Forskning om genusnormers betydelse vid vårdkontakt för långvarig smärta
Förtroende för vårdpersonalen kan vara avgörande när patienter med långvarig smärta ska rehabiliteras. Samtidigt visar studier att patienterna ibland möts av könsstereotypa förväntningar på hur de ska anpassa sin vardag efter sjukdomen. Anke Samulowitz, vid Göteborgs universitet, tilldelas 3 248 000 kronor för att undersöka genusnormers betydelse i smärtpatienters möte med vården.
– Det har forskats mycket på biologiska skillnader mellan kvinnor och män med långvarig smärta. En del forskning tyder också på att stereotypa föreställningar om kön kan påverka hur dessa patienter bemöts av vårdpersonal, säger Anke Samulowitz, medicine doktor vid Göteborgs universitet.
– Det har visat sig att kvinnor oftare än män förväntas använda socialt stöd som ett sätt att hantera långvarig smärta. Kvinnor och män förväntas också göra olika prioriteringar när det gäller vardagliga aktiviteter på grund av smärta. Vi vill undersöka om personal i vården har föreställningar om att aktiviteter kan vara mer eller mindre lämpliga för dessa patienter beroende på kön.
Förtroende, socialt stöd och återkommande negativa tankar
Anke Samulowitz har tidigare bland annat kartlagt hur kvinnor och män med långvarig smärta beskrivs i vetenskapliga artiklar. Hon har också studerat multimodal, eller teambaserad, smärtrehabilitering och gjort två befolkningsstudier med fokus på smärta, psykosociala resurser och genus. Nu ska hon ta reda på vilken roll genus spelar i smärtpatienters kontakt med vården.
– Idag vet vi ganska lite om vad som händer i själva mötet mellan patient och vårdpersonal. Forskning tyder på att man i vården oftare letar efter psykiska orsaker till kvinnors smärta och fysiska orsaker till mäns smärta. Forskning visar också att fler kvinnor än män upplever att de inte blir tagna på allvar när de söker vård för långvarig smärta. Kvinnorna hamnar dessutom oftare i repetitivt negativt tänkande, så kallad rumination, säger Anke Samulowitz.
– Så vi är också intresserade av att studera om det finns ett samband mellan patientens förtroende för läkaren, behovet av socialt stöd och repetitivt negativt tänkande. Och om detta skiljer sig mellan kvinnor och män.
Enkätstudie av smärtpatienters kontakter med vården
I projektet kommer man att studera erfarenheter av vårdkontakter hos patienter med diagnosticerad smärta i rygg, axlar eller mer generell långvarig smärta i kroppen, exempelvis fibromyalgi.
– Vi kommer att skicka ut en enkät till 400 kvinnor och 400 män som har behandlats för långvarig smärta i primärvården i Västra Götaland. Enkäten kommer bland annat att innehålla frågor om vardagliga aktiviteter, behov av socialt stöd och repetitivt negativt tänkande. Vi har också tagit fram frågor som ska ge en bild av patienternas förtroende för vårdgivaren, säger Anke Samulowitz.
– Genus och smärta är ett område som väcker alltmer intresse och det finns fortfarande mycket där att utforska. Tidigare har det varit stort fokus på de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män med smärta. Men det är nu allmänt vedertaget att vi bör studera långvarig smärta utifrån den biopsykosociala modellen, där biologiska, psykologiska och sociala faktorer ingår. Det är särskilt viktigt att undersöka de sociala faktorernas betydelse, eftersom de hittills är minst utforskade.
Vad hoppas du på av projektet?
– Jag hoppas att det kommer att ge mer kunskap om genusnormers betydelse i smärtpatienters möte med vården. Vi hoppas också att resultaten ska visa om det finns ett samband mellan patientens förtroende för läkaren, behovet av socialt stöd och rumination, säger Anke Samulowitz.
– Projektet skulle kunna ha stor betydelse för hur man inom vården bemöter kvinnor och män med smärta. Det sätter också fokus på vikten av själva vårdmötet och relationen mellan patient och personal. Vilket i sin tur kan ha betydelse för smärtrehabilitering och återgång i arbete.
Forskning som kommer till praktisk nytta
– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.
– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Anke Samulowitz och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.
Projektet Genusnormers betydelse i mötet mellan patienter med långvarig smärta och hälso- och sjukvårdspersonal pågår till och med februari 2027.
Kontakt:
Anke Samulowitz, medicine doktor, Göteborgs universitet, 070–962 53 57, anke.samulowitz@gu.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.
Om Afa Försäkrings forskningsstöd:
Afa Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och regioner.