Ny rapport: Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro
Antalet allvarliga arbetsolyckor minskar från 2,6 till 2,4 olycksfall per 1 000 sysselsatta. De långvariga sjukskrivningarna fortsätter att minska för både kvinnor och män i såväl kommuner och regioner som i den privata sektorn. Det visar Afa Försäkrings årliga rapport om arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro som presenterades vid ett hybridseminarium.
– Afa Försäkring administrerar kollektivavtalade försäkringar. Arbetsskade- respektive sjukförsäkringen är våra två största försäkringar och det är dem den här rapporten handlar om, sa Anna Weigelt, chef för Afa Försäkrings analysavdelning.
– I Afa Försäkrings uppdrag ingår att arbeta för att förebygga skador och ohälsa i arbetslivet. Vi redovisar statistik om försäkringsärenden för våra ägare, arbetsmarknadens parter, som sedan använder den informationen som underlag för beslut om inom vilka områden på arbetsmarknaden man ska sätta in förebyggande insatser.
Eftersom man kan anmäla skador och sjukfall till Afa Försäkring i efterhand publiceras statistiken med viss fördröjning. Årets utgåva av rapporten Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro sträcker sig fram till och med 2020.
Risken för allvarliga arbetsolyckor minskar något
Händelser som klassas som arbetsskador är arbetsolycksfall, arbetssjukdomar och färdolycksfall. Ett arbetsolycksfall räknas som allvarligt när det leder till sjukfrånvaro i mer än 30 dagar eller motsvarande läkningstid och/eller till medicinsk invaliditet.
– För år 2020 har Afa Försäkring godkänt 10 723 allvarliga arbetsolyckor. Efter att ha legat stabilt under flera år ökade risken att råka ut för en arbetsolycka något 2019, från 2,5 till 2,6 olyckor per 1 000 sysselsatta. 2020 minskade risken till 2,4. Vi tolkar minskningen som en effekt av covid-19-pandemins påverkan på arbetsmarknaden, sa Elin Henriksson, analytiker/statistiker på Afa Försäkring.
– Kvinnor har en lägre risk för allvarliga arbetsolycksfall än vad män har, 1,7 jämfört med 3,0. För kvinnor är risken högre inom kommuner och regioner och för män högre i privat sektor. Risken är för båda könen högst i åldersgruppen 56–64 år.
För män inträffade flest allvarliga arbetsolyckor i yrkesgrupperna metall- och övrigt industriellt arbete och betong-, bygg- och anläggningsarbete. För kvinnor inträffade flest olyckor av denna typ i yrkesgruppen undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl.
– Den vanligaste orsaken till ett allvarligt arbetsolycksfall är en fallolycka. Den näst vanligaste orsaken är att man gör sig illa när man lastar, lossar, bär eller flyttar något. En annan vanlig orsak är olyckor med maskiner och verktyg respektive att man utsätts för hot och våld i arbetet, sa Elin Henriksson.
– Under pandemin rekommenderade Folkhälsomyndigheten att de som kunde skulle arbeta hemifrån. Vi har studerat händelseförloppen för de olycksfall där det tydligt framgår att de har inträffat vid distansarbete i hemmet, vilket var mindre än 1 procent av alla allvarliga arbetsolyckor som inträffade 2020. Den vanligaste olyckan vid distansarbete var en fallolycka, och den orsakades till exempel av att man ställde sig upp intill sin dator och ramlade på sladdar.
Arbetssjukdomar och färdolycksfall
En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man utsatts för skadlig inverkan i arbetet. För att prövas av Afa Försäkring ska den vara godkänd av Försäkringskassan eller finnas med i den internationella arbetsorganisationen ILO:s förteckning över arbetssjukdomar. Antalet godkända arbetssjukdomsärenden ökade något 2020, främst på grund av covid-19.
– För kvinnor är covid-19 den vanligaste diagnosen bakom en arbetssjukdom. Näst vanligast är muskuloskeletala och psykiska diagnoser. För män är karpaltunnelsyndrom och effekter av vibrationer vanligast, vilket innebär att vibrationsrelaterade diagnoser numera är vanligare orsaker till en arbetssjukdom än diagnoser kopplade till buller. Endast 2 procent av männens arbetssjukdomar orsakades av covid-19, sa Emil Askestad, analytiker/statistiker på Afa Försäkring.
– Under våren 2020 fastställdes covid-19 som en smittsam sjukdom som kan godkännas som en arbetsskada. De som har haft rätt till ersättning är anställda vid laboratorium, inom sjukvården eller i annat arbete där man har behandlat, vårdat eller omhändertagit en smittförande person. Dessa yrken är kvinnodominerade, vilket också förklarar att majoriteten av de som fick covid-19 godkänd som arbetssjukdom är kvinnor.
Ett färdolycksfall är en olycka som inträffar under resan till eller från arbetet.
– 2020 var antalet färdolycksfall 6 737. 67 procent av färdolyckorna drabbade kvinnor. Olyckorna sker oftast när man går, cyklar eller åker kollektivt. En hypotes är att män oftare kör bil till jobbet, vilket innebär att deras färdolyckor regleras av trafikförsäkringen och därmed inte kommer in till Afa Försäkring. Något som sticker ut i statistiken är att färdolyckor med elsparkcyklar ökar, främst bland yngre personer, sa Emil Askestad.
Den långvariga sjukfrånvaron fortsätter att minska
Sjukfrånvaro räknas som långvarig om den varar längre än 90 dagar eller leder till månadsersättning. 2020 var 50 075 sjukfall långvariga.
– Sedan 2015 har de långa sjukfallen minskat och den minskningen fortsatte 2020. Kvinnor har över lag en högre risk för långvarig sjukfrånvaro än män. Ju äldre man blir, desto högre är risken att bli långvarigt sjuk, sa Andreas Ek, analytiker/statistiker på Afa Försäkring.
– En yrkesgrupp inom avtalsområdet Kommuner och regioner med förhållandevis hög risk för långvarig sjukfrånvaro är undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. Detsamma gäller gruppen socialt arbete. Yrkesgrupper med lägre risk är till exempel läkare och lärare och skolledare. Inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO är risken för långvarig sjukfrånvaro hög i yrkesgrupperna yrkesförare, träindustriarbete, metall- och övrigt industriellt arbete samt gods- och lagerarbete, m.m. Grupper med lägre risk är försäljare inom handel, m.m. och restaurang- och storköksarbete.
Psykiska och muskuloskeletala diagnoser vanligast
De främsta orsakerna till längre sjukfrånvaro är psykiska sjukdomar och muskuloskeletala sjukdomar.
– I Kommuner och regioner är psykiska diagnoser fortfarande den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro, men risken har generellt minskat något. Näst vanligast är muskuloskeletala diagnoser. Inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO är samma två diagnoser störst, men här i omvänd ordning. De psykiska sjukdomarna består framför allt av de tre diagnosavsnitten förstämningssyndrom, reaktion på svår stress och ångestsyndrom. De muskuloskeletala sjukdomarna utgörs främst av ledsjukdomar, ryggsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnader, sa Andreas Ek.
– För 2020 har Afa Försäkring godkänt 733 långvariga sjukfall med diagnosen covid-19 i Kommuner och regioner. Inom Svenskt Näringsliv/LO har 484 fall med diagnosen godkänts. Det motsvarar ungefär 2 procent av den totala långvariga sjukfrånvaron 2020.
Moderator för dagens seminarium var Anna Weigelt. Seminariet hölls i så kallad hybridform och lockade ett 40-tal åhörare på plats och 240 som följde en digital livesändning.
Text: Adam Fredholm
Filnummer: F7060
Video: Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2022
Se en film med presentationen av rapporten
Klicka på bilden för att se en filmupptagning av seminariet. Längd: 56:08.