Forskning inom arbetsmiljö och hälsa får 11 miljoner
Genusnormers betydelse i smärtpatienters möte med vården och hållbar återgång i arbete vid mental trötthet efter stroke. Det är ämnena för två av de fyra projekt som beviljats sammanlagt 11 miljoner kronor av Afa Försäkring i årets tredje anslagsomgång.
– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.
– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat finansiering av fyra nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.
De fyra projekten är:
Genusnormers betydelse i mötet mellan patienter med långvarig smärta och hälso- och sjukvårdspersonal
Ömsesidigt förtroende mellan patient och vårdpersonal är avgörande för rehabilitering vid långvarig smärta och återgång i arbete. Forskning tyder på att smärtpatienter ibland möts av genusrelaterade förväntningar på hur de ska anpassa sina vardagliga aktiviteter efter sin sjukdom. En studie av genusnormers betydelse i mötet mellan patient och vårdpersonal kan ge kunskap som kan leda till bättre behandling och rehabilitering vid långvarig smärta och bidra till en jämlik vård.
Anke Samulowitz, vid Göteborgs universitet, tilldelas 3 248 000 kronor för att undersöka genusrelaterade skillnader i mötet mellan patienter med långvarig smärta och vårdpersonal och i rådgivande samtal om vardagliga aktiviteter. I studien undersöks också betydelsen av genus när det gäller kopplingen mellan patienters förtroende för vårdgivaren, återkommande negativa tankar, och behov av socialt stöd.
Projektet pågår till och med februari 2027 och förväntas ge ökad kunskap om betydelsen av genusnormer för patienter med långvarig smärta i mötet med vårdpersonal, i vardagliga aktiviteter och när det gäller förtroende för vårdgivaren, återkommande negativa tankar och behov av socialt stöd. Resultaten väntas kunna få en positiv effekt på behandling, rehabilitering och återgång i arbete.
Anke Samulowitz, medicine doktor, Göteborgs universitet, 070–962 53 57, anke.samulowitz@gu.se.
Sjukskrivningsmönster och förutsättningar i arbetsmiljön som främjar en varaktig hållbar återgång till arbetsplatsen vid mental trötthet efter stroke
I Sverige drabbas varje år tusentals personer under 65 år av stroke och ett mål för många av dem blir att kunna återgå i arbete. Det kan vara en lång process och kunskap saknas om hur många som lyckas med en varaktig återgång. En studie av sjukfrånvaro och mental trötthet hos personer som återgår i arbete efter en stroke kan bidra med ökad kunskap om hur man främjar en hållbar återgång.
Elin Ekbladh, vid Linköpings universitet, tilldelas 2 300 000 kronor för att undersöka sjukskrivningsmönster hos personer som börjar arbeta igen efter en stroke och för att identifiera faktorer som främjar en hållbar återgång. I studien ingår att undersöka hur de som drabbats av mental trötthet efter stroke upplever att arbetsmiljö och arbetsuppgifter påverkar deras arbetsförmåga och möjlighet att behålla sin anställning.
Projektet pågår till och med november 2026 och förväntas ge ökad kunskap om behovet av stöd och anpassningar för att kunna återgå och stanna kvar i arbete efter en stroke. Resultaten väntas ge kunskap om hur man främjar en hållbar återgång i arbete och kan också bli användbar vid mental trötthet efter andra sjukdomar.
Elin Ekbladh, docent i arbetsterapi, Linköpings universitet, 070–089 61 11, elin.ekbladh@liu.se.
Resultat av karpaltunneloperation hos vibrationsexponerade
Karpaltunnelsyndrom uppstår när medianusnerven kommer i kläm vid handleden och visar sig ofta genom domningar och stickningar i fingrarna. Risken att drabbas är högre för kvinnor och ökar med åldern och vid repetitivt arbete eller användning av vibrerande handverktyg. Operation av karpaltunneln på vibrationsexponerade arbetare ger ofta goda resultat, trots att forskning från 90-talet visat på motsatsen. En studie av karpaltunneloperation vid vibrationsexponering kan ge ökad kunskap om när operation är att rekommendera.
Per Vihlborg, vid Universitetssjukhuset Örebro, tilldelas 2 541 000 kronor för att undersöka resultaten av karpaltunneloperation hos patienter med yrkesrelaterad vibrationsexponering. I projektet jämförs tidigare och nya patienters symtom före och efter operation samt kartläggs deras vibrationsexponering.
Projektet pågår till och med december 2026 och förväntas ge uppdaterad kunskap om effekten av operation vid karpaltunnelsyndrom och om kopplingen mellan syndromet och vibrationsexponering. Resultaten väntas bidra till bättre bedömning av när karpaltunnelpatienter bör opereras.
Per Vihlborg, med. dr. i arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro, 070–760 85 37, per.vihlborg@regionorebrolan.se.
ROTOFUNK – utvärdering av funktionsbedömning och behandling av rotatorkuffens totala dynamiska funktion vid instabilitet i axelleden
Axelsjukdom är en vanlig orsak till sjukskrivning och en del av dessa fall beror på instabilitet i axelleden. Instabiliteten orsakas ofta av nedsatt funktion i muskelgruppen rotatorkuffen som omger axeln. En studie av en ny fysioterapeutisk metod kan ge ökad kunskap om behandling av axelinstabilitet och minska behovet av kirurgiska ingrepp.
Monika Fagevik Olsén, vid Göteborgs universitet, tilldelas 2 530 000 kronor för att utvärdera effekten av den nya behandlingsmetoden för rotatorkuff-funktion hos patienter med medfödd eller förvärvad instabilitet i axelleden. I projektet analyseras rörlighet och muskelfunktion i axlar hos ett femtiotal patienter i åldern 16–35 år.
Projektet pågår till och med december 2026 och förväntas genom ökad kunskap kunna leda till bättre precision vid val av behandling av axelinstabilitet. Resultaten väntas kunna bidra till att förebygga och minska sjukfrånvaro på grund av instabilitet i axelleden.
Monika Fagevik Olsén, professor i fysioterapi, Göteborgs universitet, 070–720 61 89, monika.fagevik-olsen@gu.se.
Kontakt:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.
Om Afa Försäkrings forskningsstöd:
Afa Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och regioner.