50 miljoner kronor till forskning om hjärt- och kärlsjukdomar

– Vi vet att hjärt- och kärlsjukdomar är ett av de största hälsohoten för människor i arbetsför ålder. För AFA Försäkring är det därför viktigt att det forskas mer om arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom och vilka förebyggande åtgärder som bidrar till att minska risken, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.

Det finns behov av att öka kunskapen om arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdomar samt om skillnaderna mellan könen vad gäller orsaker till och behandling av sjukdomarna.

FoU-programmet syftar till att få till stånd ett antal  projekt som klarlägger bakomliggande orsaker till och riskfaktorer. Projekten ska fokusera på förebyggande åtgärder och behandlingar som kan leda till en minskning av dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom hos den arbetsföra delen av befolkningen. Den direkta patientnyttan är viktig och resultaten från projekten ska spridas i arbetslivet, till hälso- och sjukvården inklusive företagshälsovården och till liknande aktörer.

Programmet är femårigt och omfattar sex projekt.  Anslagen går till väl etablerade forskargrupper verksamma vid Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Här följer en presentation av de projekt som tilldelats anslag:

Hitta hotande hjärtinfarkter (MIMI)
Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken och det är svårt att identifiera de personer som riskerar att drabbas. Vanliga riskfaktorer som rökning, diabetes och höga blodfetter kan förutsäga en del av fallen, men missar de okända biologiska processer som är verksamma månaderna innan en infarkt. Projektgruppens hypotes är att dessa processer kan upptäckas med ett blodprov.

Johan Sundström, vid Uppsala universitet, tilldelas 11 000 000 kronor för att i studien Markers of Imminent Myocardial Infarction (MIMI) samla in blodprov från personer som inom ett halvår efter provtillfället fått hjärtinfarkt och jämföra dem med prover från personer som inte fått det. Med gen- och proteinmätning ska man därefter inringa de biomarkörer som tydligast förebådar en snar hjärtinfarkt.

Projektet förväntas göra det möjligt att identifiera personer som är nära att få en första hjärtinfarkt. Resultaten väntas ändra förutsättningarna för förebyggande av hjärtinfarkt och leda till utveckling av nya behandlingsmetoder.

Johan Sundström, Uppsala universitet, tel; 070–422 52 20, e-post: johan.sundstrom@medsci.uu.se.

Hjärt- och kärlsjukdom i arbetsför ålder – ett helhetsgrepp för att klarlägga betydelsen av fysisk och kemisk arbetsmiljö
Tidigare studier antyder att exponering för fysiska och kemiska arbetsmiljörisker kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Få studier har dock undersökt effekten vid exponering för flera arbetsmiljörisker än en, studerat hjärt- kärlrisken specifikt för kvinnor eller tagit hänsyn till hälsa och socioekonomisk ställning tidigt i livet. I projektet har man möjlighet att studera både samverkanseffekter och könsspecifika skillnader i risk.

Jenny Selander, vid Karolinska Institutet, tilldelas 8 000 000 kronor för att studera hur fysiska och kemiska arbetsmiljörisker som buller, luftföroreningar, vibrationer, fysiskt ansträngande arbete och temperatur påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdom. I studien tittar man på samverkanseffekter, könsskillnader och individuella riskfaktorer. Data hämtas ur tre tidigare studier om riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom och från två fältstudier som genomförs i projektet.

Projektet förväntas bidra till att förklara relationen mellan fysiska och kemiska arbetsmiljöfaktorer och risken för hjärt- kärlsjukdom. Därmed blir det också möjligt att utforma ett bättre förebyggande arbete.

Jenny Selander, Karolinska Institutet, tel; 08–524 800 29, e-post: jenny.selander@ki.se.

Långtidsstress i den yrkesverksamma befolkningen – ökar det risken för hjärt- kärlsjuklighet?
Många studier pekar på att långvarig stress, precis som akut stress, ökar risken för hjärt- kärlsjukdom. Det saknas dock bevis, eftersom de mätmetoder man använder inom forskningen enbart ger en ögonblicksbild av en persons stressnivå. Forskargruppen bakom projektet har utvecklat en ny biomarkör som gör det möjligt att mäta långtidsstress genom kortisolnivån i hår.

Tomas Faresjö, vid Linköpings universitet, tilldelas 7 000 000 kronor för att analysera långtidsexponering för stress i den yrkesarbetande befolkningen och därigenom ta reda på om långtidsstress kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Data hämtas från hjärt- kärlsjukdomsstudien Swedish cardio pulmonary bioimage study, SCAPIS.

Projektet förväntas leda till att den nya biomarkören kan användas inom vården för att identifiera människor i yrkesverksam ålder som under längre tid utsatts för höga stresspåslag och därmed riskerar att drabbas av hjärt- kärlsjukdom.

Tomas Faresjö, Linköpings universitet, tel; 072–853 07 78, e-post: tomas.faresjo@liu.se.

Identifiering och utvärdering av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som har koppling till arbete med hjälp av stora kohorter
Ett flertal hjärt- och kärlsstudier har undersökt biologiska riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och förhöjda blodfetter och beteendefaktorer som rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Få studier har däremot gjorts av kopplingen mellan hjärt- kärlsjukdom och arbete. Projektet går ut på att undersöka betydelsen av arbetsrelaterade faktorer som typ av sysselsättning, stress, mobbning och fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

Helgi Schiöth, vid Uppsala universitet, tilldelas 4 000 000 kronor för att identifiera och utvärdera arbetsrelaterade faktorer som påverkar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Data hämtas från en brittisk och två svenska befolkningsstudier.

Projektet förväntas leda till ökad förståelse för kopplingen mellan en persons arbetsförhållanden och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Resultaten väntas kunna ligga till grund för bättre insatser och riktlinjer.

Helgi Schiöth, Uppsala universitet, tel; 070–425 05 35, e-post: helgis@bmc.uu.se.

Processen från frisk till sjuk – stress, kardiovaskulära riskfaktorer och tidig åderförkalkning
Många insjuknar i hjärt- kärlsjukdom redan i yrkesaktiv ålder, men de flesta som drabbas gör det först senare i livet. Mellan 50 och 65 års ålder utvecklas dock snabbt riskfaktorer som tilltagande fetma, diabetes, högt blodtryck och tidiga tecken på åderförkalkning. I projektet ska man undersöka hur stress i arbetslivet, socioekonomiska faktorer, arbetslöshet och andra psykosociala faktorer påverkar risken för hjärt- kärlsjukdom.

Annika Rosengren, vid Göteborgs universitet, tilldelas 11 000 000 kronor för att studera effekten av exponering av arbetsstress tidigare i yrkeslivet, utbildning, inkomst och andra sociala faktorer hos 30 000 personer mellan 50 och 64 år. Data hämtas från hjärt- kärlsjukdomsstudien Swedish cardio pulmonary bioimage study, SCAPIS.

Projektet förväntas generera kunskap som gör att man bättre kan förebygga utvecklingen av hjärt- kärlrelaterade riskfaktorer och tidig åderförkalkning i arbetsför ålder.

Annika Rosengren, Göteborgs universitet, tel; 070–960 36 74, e-post: annika.rosengren@gu.se.

Tarmfloran som behandlingsstrategi vid hjärt- kärlsjukdom
Fetma, höga blodfetter och diabetes ökar risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar. Samtidigt som moderna läkemedel har minskat förekomsten av sjukdomarna i samhället så motverkas detta av ohälsosam kost. Forskargruppen har funnit en koppling mellan kost, tarmflora och hjärt- kärlsjukdom och ska nu undersöka hur sambandet påverkas av arbetsrelaterad stress.

Fredrik Bäckhed, vid Göteborgs universitet, tilldelas 8 000 000 kronor för att studera tarmfloran i relation till arbetsrelaterad stress hos kvinnor och män i åldern 50–64 år. Studien kombineras med djurförsök.

Projektet förväntas leda till nya metoder för bedömning och behandling av hjärt- kärlsjukdom genom analys och förändring av tarmfloran.

Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet, tel; 070–218 23 55, e-post: fredrik.backhed@wlab.gu.se.

​Mer information:
Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring: 08-696 41 60 susanna.stymneairey@afaforsakring.se
Adam Fredholm, skribent för Press och omvärld,  AFA Försäkring: 070-376 41 87 adam.fredholm@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning