Allt fler arbetar efter hjärtinfarkt – ny kunskapsöversikt

Foto: Adam Fredholm.

– Rökning och andra riskfaktorer har minskat och bidragit till minskade risker för hjärtinfarkt. Förbättrade behandlingsmetoder och rehabiliteringar av hjärtinfarkt har medfört att dödligheten och risken för framtida nedsättning av den fysiska arbetsförmågan har minskat påtagligt, säger Per Gustavsson, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Karolinska Institutet.

– Detta, i kombination med ett förlängt arbetsliv, gör att vi idag har fler personer som haft hjärtinfarkt i den yrkesarbetande befolkningen än tidigare. Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa vilka faktorer man behöver ta hänsyn till vid återgång i arbete för en person som haft hjärtinfarkt.

Nyligen presenterade Per Gustavsson en ny kunskapsöversikt om återgång i arbete efter hjärtinfarkt tillsammans med Petter Ljungman, kardiolog och docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Andelen återinsjuknande i ny hjärtinfarkt har minskat

Kunskapsöversikten redovisar hur hjärtinfarkt och rehabilitering utvecklats över tid. Den visar även statistik över hur återgång i arbete efter infarkt förändrats under de senaste decennierna.

– Från att vi tidigare sett långa sjukhusvistelser och försiktig rehabilitering, har en utveckling med moderna behandlingsmetoder i kombination med aktiv rehabilitering, där fysisk träning är inkluderad, visat mycket goda resultat och minskat risken för nedsättning i hjärtmuskelfunktionen, säger Petter Ljungman.

Sjukskrivningstiden efter okomplicerad infarkt är idag 2–4 veckor. Andelen som drabbats av återinsjuknande i ny hjärtinfarkt har minskat över tid och ligger nu på två procent inom ett år.

Koppling mellan olika arbetsmiljöfaktorer och hjärtinfarkt

Bland de kemiska arbetsmiljöfaktorerna finns en tydlig koppling mellan risken för infarkt och exponering för bland annat motoravgaser och kvarts (stendamm). Bland psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer finns en ökad risk vid arbeten som innebär job strain (spänt arbete). Det finns även direkta belägg för att job strain utgör en riskfaktor för återinsjuknande i ny hjärtinfarkt.

Riskfaktorer måste minimeras vid återgång i arbete

Vid återgång i arbete efter infarkt gäller det att minimera både individuella riskfaktorer och riskfaktorer i arbetet. Vid bedömning av arbetsförmågan måste patientens fysiska arbetskapacitet vägas mot kraven i arbetet.

– En person med okomplicerad infarkt beräknas kunna återgå i de flesta arbeten, dock med beaktande av att arbeten och miljöer som visat samband med en ökad infarktrisk kan vara olämpliga, säger Per Gustavsson.

– Nattarbete är sannolikt förknippat med en ökad risk för infarkt, men kunskaperna om betydelsen av olika skiftscheman är idag ofullständiga. Betydelsen av fysiskt tungt arbete för infarktrisken är oklar och behöver klarläggas genom ytterligare studier.

För vissa yrken som yrkesförare, piloter, lokförare, rök- och kemdykare samt vid arbete med hög höjdskillnad (bland annat mast- och stolparbete) finns särskilda regler för personer med hjärt-kärlsjukdom.

Forskning till nytta i arbetslivet

AFA Försäkring finansierar kunskapsöversikter som samlar kunskap i olika ämnen inom arbetsmiljöområdet. Kunskapsöversikterna ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. AFA Försäkring vill långsiktigt bidra till färre arbetsskador och minskad ohälsa i arbetslivet. Därför finansierar vi kunskapsöversikter inom området arbete och hälsa, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.

Mer information
Per Gustavsson och Petter Ljungman vid Karolinska Institutet har sammanställt den nya kunskapsöversikten om arbete efter hjärtinfarkt med stöd från AFA Försäkring och på uppdrag av Göteborgs universitet. Se dokumentation i form av skriftligt referat och film från seminariet där kunskapsöversikten presenterades: afaforsakring.se/seminarier

Mer om forskarna:
Per Gustavsson, senior professor i yrkes- och miljömedicin, Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet, samt överläkare vid Centrum för Arbets- och miljömedicin, Region Stockholm.

Petter Ljungman, docent i epidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, samt specialist i kardiologi och internmedicin och biträdande överläkare på Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus.

Ladda ner rapporten här: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/62254/1/gupea_2077_62254_1.pdf
Läs fler nyheter och pressmeddelanden i AFA Försäkrings nyhetsrum: afaforsakring.se/nyhetsrum/

Kontakt:
Per Gustavsson, Karolinska Institutet: 08-524 800 08, per.gustavsson@ki.se 
Petter Ljungman, Karolinska Institutet: 073-712 15 37, petter.ljungman@ki.se 
Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring: 08 696 41 60, susanna.stymneairey@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730 96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se

Om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor per år. Det övergripande syftet är att minska de långvariga sjukskrivningarna och förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Relevans, vetenskaplig kvalitet och förväntad praktisk nytta är viktiga kriterier i bedömningen av vilka projekt som får anslag. Mer information finns på afaforsakring.se/forskning.