Forskare utvecklar modell för bedömning av ambulanssjukvårdares mentala belastning
Ambulanssjukvårdare behandlar patienter samtidigt som de navigerar i trafiken och kommunicerar med sjukhuspersonal. Trots att man vet att arbetet är stressigt saknas kunskap om deras kognitiva arbetsmiljö. Cecilia Berlin, vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, ska utveckla en modell för bedömning av mental arbetsbelastning i ambulanssjukvården.
– Vår uppfattning är att kartläggning av mental arbetsbelastning generellt ofta bedöms utifrån de arbetandes subjektiva upplevelser, säger Cecilia Berlin, docent i produktionsergonomi vid Chalmers tekniska högskola.
– Då kan det vara svårt att få till förbättringar av arbetsmiljön eftersom mycket av det som går att påverka är på systemnivå, som teknisk utrustning och arbetsorganisation. Vi har i ett tidigare projekt utvecklat PreKo, en modell för bedömning av kognitiv belastning vid monteringsarbete. Den ska vi försöka anpassa för ambulanssjukvård och de förutsättningar som råder där.
Kunskap om kognitiv ergonomi och insikter i ambulansvårdyrket
Cecilia Berlin forskar på arbetsmiljö ur fysiskt, kognitivt och organisatoriskt ergonomiperspektiv. Nu tilldelas hon 3 393 000 kronor av Afa Försäkring för undersöka hur ambulanssjukvårdares mentala belastning kan bedömas tillsammans med PICTA Prehospital Innovationsarena, en organisation som verkar för ökad samverkan mellan ambulanssjukvård, forskning, näringsliv och myndigheter.
– Vi som deltar i projektet från Chalmers har främst erfarenhet av design av tekniska produkter och arbetssystem och av kognitiv ergonomi. Det vill säga samspelet mellan vår förmåga att ta in och bearbeta information och de tekniska och organisatoriska förutsättningarna i arbetsmiljön, säger hon.
– De som arbetar på PICTA har expertinsikt i hur det är att jobba som sjukvårdare eller sjuksköterska i ambulans. De har också kunskap om själva ambulansorganisationen, som ju är både nationell och regional och där det kan förekomma lokala lösningar på olika arbetsmiljöfrågor. Så jag ser fram emot att sammanföra våra kompetenser.
Kartläggning av ambulanspersonalens kognitiva arbetsmiljö
I projektet ska man kartlägga den kognitiva arbetsmiljön och kända hälsorisker inom ambulanssjukvården för att därefter kunna utveckla modellen för bedömning av mental belastning.
– I ambulanssjukvårdarens arbete sker många saker parallellt. Det handlar bland annat om att navigera i trafiken, hantera krissituationer, bedöma tillstånd hos och behandla patienter och att kommunicera med sjukhuspersonal. Till det kommer att både den digitala tekniken för mobiltelefoner och GPS och all den tekniska utrustningen i ambulansen måste fungera, vilket kan medföra en teknostress, säger Cecilia Berlin.
– För att ta reda på vilka faktorer i den kognitiva arbetsmiljön som har störst potential att förbättras kommer vi att följa ambulanspersonal i Västra Götalandsregionen i deras arbete genom observationer, intervjuer och enkäter. Sedan kommer vi att vidareutveckla PreKo-modellen, som bedömer olika kategorier av kognitiva belastningar och resurser, och genom simuleringar av realistiska scenarion testa och förfina den.
Vad hoppas du på av projektet?
– Jag hoppas att vi ska få fram en användbar bedömningsmodell som ambulanssjukvårdarna känner ger en rättvis bedömning av deras kognitiva ergonomi. Vissa exponeringar för mental belastning vet man är väldigt slitsamma över tid så jag hoppas också att modellen ska kunna signalera vilka arbetsmoment och förutsättningar man kan behöva vara vaksam på, säger Cecilia Berlin.
– Det är svårt att fånga hur stor belastningen på hjärnan är hos någon som utför ett arbete. Det går inte att se utifrån och belastningen ser väldigt olika ut beroende på om personen är van eller ovan vid sin arbetsuppgift. Grundtanken med den här forskningen är att få en tydligare bild av vad ambulansvårdarens hjärna gynnas av, vad man behöver akta sig för och att göra resultaten lättillgängliga.
Forskning som kommer till praktisk nytta
– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.
– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Cecilia Berlin och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.
Projektet PreKo-2: Proaktiv bedömning av kognitiv arbetsmiljö i ambulanssjukvården pågår till och med november 2026.
Kontakt:
Cecilia Berlin, docent i produktionsergonomi, Chalmers tekniska högskola, 031–772 12 90, cecilia.berlin@chalmers.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.
Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Vi finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor om året. Därmed bidrar vi till färre arbetsskador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings FoU-webb.