Drygt 38 miljoner till ny forskning om arbetsmiljö och hälsa

Behöver arbetare mer sömn än andra och hur påverkar åldern? En studie av dödlighet och sömnlängd i en stor kohort

Hur många timmar sömn vi får har betydelse för vår återhämtning, hälsa och livslängd.

Behovet av sömn påverkas troligen av faktorer som åldrande, yrkesval och arbetsvillkor, men mycket litet är känt om de senare faktorernas betydelse.

Torbjörn Åkerstedt, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 017 000 kronor för att undersöka hur yrke, ålder och kön inverkar på sömnlängden och vilken effekt det har på återhämtning, livslängd och dödlighet i hjärt-/kärlsjukdom och cancer. Data hämtas från den så kallade Riksmarsch-kohorten, ett 32-sidigt frågeformulär om livsstil och hälsa som besvarades av 40 000 personer, och länkas till dödsorsaksregistret.

Studien beräknas pågå till 2019 och förväntas leda till ökad kunskap om behovet av återhämtning i relation till ålder, yrkesgrupp, arbetsbörda och dess betydelse för sömnstörningar och dödlighet.

Torbjörn Åkerstedt, Karolinska Institutet, tel: 08–553 78 947, e-post: torbjorn.akerstedt@ki.se

 

Systematiskt och tidseffektivt arbetsmiljöarbete. Struktur som ger stöd och uppföljning samt analys av framgångsfaktorer för kommuner

En dålig arbetsmiljö försämrar medarbetarnas hälsa och leder till minskad produktivitet. Men ofta saknas konkreta mål i det systematiska arbetsmiljöarbetet, liksom en känsla av delaktighet hos medarbetarna och metoder för uppföljning.

Magnus Svartengren, vid Uppsala universitet, tilldelas 2 613 000 kronor för att i ett tjugotal kommuner introducera, stödja och utvärdera användandet av STAMINA, en modell avsedd att hjälpa medarbetare och chefer utveckla ett strukturerat och inkluderande arbetsmiljöarbete.

Studien beräknas pågå till 2020 och förväntas leda till ökad kunskap om sambanden mellan arbetsmiljö, hälsa och produktivitet och om hur kommuner kan utveckla ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete.

Magnus Svartengren, Uppsala universitet, tel: 010–730 96 73, e-post: magnus.svartengren@medsci.uu.se

 

Yrkesverksamma kvinnors barnafödande, sjuklighet och sjukfrånvaro/sjuk- och aktivitetsersättning – generellt och i olika yrken, branscher och sektorer

De flesta kvinnor i åldern 16–64 år i Sverige arbetar och en majoritet av dem föder någon gång barn. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, vilket ofta förklaras med att de är mödrar. Tidigare studier har gett olika svar på barnafödandets betydelse för kvinnors sjukfrånvaro och det behövs därför mer forskning inom området.

Kristina Alexanderson, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 705 000 kronor för att analysera sambanden mellan kvinnors barnafödande och sjukfrånvaro med hänsyn till bland annat hälsa, ålder, antal förlossningar, utbildning, födelseland och yrke. Data hämtas från register hos Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

Studien beräknas pågå till 2020 och förväntas leda till fördjupad kunskap om kvinnors sjukfrånvaro och sjuk-/aktivitetsersättning i relation till barnafödande.

Kristina Alexanderson, Karolinska Institutet, tel: 070–216 20 99, e-post: kristina.alexanderson@ki.se

 

Utveckling av ny målsökande behandling av prostatacancer

I Sverige är prostatacancer fortfarande den vanligaste formen av cancer. Få nya behandlingsmetoder har godkänts de senaste decennierna. Så kallade PARP-hämmare är en form av målsökande substans som hindrar friska celler att omvandlas till cancerceller och är en metod som kan utvecklas till ett nytt sätt att behandla cancer.

Thomas Helleday, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 573 000 kronor för att kliniskt testa hur PARP-hämmare kan ersätta försvagande operationer och strålbehandling som behandlingsmetoder vid prostatacancer. Projektgruppen ska också utveckla MTH1-enzymhämmaren Karonudib särskilt för kastrationsresistent prostatacancer.

Studien beräknas pågå till 2019 och förväntas resultera i nya kostnadseffektiva metoder för behandling av prostatacancer.

Thomas Helleday, Karolinska Institutet, tel: 070–024 84 53, e-post: thomas.helleday@scilifelab.se

 

Kan härledda nolleffektnivåer komplettera svenska hygieniska gränsvärden för ämnen med bristande kunskapsunderlag?

Hygieniska gränsvärden används för att identifiera kemiska arbetsmiljörisker. Gränsvärdena tas fram av flera aktörer vars syften, procedurer och kunskapsunderlag skiljer sig, vilket kan leda till olika värden för samma kemiska ämne. I och med EU:s kemikalielagstiftning Reach har en ny exponeringsvägledning introducerats, härledda nolleffektnivåer, där industrin står för det vetenskapliga underlaget.

Linda Schenk, vid Karolinska Institutet, tilldelas 1 647 000 kronor för att undersöka hur industriföretagens egna studier av kemiska ämnen vägs mot akademiska studier i slutsatser om kritiska hälsoeffekter och doser. Projektgruppen kommer också att undersöka i vilken utsträckning härledda nolleffektnivåer används i Sverige för att kartlägga hinder och möjligheter för att de ska komma till nytta vid riskbedömning på arbetsplatser.

Studien beräknas pågå till 2018 och förväntas leda till fördjupad kunskap om hur industrin kommer fram till de härledda nolleffektnivåerna. Projektgruppen planerar också att utveckla ett ramverk för utvärdering av hygieniska gränsvärden och härledda nolleffektnivåer.

Linda Schenk, Karolinska Institutet, tel: 08–524 87752, e-post: linda.schenk@ki.se

 

Vattenbaserad målarfärg, hud- och luftvägsexponering

Yrkesmålare använder i stor utsträckning vattenbaserade färger och tapetklister som innehåller allergiframkallande konserveringsmedel i form av isothiazolinoner. Målare som utvecklar allergi tvingas byta yrke och får problem i vardagen eftersom ämnena också finns i produkter som schampo, diskmedel och flytande tvål. Det har inte tidigare gjorts några studier där man har mätt halten isothiazolinoner i luften under arbetet för att studera samband mellan målarnas exponering av allergenerna och eksem på huden eller i luftvägarna.

Anna Dahlman-Höglund, vid Göteborgs universitet, tilldelas 4 017 000 kronor för att kartlägga exponeringen av isothiazolinoner i målaryrket genom provtagning på ett femtiotal personer och en enkätstudie med 4 000 deltagare.

Studien beräknas pågå till 2020 och förväntas leda till ökad kunskap om isothiazolinoners hälsopåverkan som kan leda till bättre bedömning av risker i yrkesmålares arbetsmiljö.

Anna Dahlman-Höglund, Göteborgs universitet, tel: 031-786 62 77, e-post: anna.dahlman-hoglund@amm.gu.se

 

Skillnader i arbetsolycksfrekvens mellan dansk och svensk byggindustri. En jämförande studie för att förstå bakomliggande faktorer – tilläggsansökan

Arbetsolyckorna i bygg- och anläggningsbranschen är betydligt fler i Danmark än i Sverige. Vad skillnaden beror på är inte klarlagt. Det finns därför behov av att jämföra de två ländernas arbetsmiljölagstiftning, bransch-, företags- och utbildningsstruktur och inställning till säkerhet på arbetsplatser och under yrkesutbildningar.

Marianne Törner, vid Göteborgs universitet, tilldelas 1 540 000 kronor för att fullfölja undersökningen av arbetsolycksfallsfrekvens i dansk och svensk byggindustri genom att studera skillnader på nationell nivå, på organisationsnivå och på grupp- och individnivå.

Studien beräknas pågå till 2017 och förväntas ge ett kunskapsunderlag som kommer att leda till ökad säkerhet i bygg- och anläggningssektorn och som kan användas även i andra branscher.

Marianne Törner, Göteborgs universitet, tel: 031–786 36 13, e-post: marianne.torner@amm.gu.se

 

Betydelsen av en optimerad synergonomi för ett hållbart kontrollrumsarbete

Den tekniska utvecklingen har medfört att allt fler arbetar i kontrollrumsmiljöer med processer som styrning av tillverkning i industrin, trafikövervakning, drift av tåg, flyg och fartyg eller tv-produktion. Få studier har gjorts i kontrollrum och det saknas kunskap om hur man kan förebygga vanliga besvär i den miljön, som ögontrötthet, rinnande eller röda ögon och huvudvärk.

Susanne Glimne, vid Karolinska Institutet, tilldelas 2 270 000 kronor för att kartlägga de synergonomiska förhållandena i kontrollrumsmiljöer, jämföra dem med riktlinjer och lagkrav och utforma rekommendationer för att minska risken för syn- och belastningsbesvär i kontrollrum.

Studien beräknas pågå till 2020 och förväntas bidra till ökad kunskap om synergonomiska arbetsförhållanden och resultera i förslag på förändringar och förbättringar av arbetsmiljön i kontrollrum.

Susanne Glimne, Karolinska Institutet, tel: 070–589 38 70, e-post: susanne.glimne@ki.se

 

Forskningsstöd för nollvision för olyckor och ohälsa inom stål-, massa- och pappersindustrierna

Industriarbetsgivarna har satt upp en nollvision för olyckor och ohälsa på arbetsplatser bland annat inom stålindustrin och massa- och pappersindustrin. Inom dessa industrier har arbetet med att öka säkerheten och skapa en god arbetsmiljö pågått i decennier. Ändå inträffar arbetsskador och allvarliga tillbud.

Ann-Beth Antonsson, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 3 350 000 kronor för att studera tekniska och organisatoriska orsaker till inträffade olyckor och ohälsa i industrier för stål, massa- och papper och för att undersöka betydelsen av individuella faktorer som utbildning och kunskap.

Studien beräknas pågå till 2019 och förväntas bidra till Industriarbetsgivarna nollvision, minska antalet olyckor och ohälsa och leda till ett mer effektivt arbetsmiljöarbete i stål-, massa- och pappersindustrierna.

Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: 073–078 97 09, e-post: ann-beth.antonsson@ivl.se

 

Modifieras bullrets effekter på hjärt-/kärlsjukdom av hörselskada?

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och risken att drabbas påverkas av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Forskning visar att buller kan skapa både fysisk och psykisk stress, vilket kan ge skada på hjärta och kärl. Hörselskador är vanliga, men det saknas kunskap om hur de påverkar risken för hjärt-/kärlsjukdom.

Eva Andersson, vid Göteborgs universitet, tilldelas 2 733 000 kronor, för att studera vilken effekt hörselskydd och hörselnedsättning har på sambanden mellan buller och hjärtinfarkt respektive stroke.

Studien beräknas pågå till 2020 och förväntas leda till ökad kunskap om kopplingen mellan buller och hjärt-/kärlsjukdomar och om förebyggandet av bullerskador i arbetslivet.

Eva Andersson, Göteborgs universitet, tel: 070–461 67 76, e-post: eva.andersson@amm.gu.se

 

Exponering för dieselavgaser i arbetslivet – Nya bränslen, modern teknologi, nya gränsvärden?

Exponering för avgaser är en allvarlig hälsorisk på arbetsplatser där dieseldrivna fordon och maskiner används. Skärpta avgaskrav inom EU och mål för minskat avgasutsläpp i Sverige ökar behovet av kunskap om hälsoeffekterna vid en övergång till biodiesel, biogas och modern reningsteknologi.

Joakim Pagels, vid Lunds universitet, tilldelas 3 888 000 kronor för att studera avgasutsläpp och exponering av avgaser vid gruvarbete, hamnarbete, på byggarbetsplatser och i laboratoriemiljö. Projektgruppen ska också utvärdera exponeringsmått, mätmetoder och föreslagna gränsvärden för biodieselavgaser och moderna fordon och arbetsmaskiner.

Studien beräknas pågå till 2020 och förväntas leda till ökad kunskap om hur utsläpp och exponering av dieselavgaser kan reduceras med modern teknologi. Projektet kommer också resultera i en utvärdering av reviderade gränsvärden och exponeringsmått som Arbetsmiljöverket och EU förväntas presentera under 2017.

Joakim Pagels, Lunds universitet, tel: 070–511 42 17, e-post: joakim.pagels@design.lth.se

 

Identifiering av faciliterande respektive hindrande faktorer för lyckat utfall av smärtprogram – Patientperspektiv, ekonomiskt perspektiv och jämförelse av behandlingskomponenter

Kronisk smärta är en tung börda för den drabbade individen, arbetsgivare, vården och samhället i stort. De särskilda smärtprogram som är vanliga på smärtkliniker i landet innehåller ofta både behandling i grupp och individuell behandling, men det saknas kunskap om vilka faktorer som underlättar respektive hindrar ett lyckat utfall.

Anna Grimby Ekman, vid Göteborgs universitet, tilldelas 1 160 000 kronor, för att identifiera positiva och negativa faktorer kopplade till smärtprogram med hjälp av data från smärtkliniker i Frölunda, Kungälv, Borås och Angered och från Nationella registret för smärtrehabilitering.

Studien beräknas pågå till 2018 och förväntas leda till ökad kunskap om faktorer som påverkar utfallet för smärtprogram och om hur patienter bäst kan förberedas för en lyckad behandling.

Anna Grimby Ekman, Göteborgs universitet, tel: 031–786 31 23, e-post: anna.ekman@gu.se

 

Vidareutveckling av Svetsa Rätt

Webbplatsen Svetsa Rätt togs fram 2012 som en del av AFA Försäkrings program Från ord till handling och används idag både inom svetsföretag och i svetsutbildningar. Det finns nu behov av att utveckla webbplatsen med information om svetsning vid tillfälliga arbetsplatser och göra användningen enklare för lärare och elever.

Pär Fjällström, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 2 798 000 kronor för att anpassa materialet på Svetsa Rätt till målgruppen svetslärare och utveckla ett kunskapstest om arbetsmiljörisker och säkert svetsarbete för blivande svetsare.

Studien beräknas pågå till 2019 och förväntas leda till ökad användning av webbplatsen Svetsa Rätt som stöd vid tillfälliga svetsarbetsplatser och i utbildning av svetsare.

Pär Fjällström, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: 010–788 6525, e-post: par.fjallstrom@ivl.se

 

Mer information:

Camilla Arvenberg, presskommunikatör, AFA Försäkring, 070-814 98 30, camilla.arvenberg@afaforsakring.se