34 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till tio nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

De tio projekten är:

Ersättning av giftiga lösningsmedel från arbetsmiljö: En fallstudie för klorerade lösningsmedel

Klorerade lösningsmedel är giftiga och kan orsaka cancer och genetiska skador. De irriterar hud och ögon, är skadliga för djur och kan hamna i grundvattnet. De är förbjudna men vissa av dem används på dispens från Kemikalieinspektionen. Klorerade lösningsmedel har en unik avfettande förmåga och är svåra att ersätta, bland annat inom metallindustrin.

Petru Niga, RISE, Research Institutes of Sweden, tilldelas 1 453 000 kronor för att undersöka hur andra ämnen kan ersätta klorerade lösningsmedel. Projektet syftar till att ta fram lösningsmedel som är mindre skadliga men förhoppningsvis lika effektiva. Projektet undersöker vilka klorerade lösningsmedel som används i det svenska arbetslivet, söker efter användbara ersättningsmedel och bedömer deras giftighet.

Projektet pågår till maj 2025. Forskarna ska ta fram en lista på alternativa lösningsmedel. De presenterar alternativen för företag som idag använder klorerade lösningsmedel. Företagen kan sedan testa alternativen och se hur väl de fungerar I verksamheten. Alternativ till klorerade lösningsmedel ger säkrare arbetsmiljöer.

Petru Niga, fil dr, RISE Research Institutes of Sweden, 076-864 00 26 petru.niga@ri.se.

 

Exponering för nanomaterial

Ämnen som består av extremt små partiklar, nanomaterial, förekommer i många arbetsmiljöer. De är vanliga i tillverkningsindustrin och finns bland annat i svetsrök, dieselrök och rök i emissioner från 3D-skrivare. De kan orsaka inflammation och bidra till hjärtkärlsjukdom. Riskbedömningarna av sådana material behöver bli bättre. Projektet testar nya sätt att mäta nanomaterial i arbetslivet.

Håkan Tinnerberg, Göteborgs universitet tilldelas 3 479 000 kronor för att mäta nanopartiklar på olika arbetsplatser. Tidigare har man bara kunnat mäta förekomsten av sådana partiklar i själva arbetsmiljön, inte hur mycket de anställda som arbetar där får i sig. Forskarna bakom projektet använder ny teknik för att göra det. De ska också mäta förekomsten av nanopartklar i luft och särskilt undersöka ett nytt slags nanomaterial som kallas grafen.

Projektet pågår till oktober 2026. Det ger ny kunskap om hur mycket och vilka slags nanopartklar anställda i olika arbetsmiljöer utsätts för, till exempel där man svetsar eller där det finns dieselavgaser. Projektet ger också kunskap om hur man mäter och riskbedömer nanopartiklar i arbetslivet. Det kan ge bättre bedömningar av hälsorisker. Med bättre riskbedömningar förbättras möjligheterna att förebygga och åtgärda riskerna med nanomaterial.

Håkan Tinnerberg, docent, Göteborgs universitet, Institutionen för medicin, 072-453 62 75, hakan.tinnerberg@amm.gu.se.

 

En chef som mår bra är en bättre chef: Hur kan arbetsmiljön för chefer i kommunal äldreomsorg förbättras?

Undersköterskor, sjuksköterskor och vårdbiträden i den kommunala äldreomsorgen är oftare långtidssjukskrivna än andra i arbetslivet. Det är dessutom svårt att rekrytera personal till äldreomsorgen. Det gäller även cheferna, som också har hög personalomsättning och höga sjuktal. Ett effektivt sätt att göra arbetsmiljön bättre inom äldreomsorgen är att förbättra arbetsmiljön för cheferna. Chefer som mår bra orkar mer och är bättre chefer. Det mår alla anställda bra av.

Christofer Rydenfält, Lunds tekniska högskola, tilldelas 4 427 000 kronor för att ta reda på hur arbetsmiljön för chefer i kommunal äldreomsorg kan förbättras. Hans tvärdisciplinära forskargrupp ska undersöka hur chefernas arbetsmiljö ser ut och ta fram förslag på hur den kan bli bättre.

Projektet pågår till 1 juni 2026. Forskarna undersöker äldreomsorgschefernas arbetsmiljö utifrån deras egna beskrivningar. Tillsammans med ett antal chefer tar de fram förslag på förbättringar av deras arbetsmiljö – och därmed för hela arbetsmiljön i äldreomsorgen.

Christofer Rydenfält, fil dr och universitetslektor, Lunds tekniska högskola, institutionen för designvetenskaper, 070-992 42 72, christofer.rydenfalt@design.lth.se.

 

Att leda på avstånd: Hybridledarskap för välbefinnande

Efter pandemin arbetar kommunanställda oftare hemifrån. Många av dem tillbringar enbart några eller någon av veckans arbetsdagar på kontoret. Forskarna bakom projektet har tidigare sett att sådant hybridarbete kräver att de som arbetar hemifrån kan bestämma över sitt arbete och att deras chefer har förtroende för dem.

Nina Bozic, RISE, Research Institutes of Sweden AB, tilldelas 4 996 000 kronor för att undersöka hur så kallat hybridarbete påverkar anställdas välmående. Forskarna ska också ta fram förslag på hur ledarskap för hybridarbete och själva hemarbetet kan utformas så att det gynnar hälsa och välmående.

Projektet pågår till 1 juni 2026. Det väntas ge mer kunskap om hur självbestämmande i arbetet och tillitsbaserat ledarskap påverkar offentliganställdas arbetsmiljö och hälsa när de arbetar delvis hemifrån. Forskarna bakom projektet tar också fram förslag på hur självbestämmande och tillitsbaserat ledarskap kan utformas så att det gynnar hälsan hos hemarbetande kommunanställda.

Nina Bozic, senior forskare, RISE, Research Institutes of Sweden AB, 073-322 03 02, nina.bozic@ri.se.

 

Suicidalt beteende i den arbetande befolkningen – risk- och skyddsfaktorer utifrån ett genusperspektiv

Drygt 1200 personer tog sitt liv i Sverige under 2021. Fem gånger så många vårdas på sjukhus under ett år för självmordsförsök. Män tar oftare livet av sig och kvinnor vårdas oftare för självmordsförsök. Frågan är vilken roll yrken, branscher och arbetsmiljön spelar. Projektet undersöker hur vanligt det är med självmord och självmordsbeteende i olika branscher utifrån ett genusperspektiv. Dessutom undersöker forskargruppen vilka faktorer i arbetsmiljön som skyddar respektive innebär risker.

Susanna Toivanen, Mälardalens universitet, tilldelas 3 580 000 kronor för att utifrån ett genusperspektiv ta fram kunskap om självmordsbeteende bland kvinnor respektive män i olika branscher. Forskargruppen ska också undersöka vad i arbetsmiljön som minskar respektive ökar risken för sådant beteende. Forskarna hämtar in data från register och intervjuar företrädare för branscher med liten respektive hög förekomst av självmordsbeteende.

Projektet pågår till maj 2026. Det väntas ge kunskap om hur risken för självmordsbeteende ser ut för män och kvinnor i olika yrken och branscher. Projektet ger också kunskap om vilken roll arbetsmiljön spelar för självmord och självmordsförsök. Kunskaperna kan bidra till att man lättare kan identifiera riskgrupper och arbeta förebyggande mot självmordsbeteende.

Susanna Toivanen, professor, Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 073-662 14 45, susanna.toivanen@mdh.se.

 

Luftburen metallexponering på arbetsplatser: partikelkällor, processer och åtgärder

Metallpartiklar i luften på jobbet kan leda till cancer och sjukdomar i lungor och hjärta. I smältverk och dagbrott kan vissa processer skapa hög metallpartikelhalt i luften. Tidigare forskning har samlat in partiklar från arbetsplatserna under längre tid och då kan man inte säga vilka arbetsmoment som orsakar hög exponering för partiklar. Med hjälp av ny teknik analyserar forskarna bakom projektet metallpartiklar i luften samtidigt som arbetet utförs. På så sätt identifieras arbetsmoment som orsakar metallexponering.

Axel Eriksson, Lunds tekniska högskola, tilldelas 4 607 000 kronor för att undersöka vilka arbetsmoment och processer vid smältverk och dagbrott som orsakar höga halter metallpartiklar i luften. Forskarna bakom projektet ska tillsammans med arbetsgivarna ta fram åtgärder mot förhöjda metallpartikelhalter. När åtgärderna genomförts mäter de halterna i luften igen för att se om de lyckats.

Projektet pågår till maj 2026. Det väntas ge besked om vilka arbetsmoment och processer på smältverk och i dagbrott som orsakar mycket metallpartiklar i luften. Det ger också kunskap om riskerna med höga halter av metallpartiklar i luft och tar fram effektiva åtgärder för att minska dem. Åtgärderna ger en bättre arbetsmiljö och bättre hälsa för anställda vid smältverk och dagbrott.

Axel Eriksson, fil dr, Lunds tekniska högskola, Institutionen för designvetenskaper, 046-222 95 19 axel.eriksson@design.lth.se.

 

Olycksfallsutredningar i byggbranschen – finns lärdomar att hämta från flygbranschen?

Byggbranschen har många dödsfallsolyckor jämfört med andra branscher. De minskar inte heller över tid. Flygvapnet har däremot minskat antalet dödsolyckor radikalt och där händer numera sällan något allvarligt. De har satsat på ständiga förbättringar av säkerheten och grundliga olycksfallsutredningar. Projektet jämför flyget och byggbranschen för att se vad byggbranschen kan lära sig när det gäller olycksfallsutredningar.

Maria Johansson. Luleå tekniska universitet, tilldelas 4 098 000 kronor för att med sin forskargrupp undersöka olycksfallsutredningar i byggbranschen och jämföra med hur de genomförs i flygbranschen. Resultaten diskuteras med företrädare för byggbranschen.

Projektet pågår till juni 2026. Det väntas ge insikter om hur de hanterar allvarliga olycksfall i byggbranschen och hur de kan bli bättre på den hanteringen. Om byggbranschen blir bättre på att lära sig av de olycksfall som inträffar kan de allvarliga olycksfallen minska.

Maria Johansson, biträdande lektor, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 0920-49 14 71, maria.4.johansson@ltu.se.

Fysikalisk och kemisk karaktärisering av respirabla nanoplaster bildade i arbetsmiljön vid arbete med additiv tillverkning i polymera material

3D-printing blir allt vanligare inom såväl industrin som hem- och skolmiljöer. Inom industrin används 3D-utskrifter i plast bland annat för framställning av prototyper och reservdelar. Metoden används också för småskalig serietillverkning av produkter. Vid utskrifter i plastmaterial bildas mycket små partiklar. Partiklarna är så små att de är svåra att mäta i arbetsmiljön med traditionella metoder. Eftersom strukturen och partiklarnas kemiska innehåll kan vara avgörande för deras hälsoeffekter och eventuella förebyggande åtgärder är det viktigt att undersöka partiklarna närmare.

Anna Bredberg, RISE, Research Institutes of Sweden, tilldelas 1 480 000 kronor för att tillsammans med övriga forskare i projektgruppen undersöka innehåll och form hos de nanopartiklar som 3D-operatörer riskerar att utsättas för. De ska också undersöka om materialet som används vid tillverkningen av plastprodukterna är giftigt och om partiklarna som bildas återfinns i operatörernas andningsvägar.

Projektet pågår till september 2026. Det väntas ge en bild av de nanopartiklar som 3D-operatörer utsätts för och andas in när de tillverkar plastprodukter. Mer information om partiklarnas innehåll och form gör det möjligt att utvärdera riskerna med arbetet och ta fram relevanta skyddsåtgärder. Projektet kommer att ge råd om skyddsåtgärder för dem som arbetar med 3D-tillverkning av plastprodukter.

Anna Bredberg, forskare, RISE Research Institutes of Sweden, 010-516 60 91, anna.bredberg@ri.se.

 

Betydelsen av job crafting för kompetensutveckling och förbättrad arbetsmiljö i kommunal vård och omsorgsverksamhet

En av våra stora samhällsutmaningar är kompetensförsörjningen till kommunal vård och omsorg. Det behövs mer personal och kompetens inom de verksamheterna. Samtidigt har kommunal vård och omsorg många gånger brister i arbetsmiljö och kompetensutveckling. De har svårt att behålla och rekrytera medarbetare. För att möta utmaningen behövs mer kunskap om hur kommunal vård och omsorg kan utveckla mer attraktiva och lärande arbetsplatser. Det kräver forskning i nära samarbete med kompetensutvecklingsaktörer och verksamheter.

Martin Geisler, FoU i Sörmland, tilldelas 2 538 000 kronor för att undersöka hur kompetensutvecklingsinsatser i kommunal vård och omsorg kan stärka medarbetarnas förmåga att hantera och utveckla sitt arbete, så kallad job crafting. Forskarna bakom projektet ska också undersöka hur den förmågan kan bidra till förbättrad arbetsmiljö och kvalitet i sådana verksamheter. Studien genomförs inom kommunala vård och omsorgsverksamheter som tar del av en särskild modell för kompetensutveckling. Forskarna undersöker kompetensutvecklingens effekter på medarbetar- och arbetsplatsnivå. Projektet sker i samarbete med FOU Centrum i Linköping.

Projektet pågår till juni 2026. Det väntas ge kunskap om hur kompetensutvecklingsinsatser inom kommunal vård och omsorg kan bidra till att medarbetare tänker, känner och gör annorlunda i sitt arbete, samt till förbättrad arbetsmiljö och ökad kvalitet i vård och omsorg. Projektets insikter kan bidra till utveckling av kompetensutvecklingsinsatser för att skapa mer attraktiva och lärande arbetsplatser inom kommunal vård och omsorg och därigenom bemöta kompetensförsörjnings-utmaningen. Om arbetsmiljön förbättras blir det enklare att rekrytera personal.

Martin Geisler, fil dr, FoU Sörmland, 073-950 82 89, martin.geisler@fou.sormland.se.

 

Nya digitala lösningar inom 1177 Direkt: Vad händer med sjuksköterskornas arbetsmiljö – effektivisering på gott eller ont?

Runt 1200 telefonsjuksköterskor på 1177 ger invånarna sjukvårdsrådgivning och stöd. Kraven i arbetet är höga och sjuksköterskorna arbetar i skift. 1177 inför nya digitala lösningar som ska förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö och göra tjänsten mer tillgänglig. Via en ny digital ingång på 1177 ska den hjälpsökande hänvisas till att ringa 112, till skriftlig egenvårdsrådgivning eller till att chatta med en sjuksköterska. Men det nya arbetssättet väntas leda till fler arbetsmoment och tidigare forskning har visat att ny digital teknik orsakar stress. Projektet ska fånga upp positiva och negativa effekter för sjuksköterskorna med det nya arbetssättet på 1177.

Annica Björkman, docent på Högskolan i Gävle, tilldelas 3 280 000 för att studera 1177-sjuksköterskornas arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande före, under och efter införandet av det nya arbetssättet och tekniklösningarna. Det görs med enkäter och intervjuer.

Projektet pågår till juni 2026. Det väntas ge kunskap om hur det nya sättet att arbeta på 1177 påverkar sjuksköterskornas lärande, tillfredställelse med arbetet och psykosociala arbetsmiljö. 1177 får ta del av resultaten som kan användas för att dämpa eventuella negativa effekter på arbetsmiljön av det nya arbetssättet. Det kan leda till minskad arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskorna på 1177.

Annica Björkman, docent, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 070-266 32 86, annica.bjorkman@hig.se.

 

Kontakt:

Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet

Vi stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Vi satsar 150 miljoner kronor om året för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa och därmed minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för de anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings FoU-webb.

Läs och prenumerera på pressmeddelanden från Afa Försäkring, klicka här.