28 miljoner till forskning inom arbetsmiljö och hälsa

Badrum för alla – nydanande lösningar för hållbar arbetsmiljö och brukarautonomi

Allt fler äldre vårdas hemma och trånga badrum gör att vårdpersonalen får svårt att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. En genomgång och utveckling av tekniska hjälpmedel som lyftanordningar och vridbara toaletter kan både bidra till en bättre arbetsmiljö och minska antalet olyckor i badrum.

Linda Rose, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 3 658 000 kronor för att undersöka behovet av badrumslösningar hos vårdtagare, vårdpersonal och arbetsgivare. Efter en genomgång av tillgängliga och utvecklingsbara lösningar utrustas två prototypbadrum med nyutvecklade tekniska hjälpmedel.

Projektet pågår till och med juni 2022 och väntas ge en tydlig bild av hur badrum kan förbättras för att bidra till en god arbetsmiljö och minska antalet olyckor och arbetsskador inom vård och omsorg.

Linda Rose, teknologie doktor vid Kungliga Tekniska Högskolan, tel: 08–790 94 96, e-post: linda.rose@sth.kth.se.

Hur kan man inom vården uppnå långsiktigt hållbara och attraktiva arbetstider med en individuell schemaplanering (ISP)?

När vården står inför utmaningen att rekrytera personal för att undvika underbemanning kan möjligheten att påverka sitt arbetsschema vara ett attraktivt erbjudande. Bättre kunskap om effekterna av individuell schemaplanering kan gynna personalens hälsa och bidra till säkrare och effektivare vård.

Anna Dahlgren, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 294 000 kronor för att kartlägga hur ISP används och uppfattas av undersköterskor, sjuksköterskor och avdelningschefer. En enkät kommer att skickas ut till 600–800 personer i de olika yrkesgrupperna med frågor om exempelvis sömn, balans mellan arbete och fritid, inflytande över arbetstiden och psykosocial arbetsmiljö.

Projektet pågår till och med mars 2022 och väntas generera kunskap om hur man kan använda ISP på ett sätt som möjliggör en bättre arbetsmiljö och minskar risken att medarbetare blir sjuka. I projektet ingår att ta fram rekommendationer och riktlinjer som kommer att kunna användas av medarbetare, chefer, HR-avdelningar och ledningar inom vården.

Anna Dahlgren, doktor i psykologi vid Karolinska Institutet, tel: 070–258 20 03, e-post: anna.dahlgren@ki.se.

Bara en bagatell – eller? Att avnormalisera trakasserier och hot om våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen

Hotell- och restaurangbranschen sysselsätter många unga, kvinnor och invandrare och är samtidigt en bransch där den psykosociala arbetsmiljön inte är så väl kartlagd. Ökad kunskap kan förebygga risken att utsättas för sexuella och rasistiska trakasserier eller hot och våld och ligga till grund för goda arbetsvillkor och en hållbar arbetsmiljö.

Kristina Zampoukos, vid Mittuniversitetet, tilldelas 3 752 000 kronor för att studera förekomsten av trakasserier, hot och våld och hinder för att arbeta förebyggande och för att undersöka behovet av metoder och verktyg för att förändra kulturen i hotell- och restaurangbranschen. Studien innefattar individ- och gruppintervjuer med chefer, skyddsombud och anställda inom kök och servering, städning, reception och konferens.

Projektet pågår till och med februari 2022 och förväntas bidra med kunskap, rekommendationer och åtgärdsförslag som ökar möjligheterna att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö inom hotell- och restaurangnäringen.

Kristina Zampoukos, doktor i samhällsgeografi vid Mittuniversitetet, tel: 010–142 79 12, e-post: kristina.zampoukos@miun.se.

10 år med Bas-P och Bas-U – hur kan deras effektivitet öka och byggarbetsmiljön bli säkrare?

På en byggarbetsplats samlas ofta många yrkesgrupper och sedan 10 år tillbaka kräver Arbetsmiljöverket att särskilda arbetsmiljösamordnare, Bas-P och Bas-U, ansvarar för arbetsmiljön vid planering och utförande av arbetet. En utvärdering av de båda samordnarrollerna kan öka förståelsen för hur ett fungerande arbetsmiljöarbete kan bidra till att minska risken för tillbud och skador.

Sanny Shamoun, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 3 480 000 kronor för att utifrån ett så kallat MTO-perspektiv undersöka samspelet mellan människa, teknik och organisation i byggbranschen. Data samlas in genom intervjuer, en enkät och arbetsplatsbesök. Resultat och förslag diskuteras sedan på en workshop med bland andra skyddsombud, chefer, HR-anställda och representanter från Arbetsmiljöverket.

Projektet pågår till och med 2021 och väntas resultera i handfasta råd och rekommendationer för hur man möjliggör en god arbetsmiljö i byggbranschen med hjälp av arbetsmiljösamordnarrollerna Bas-P och Bas-U.

Sanny Shamoun, doktor i psykologi vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: 010–788 65 52, e-post: sanny.shamoun@ivl.se.

Vad krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera i kedjeföretag inom handeln?

Numera domineras dagligvaru- och detaljhandeln av butikskedjor där ramarna för arbetsmiljöarbetet ofta sätts av huvudkontoret och sedan införs i butikerna. Ökad kunskap om hur kedjeföretag arbetar med arbetsmiljön kan belysa utmaningar och möjligheter och bidra till ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i handeln.

Maria Vigren, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 3 650 000 kronor för att studera arbetsmiljöarbetet i kedjeföretag och hur det implementeras från central nivå. Data kommer att samlas in genom besök i 6–8 butikskedjor och intervjuer med personer som deltar i arbetsmiljöarbetet för att sedan analyseras ur ett OBM-perspektiv, Organizational Behaviour Management.

Projektet pågår till och med 2021 och förväntas resultera i konkreta råd om hur en god arbetsmiljö kan möjliggöras i kedjeföretag.

Maria Vigren, fil.kand. i personal- och arbetslivsfrågor, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: 010–788 66 43, e-post: maria.vigren@ivl.se.

Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart

Närmare var tredje sjöman i Sverige är kvinna och på senare år har en tidningsartikel och ett upprop i samband med #metoo-rörelsen uppmärksammat sexuella trakasserier inom sjöfarten. Ökad kunskap om hur man kan förebygga och hantera kränkande särbehandling ombord kan bidra till en bättre och jämställd arbetsmiljö.

Cecilia Österman, vid Linnéuniversitetet, tilldelas 1 210 000 kronor för att identifiera, sammanställa och utvärdera metoder och strategier som kan minska risken för kränkningar. Utvärderingen kommer att ske i samarbete med representanter för rederier, arbetstagarorganisationer och yrkesnätverk inom sjöfarten.

Projektet pågår till och med januari 2021 och förväntas resultera i kommunikation om metoder och strategier för att minska risken för kränkande särbehandling inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förankring av projektet i branschen väntas göra det lättare att införa de föreslagna åtgärderna i sjöfartens vardag.

Cecilia Österman, doktor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet, tel: 070–748 27 07, e-post: cecilia.osterman@lnu.se.

Läs mer om Cecilia Östermann forskningsprojekt här.

Smarttelefon-baserad mätning, riskanalys och intervention av kraft och rörelse vid handintensivt arbete

Repetitivt och påfrestande arbete som orsakar belastningsbesvär i underarmar, händer och fingrar är vanligt inom exempelvis dagligvaruhandeln. Ett bärbart system som mäter muskelaktivitet och handledens vinkel och rörelsehastighet kan ge mer tillförlitliga riskbedömningar än dagens observationsbaserade ergonomiska bedömningsmetoder och bidra till bättre arbetsteknik och arbetsplatsutformning.

Carl Lind, vid Karolinska Institutet, tilldelas 1 737 000 kronor för att undersöka om ett bärbart mätsystem med återkoppling via vibrerande sensorer kan minska skadliga belastningar och ge mer precisa och mindre kostsamma riskbedömningar. Muskelaktivitet i underarmar och vinkel och rörelsehastighet för handleder kommer att mätas hos lagerarbetare och kassapersonal med hjälp av trådlös teknik i form av elektromyografi och positions- och rörelsemätare, så kallade inertial measurements units.

Projektet pågår till och med 2021 och förväntas visa om så kallad vibrotaktil återkoppling kan främja bättre arbetsteknik vid handintensivt arbete och om det bärbara mätsystemet kan leda till mer kostnadseffektiva riskbedömningar med högre tillförlitlighet. Resultaten väntas ge kunskap om metoder som kan bidra till att förebygga belastningsbesvär och minska sjukfrånvaron.

Carl Lind, teknologie doktor i ergonomi vid Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin, tel: 070–496 01 56, e-post: carl.lind@ki.se.

Referensmätningar kring EMF-direktivet

I juli 2016 infördes ett EU-direktiv om exponering för elektromagnetiska fält i svensk lagstiftning i och med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2016:3. Direktivet är komplicerat och EU-kommissionens vägledning ger inte företag tillräcklig hjälp för att kunna följa föreskrifterna i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Projektets syfte är att göra referensmätningar i industrin som kan användas som kompletterande vägledning.

Hans Grönqvist, vid Swerea IVF AB, tilldelas 3 528 000 kronor för att identifiera industrier som har svårt att uppfylla föreskriftens krav och för att genomföra mätningar och simuleringar av elektromagnetisk exponering. I projektet ingår att utveckla en metod för bedömning av riskerna vid exponering för elektromagnetiska fält.

Projektet pågår till och med september 2020 och väntas leda till ökad kunskap om elektriska och magnetiska fält, vilket i sin tur kan underlätta för industrin att uppfylla kraven i AFS 2016:3.

Hans Grönqvist, doktor i mikrovågsteknik vid Swerea IVF AB, tel: 070–780 62 60, e-post: hans.gronqvist@ri.se.

Utveckling av ett numeriskt beräkningsverktyg med en öppen källkod för att skapa en säkrare arbetsmiljö inom svensk industri avseende dammexplosioner

Dammexplosioner inträffar i industrin när brännbara dammpartiklar kommer i kontakt med luft vid produktion och bearbetning av till exempel livsmedel, pellets eller metall.

Ett beräkningsverktyg som till skillnad från dagens förenklade beräkningsmodeller tar hänsyn till potentiella förbränningsfenomen vid en explosion gör det möjligt att utveckla bättre system för tryckavlastning och därmed en säkrare arbetsmiljö.

Chen Huang, vid RISE Research Institutes of Sweden AB, tilldelas 2 937 000 kronor för att utveckla en modell och ett numeriskt verktyg, DustExploFoam, för beräkning av förbränningsfenomen som acceleration, explosion och turbulens i flamman vid en dammexplosion. I projektet ingår att beräkna explosionsscenarier i samråd med berörda industrier.

Projektet pågår till och med 2021 och förväntas bidra med ökad kunskap om dammexplosioner och dess konsekvenser. Projektet väntas också resultera i utveckling av det numeriska verktyget DustExploFoam och rekommendationer för hur man kan konstruera bättre explosionssäkerhetssystem i industrin.

Chen Huang, doktor i termo- och strömningsdynamik vid RISE Research Institutes of Sweden AB, tel: 010–516 52 70, e-post: chen.huang@ri.se.
 

Mer information
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, AFA Försäkring 070-893 95 48 barbro.jacobsson@afaforsakring.se   
Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring 08-696 41 60 susanna.stymneairey@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring, 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se

Om AFA Försäkrings forskningsstöd:
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning