14 miljoner till forskning inom arbetsmiljö och hälsa

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till fem nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

De fem projekten är:

Lärares gränslösa föräldrakontakter – hur en arbetsmiljörisk i lärares arbete kan hanteras och avgränsas

Med skolans avreglering och dagens digitala kommunikation har föräldrars krav ökat på att lärare ska engagera sig i deras barn och finnas tillgängliga även efter arbetstid. Tidigare studier visar att lärare ofta upplever föräldrakontakten som stressande och att den kan utgöra en hälsorisk. En studie av föräldrars krav och av hur lärare förhåller sig till dessa kan ge ökad kunskap om hur kontakten med föräldrar kan hanteras och bidra till att förebygga arbetsrelaterad ohälsa i skolan.

Eva Klope, vid Linnéuniversitetet, tilldelas 3 531 000 kronor för att undersöka krav och förutsättningar kopplade till lärares kontakter med elevers föräldrar. Intervjuer kommer att göras med elever, föräldrar, lärare och rektorer. Workshoppar kommer att hållas med lärare, rektorer, skolhuvudmän och fackliga representanter i syfte att utveckla verktyg för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa i samband med föräldrakontakter.

Projektet pågår till december 2025 och förväntas ge kunskap som skolor och lärare kan använda för att förebygga, hantera och avgränsa föräldrakontakter som arbetsmiljörisk. Projektet väntas resultera i en sammanställning av metoder och strategier som kan användas i skolans systematiska arbetsmiljöarbete.

Eva Klope, lektor i pedagogik. Linnéuniversitetet i Kalmar, 0480–44 63 51, eva.klope@lnu.se.

Varför lämnar barnmorskor sitt arbete? Nationell prospektiv kohortstudie för att identifiera arbetsmiljöfaktorer som predicerar arbetsbyte

Sveriges regioner har på senare år fått svårare att rekrytera barnmorskor när allt fler i yrkesgruppen väljer att byta bana. En tidigare studie visar att barnmorskor upplever sitt arbete som meningsfullt, samtidigt som många uppger att de saknar inflytande över den höga arbetsbelastningen. En uppföljande studie av faktorer i arbetsmiljön som leder till valet att byta yrke kan bidra till bättre arbetsvillkor och minskad personalomsättning i förlossningsvården.

Anna Dencker, vid Göteborgs universitet, tilldelas 3 153 000 kronor för att undersöka samband mellan arbetsmiljöfaktorer och barnmorskors hälsa, välbefinnande och beslut att lämna yrket. I studien ingår att identifiera krav och resurser i den organisatoriska och den psykosociala arbetsmiljön som kan förebygga respektive leda till personalomsättning.

Projektet pågår till januari 2026 och förväntas ge ökad kunskap om vilka faktorer i barnmorskors arbetsmiljö som föregår beslutet att välja ett annat yrke. Projektet väntas också ge ny kunskap om hur arbetsmiljön kan förbättras, vilket i sin tur kan bidra till en hållbar förlossningsvård.

Anna Dencker, docent i reproduktiv och perinatal hälsa, Göteborgs universitet, 076–618 60 99, anna.dencker@gu.se.

Guide till förebyggande av vibrationsskador genom effektivare återkoppling från medicinska kontroller baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska anställda som exponeras för hand-arm-vibrationer som kan vara skadliga erbjudas medicinsk kontroll. Det gör det möjligt att tidigt upptäcka en skada och att förebygga att andra med samma arbetsuppgifter skadas. Idag saknas en rekommendation för hur resultaten ska återkopplas till den anställde och till arbetsgivaren för att ge så god effekt som möjligt. En sammanställning av kunskap om återkoppling av hälsodata och framtagande av en guide kan bidra till att effektivisera och stärka det vibrationsförebyggande arbetet.

Tohr Nilsson, vid Region Västernorrland, tilldelas 1 589 000 kronor för att sammanställa vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap om återkoppling av hälsodata i arbetslivet och för att i samarbete med myndigheter, fackförbund, arbetsgivare och universitet utveckla en guide för hur återkopplingen bör göras.

Projektet pågår till december 2023 och förväntas resultera i en guide för hur effektivare återkoppling av hälsokontroller kan bidra till att förebygga vibrationsskador. Guiden väntas kunna komplettera Arbetsmiljöverkets föreskrifter och Sveriges företagshälsors guide för medicinska kontroller i arbetslivet.

Tohr Nilsson, docent i arbets- och miljömedicin, Region Västernorrland, 070–214 09 55, tohr.nilsson@gmail.com.

Från cell- och flexkontor till hybridkontor: hur påverkas arbetsmiljö, hälsa och produktivitet?

Efter det ökade distansarbetet under pandemin försöker många arbetsgivare nu hitta hybrida lösningar där de anställda kan fördela arbetstiden mellan arbetsplatsen och hemmet. Det saknas kunskap om vilka effekter hybrida arbetssätt får på arbetsmiljön. En studie av hur hybridarbete i en kommun har påverkat arbetsmiljö, hälsa och produktivitet kan ge ökad kunskap om för- respektive nackdelar med detta nya organisationssätt.

Viktoria Wahlström, vid Umeå universitet, tilldelas 3 988 000 kronor för att i en uppföljande studie av övergången till aktivitetsbaserade kontor i Örnsköldsviks kommun undersöka hur införandet av hybrida arbetssätt har påverkat arbetsmiljö, hälsa och produktivitet för tjänstemän i kommunen. I projektet ingår att ta reda på hur hybridarbete påverkar möjligheterna att anpassa arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning

Projektet pågår till april 2026 och förväntas ge ökad kunskap om vilka effekter hybrida arbetssätt kan få på arbetsmiljö och hälsa. Projektet väntas också resultera i ett verktyg för utveckling av den fysiska kontorsmiljön som kan användas vid hybrida arbetsformer.

Viktoria Wahlström, doktor i arbets- och miljömedicin, Umeå universitet, 072–216 74 14, viktoria.wahlstrom@umu.se.

Kontaktallergi av acceleratorfria skyddshandskar inom sjukvård – identifiera och förstå allergiframkallande ämnen

Acceleratorer är kemiska ämnen som används till exempel vid tillverkning av latexhandskar som kan vara allergiframkallande. För att undvika handeksem använder man i allt fler branscher istället så kallade acceleratorfria skyddshandskar. De senaste årens ökning av eksem i olika yrken tyder på att även denna typ handskar kan orsaka kontaktallergi. En studie av vilka kemikalier i acceleratorfria gummihandskar som kan orsaka allergiska reaktioner kan öka kunskapen om dessa ämnen och bidra till bättre screeningmetoder och minskat lidande för personer med kontaktallergi.

Kathrin Zeller, vid Lunds tekniska högskola, tilldelas 1 380 000 kronor för att undersöka förekomsten av allergener i acceleratorfria skyddshandskar och mekanismerna bakom utveckling av allergi mot dessa ämnen. I studien används bland annat lapptester för kontaktallergi och cellbaserade laboratorietester. Projektets fokus ligger på engångshandskar som används inom sjukvården.

Projektet pågår till december 2025 och förväntas öka kunskapen om vilka kemikalier i skyddshandskar som kan orsaka allergi. Resultaten väntas kunna bidra till att förbättra dagens metoder för screening av allergiframkallande kemikalier.

Kathrin Zeller, docent i immunteknologi, Lunds tekniska högskola, 046–222 96 78, kathrin.zeller@immun.lth.se.

Kontakt Afa Försäkring:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Om Afa Försäkrings forskningsstöd:
Afa Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och regioner. Mer information om forskningsstödet finns på Afa Försäkrings FoU-webb.