40 miljoner kronor till ny forskning om arbetsmiljö och hälsa

Foto: Linda Harling

– Att resultaten från vår forskning kommer arbetsplatser till nytta är viktigt för oss. Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö inom olika branscher. Därför tycker vi att det är viktigt att finansiera forskning inom arbetsmiljö och hälsa med stor bredd på fokusområden. Vi är nu glada att kunna bevilja finansiering till tio nya projekt, Helena Jahncke, chef för FoU-verksamheten på AFA Försäkring.

Spridning av smittämnen via luften och en virtuell miljö för planering av akustiken i kontorslandskap. Det är ämnena för två av de tio forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 39 977 000 kronor av AFA Försäkring i 2020 års första anslagsomgång. Här är en sammanställning av samtliga tio projekt:

Åtgärder för minskad luftsmitta till vårdpersonal i möte med högriskpatienter

Okända smittämnen som orsakar infektionssjukdomar och får global spridning är en återkommande hälsofara, för närvarande i form av viruset covid-19. Personal på infektionskliniker utsätts vid dessa tillfällen för hög exponering och smittas också ofta. Ökad kunskap om spridning av infektionssjukdomar via luft kan bidra till åtgärder som minskar risken för framtida smittspridning.

Jakob Löndahl, vid Lunds tekniska högskola, tilldelas 3 672 000 kronor för att undersöka hur luftburna biologiska partiklar sprids på infektionskliniker och dess betydelse för att smitta överförs till patienter och undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och transportpersonal. I projektet ingår att utvärdera de skyddsåtgärder som används idag och att ta fram en kort utbildning om luftburen smitta.

Projektet pågår till och med april 2023 och förväntas bidra med ny kunskap om spridning av smittsamma virus via luft. Resultaten väntas kunna ligga till grund för beslut om tekniska lösningar och hygienrutiner som kan minska risken för smittspridning.

Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi, Lunds tekniska högskola, tel: 073–551 86 36, e-post: jakob.londahl@design.lth.se.
Läs ett separat pressmeddelande med en intervju med forskaren Jakob Löndahl här.

Perceptionsbaserad planering av de akustiska förhållandena i kontorslandskap med hjälp av en virtuell miljö

Tidigare forskning visar att i kontorslandskap kan pratande kollegor och andra ljud vara störande och leda till sämre hälsa och lägre produktivitet. Till skillnad från konsertsalar och stadsmiljöer tar man inte alltid hänsyn till akustiken när man planerar kontor. En virtuell miljö som möjliggör akustiska åtgärder i ett rum gör att man kan uppleva ljudmiljön i ett kontor innan det ens är byggt. Det kan i sin tur bidra till bättre lösningar som främjar hälsa och produktivitet för kontorsanställda.

Wolfgang Kropp, vid Chalmers tekniska högskola, tilldelas 3 400 000 kronor för att skapa ett digitalt verktyg som kan användas för att designa ljudmiljöer i öppna kontorslandskap. I projektet ingår att utveckla en webbplats där metoder, lösningar för akustiska åtgärder och ett inspelat ljudarkiv finns tillgängliga att använda vid planering av kontor och i framtida forskning.

Projektet pågår till mitten av september 2023 och förväntas resultera i en metod för akustisk design av öppna kontorslandskap. Projektet väntas ge ökad kunskap om ljudmiljön i kontor och kan bidra till en minskning av ohälsa och sjukskrivningar.

Wolfgang Kropp, professor i teknisk akustik, Chalmers tekniska högskola, tel: 031–772 22 04 e-post: wolfgang.kropp@chalmers.se.
Läs ett separat pressmeddelande med en intervju med forskaren Wolfgang Kropp här.

ACTsmart: en digital behandlingsmodell för behandling av långvarig smärta i primärvården

Långvarig smärta är ett hälsoproblem som drabbar 20 procent av befolkningen och ofta leder till långtidssjukskrivning och försämrad livskvalitet. Behandling av beteende och förmåga att hantera påfrestningar har visat sig ha större effekt än medicinska insatser. Utveckling och ökad tillgänglighet av den digitala behandlingsmodellen ACT kan hjälpa patienter med långvarig smärta att fungera bättre och bidra till minskad sjukskrivning.

Rikard Wicksell, vid Karolinska Institutet, tilldelas 5 875 000 kronor för att öka tillgängligheten av behandlingsmodellen Acceptance and Commitment Therapy, ACT, genom att vidareutveckla, testa och införa dess senaste version ACTsmart i primärvården. ACTsmart kan användas på dator, surfplatta och telefon och kommer att testas på smärtpatienter i Region Kalmar. Data kommer att samlas in via ACT-plattformen och enkäter för att identifiera risk för funktionsbegränsning och långtidssjukskrivning.

Projektet pågår till och med april 2023 och förväntas identifiera faktorer som ha betydelse för utveckling av framtida funktionsbegränsningar. Projektet väntas också visa att digital behandling med ACT-modellen kan bidra till att förbättra funktionen hos patienter med långvarig smärta i primärvården och förebygga nedsatt funktion och långvarig sjukskrivning.

Rikard Wicksell, docent i psykologi, Karolinska Institutet, tel: 070–968 08 00, e-post: rikard.wicksell@ki.se.

Get B@ck – ett personcentrerat prehabiliteringsprogram för de mest sårbara patienterna som ska genomgå ryggkirurgi

Kostnaden för ryggkirurgi utgör 17 procent av Sveriges sjukvårdskostnad. Förträngning av nerver i ryggraden är det vanligaste skälet till kirurgin och 40 procent av patienterna har fortsatta besvär efter operation. Idag saknas riktlinjer för att förbereda patienter för ryggkirurgi och ett program där patienten medverkar till att förbättra sina förutsättningar kan gynna resultaten av operationen.

Mari Lundberg, vid Göteborgs universitet, tilldelas 4 497 000 kronor för att förbättra funktion och livskvalitet hos ryggkirurgipatienter genom att utveckla och utvärdera det digitala prehabiliteringsprogrammet Get Back. Projektet omfattar 230 patienter och programmets användbarhet och effekt kommer att undersökas med hjälp av funktionstester, mätning av fysisk aktivitet, enkäter och intervjuer.

Projektet pågår till och med april 2023 och förväntas öka patienters delaktighet i förberedelserna inför ryggoperationer. Det digitala förberedelseprogrammet väntas också bidra till förbättrad funktion och livskvalitet för patienter som genomgår ryggkirurgi.

Mari Lundberg, professor i fysioterapi, Göteborgs universitet, tel: 076–618 57 32, e-post: mari.lundberg@gu.se.

Ljudmaskering i öppna kontorslandskap: interventionsstudie av effekter på arbetsmiljö och personal

I dagens öppna kontorslösningar riskerar oönskat ljud, främst mänskligt tal, att öka de anställdas stress och minska produktiviteten. Bullerminskning och akustikdämpning ger inte tillräcklig effekt och kan istället framhäva störande prat. Ökad kunskap om ljudmaskering och dess effekt kan bidra till förbättrad arbetsmiljö i kontorslandskap och minska ohälsa och sjukskrivningar.

Jonas Borell, vid Lunds tekniska högskola, tilldelas 4 404 000 kronor för att ta reda på om ljudmaskering i form av brus respektive naturljud och musik kan förbättra ljudmiljön i öppna kontorslandskap. Studien kommer att genomföras i tre kontor, varav ljudmaskering tillförs i två. Data samlas in med enkäter och genom akustiska mätningar.

Projektet pågår till och med april 2023 och väntas ge ny kunskap om lösningar med ljudmaskering och om det kan vara ett sätt att hantera problem med oönskat ljud i kontorslandskap. Ett positivt resultat förväntas bidra till förbättrad arbetsmiljö i kontor och kan minska arbetsrelaterad ohälsa och efterföljande sjukskrivningar.

Jonas Borell, universitetslektor i arbetsmiljöteknik, Lunds tekniska högskola, tel: 046–222 80 61, e-post: jonas.borell@design.lth.se.

HaRe: en metodik för handeln att reducera risk för belastningsbesvär

I handelsbranschen är belastningsskador orsakade av enformiga handrörelser och tunga lyft vanliga och de ergonomiska riskbedömningar som görs av externa arbetsmiljökonsulter leder sällan till förbättrande åtgärder. En anledning kan vara att det saknas metoder som involverar arbetsgivare och anställda i processen. En metodik för belastningsergonomisk riskbedömning, utvecklad i samarbete med handeln och företagshälsovården, kan förebygga belastningsskador i branschen och bidra till bättre arbetsmiljö. 

Teresia Nyman, vid Uppsala universitet, tilldelas 2 746 000 kronor för att utveckla, testa och utvärdera en metodik för belastningsergonomisk riskbedömning som gör anställda delaktiga i processen. Denna metodik tas fram med inspiration av STAMINA, en modell för systematiskt arbetsmiljöarbete som bygger på de anställdas upplevelse av sina arbetsförhållanden. Metodiken kommer att utvecklas tillsammans med arbetsgivare och anställda inom handeln och företagshälsovården genom att kombinera STAMINA med kunskap om handelsbranschens ergonomiska utmaningar och befintliga riskbedömningsmetoder.

Projektet pågår till och med september 2023 och förväntas ge ökad kunskap om hur man kan genomföra riskbedömningar och arbetsmiljöförbättrande åtgärder inom handeln. Projektet väntas resultera i en metodik som kan öka de anställdas delaktighet i det systematiska arbetsmiljöarbetet och leda till ett långsiktigt samarbete med företagshälsovården.

Teresia Nyman, medicine doktor, Uppsala universitet, tel: 018–611 36 48, e-post: teresia.nyman@medsci.uu.se.

Hållbart arbetsliv i yrken med hög fysisk belastning

Den kroppsliga belastningen ökar med åldern för den som har ett fysiskt tungt arbete och anställda inom exempelvis vård, lokalvård och storkök riskerar på sikt att drabbas av belastningsskador och hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt förväntas vi alla arbeta längre. Ökad kunskap om fysisk belastning kan bidra till hälsofrämjande insatser, bättre arbetsrehabilitering och ett hållbart arbetsliv.

Lisbeth Slunga Järvholm, vid Umeå universitet, tilldelas 4 901 000 kronor för att utvärdera en metod med sensorer som mäter fysisk arbetsbelastning och för att undersöka hur resultaten kan användas i hälsofrämjande åtgärder för den enskilde individen och på arbetsplatsen. Mätningar kommer att göras på 150 anställda i vård och storkök inom kommuner och regioner. Intervjuer kommer att göras med anställda, chefer, HR-anställda, skyddsombud samt läkare och ergonom på företagshälsovården.

Projektet pågår till och med april 2023 och förväntas ge ökad kunskap både om hur mätmetoden fungerar i praktiken och om den fysiska belastningen i vård och storkök. Resultaten väntas kunna bidra till hälsofrämjande insatser, bättre arbetsrehabilitering och ett hållbart arbetsliv. De 150 deltagarna kommer dessutom att utgöra en kohort som ska följas över tid.

Lisbeth Slunga Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, tel: 090–785 24 54, e-post: lisbeth.slunga-jarvholm@umu.se.

Distribuerat ledarskap över organisations- och systemnivåer: förekomst, former och förutsättningar för attraktiva och hållbara arbeten i äldreomsorgen

Äldreomsorgen har idag utmaningar som stor personalomsättning och hög sjukfrånvaro och behöver hitta sätt att locka nya och behålla erfarna medarbetare. En lösning kan vara ett så kallat distribuerat ledarskap, där chefer i högre grad delar ansvar för omsorgsarbetets utförande och utveckling med medarbetare. Större inflytande för medarbetare kan göra att arbetet känns mer meningsfullt och lockande. Ökad kunskap om hur och när denna typ av ledarskap fungerar kan bidra till att göra arbetet inom äldreomsorgen hållbart och mer attraktivt.

Lotta Dellve, vid Göteborgs universitet, tilldelas 4 520 000 kronor för att undersöka förekomsten av distribuerat ledningsansvar i äldreomsorgen, vilka förutsättningar som krävs för att det ska fungera och vilken betydelse det har för att göra arbetet mer attraktivt. Data samlas in genom fördjupade fallstudier inom äldrevården i Sverige och enkäter i bland annat Göteborgs stad och Umeå kommun.

Projektet pågår till och med april 2023 och förväntas ge ökad kunskap om när, var och hur distribuerat ledarskap i äldreomsorgen kan bidra till att göra arbetsplatserna mer attraktiva och hållbara. Resultaten kommer också att ligga till grund för utvecklingen av verktyg för organisatorisk kapacitetsutveckling.

Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, tel: 076–345 01 14, e-post: lotta.dellve@socav.gu.se.

Organisatoriska satsningar och individuella överenskommelser: hur motivera äldre till ett förlängt arbetsliv?

En växande andel äldre innebär en stor utmaning för samhället i och med att färre arbetar och fler tar ut pension. Forskning visar att äldre som arbetar upplever åldrandet på olika sätt och individuell arbetsanpassning skulle därför kunna få fler att vilja arbeta längre. Ökad kunskap om individanpassade organisatoriska åtgärder för att behålla äldre medarbetare kan främja ett hållbart och längre arbetsliv.

Daniel Seldén, vid Göteborgs universitet, tilldelas 3 987 000 kronor för att undersöka förekomst och betydelse av individanpassade åtgärder för äldre medarbetare i två kommuner och två regioner. Data samlas in med hjälp av en enkät som skickas ut till medarbetare som är 55 år och äldre.

Projektet pågår till och med april 2023 och förväntas kunna ligga till grund för organisatoriska beslut på arbetsplatser som kan främja ett hållbart arbetsliv. Resultaten väntas också kunna användas som stöd i diskussioner mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.

Daniel Seldén, universitetslektor i sociologi, Göteborgs universitet, tel: 073–841 44 40, e-post: daniel.selden@socav.gu.se.

Organisatorisk och social arbetsmiljö i skogsindustrin – att utvecklas i samverkan

Projektet gäller följeforskning av ett utvecklingsprojekt för bättre organisatorisk och social arbetsmiljö i skogsindustrin, som drivs i samverkan med arbetsgivare, fackförbund och företagshälsovård. Syftet med detta projekt är att kartlägga de medverkande företagens utvecklingsbehov, att utvärdera utvecklingsprocessen och att kommunicera resultaten till andra företag i skogsindustrin.

Pia Ulvenblad, vid Högskolan i Halmstad, tilldelas 1 975 000 kronor för att genomföra följeforskning i form av nulägesanalys, löpande utvärdering och slututvärdering av projektet Organisatorisk och social arbetsmiljö i skogsindustrin – att utvecklas i samverkan. I projektet ingår också kommunikation av resultaten.

Projektet pågår till och med april 2022 och förväntas resultera i goda exempel på hur psykosocial arbetsmiljö kan utvecklas i samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Projektet väntas också generera ökad kunskap om arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse för att främja hälsa och god arbetsmiljö inom skogsindustrin.

Pia Ulvenblad, docent i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad, tel: 070–885 13 74, e-post: pia.ulvenblad@hh.se.

Kontakt AFA Försäkring:
Helena Jahncke, FoU-chef AFA Försäkring: 08-696 47 53, helena.jahncke@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se

Om AFA Försäkrings forskningsstöd: AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet: afaforsakring.se/forskning.