånvaro. Kunskapen från projektet och ett utvecklat verktyg ska kunna bidra till långsiktigt hållbara och attraktiva arbetsplatser i kommunsektorn.   

Kontakt: Marta Roczniewska, Karolinska institutet: marta.roczniewska@ki.se.   

Kommunikationskapabilitet: Betydelser av flödande kanaler för röst, lyssnande och återkoppling för välbefinnande och utveckling av hållbart arbete   

Reella förutsättningar att kunna utrycka åsikter, erfarenheter och upplevelser är ett basalt behov och en viktig förutsättning för utveckling av en hållbar, säker arbetsmiljö – och för välbefinnande och värdigt arbete. Kommunikation via linjeorganisationen och genom digitala system är vanliga kommunikationsflöden, men kommunikationsklimatet varierar mellan olika nivåer och offentliga verksamheter. Det finns utvecklingsmöjligheter i användning och analys av digitala kommunikationskanaler.   

Lotta Dellve, Göteborgs universitet, tilldelas 3 502 097 kronor för att identifiera olika former av kommunikationsflöden och dess betydelser för anställdas välbefinnande och för utveckling av hållbart arbete. Vilka former finns för kommunikationsflöden och hur används digitala rapporteringskanaler? Vilken betydelse har kommunikationsflöden för upplevelsen av välbefinnande i arbetet, arbetstillfredsställelse, värdigt arbete och intentionen att stanna i arbetet? Vilken betydelse har de för verksamhetens förmåga att analysera och hantera utmaningar?   

Projektet förväntas bidra till kunskap om olika former för rapportering av och kommunikation om problem och idéer. Forskningen ska ringa in indikatorer på avgörande organisatoriska förutsättningar och förhållanden, såsom klimat, normer, arbets- och anställningskarakteristika, för att kommunikation ska flöda i flera riktningar. Projektet ska bidra till välbefinnande och upplevelsen av värdigt arbete i offentlig verksamhet, genom att man ska kunna ge röst åt, bli lyssnad på, få återkoppling på och bidra till ett meningsfullt utvecklingsarbete.  

Kontakt: Lotta Dellve, Göteborgs universitet: lotta.dellve@socav.gu.se, 0763-45 01 14. 

Mer information 

Här finns informationen om FoU-programmet Friskfaktorer – inom kommuner, regioner och kommunala företag: https://fou.afaforsakring.se/sv/forskningsarkivet/friskfaktorer--inom-kommuner-regioner-och-kommunal  

Kontakt:  

Maria Schütt, forskningsekreterare Afa Försäkring: 08-696 49 74, maria.schutt@afaforsakring.se  Linda Harling, pressansvarig Afa Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se   

Läs och prenumerera på pressmeddelanden från Afa Försäkring, klicka här. https://www.afaforsakring.se/om-oss/pressrum  

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Vi finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Vi satsar 150 miljoner kronor om året för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa och därmed minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings FoU-webb.