Finansiering av ytterligare forskning om hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap

– Mer kunskap kring konsekvenserna av pandemin behövs, exempelvis vill vi se mer forskning om hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Det här är viktiga områden att följa upp och utveckla, även inför en kommande vardag, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på AFA Försäkring.

– Coronaviruset påverkar arbetsmarknaden och människor i hela Sverige på ett eller annat sätt och vi vill verkligen att forskningen vi ger stöd till ska komma till nytta ute i arbetslivet. Därför känns det väldigt angeläget och bra att vi nu kan bevilja nio nya forskningsprojekt med fokus på effekterna av pandemin på arbetsmiljö och hälsa, säger hon.

Hittills har totalt 18 projekt beviljats finansiering inom området.

– Vi fortsätter att ta emot ansökningar inom ramen för covid19-utlysningen ända fram till den 1 oktober i år. Mer information om utlysningen finns här, säger Helena Jahncke.
Nedan listas de senaste nio projekten som fått finansiering från AFA Försäkring.

Information om alla de forskningsprojekt som hittills fått finansiering finns på AFA Försäkrings FoU-webb.

Skyddsutrustning vid covid-19 – metodik för säker produktframtagning med visualiserade instruktioner för att förebygga smitta

Behovet av smittskyddsutrustning inom vård och omsorg har ökat med covid-19. En utmaning för arbetsgivaren är att instruera personalen så att utrustningen används på rätt sätt. I vissa fall har man tillverkat egen skyddsutrustning och då behöver arbetsgivaren kunna säkra tillverkningsmetod och kvalitet. Ett metodstöd för tillverkning av skyddsutrustning och visuella instruktioner för hur den ska användas i äldreomsorgen kan förebygga smittrisker och bidra till ökad säkerhet för personal och brukare.

Katrin Skagert, vid RISE Research Institutes of Sweden, tilldelas 1 237 000 kronor för att ta fram ett metodstöd för egentillverkning av smittskyddsutrustning som inkluderar riskanalys och bedömning av material. I projektet ingår att utveckla instruktioner för äldreomsorgen i form av rörlig bild och illustrationer för att minimera smittspridning.

Projektet pågår till och med juni 2021 och förväntas minska risken för ohälsa på grund av undermålig skyddsutrustning. Instruktionsmaterialet för äldreomsorgen väntas bidra till att rutiner för hygien och användning av skyddsutrustning lättare kan uppfattas och följas. Genom detta ökas säkerheten för både personal och brukare.

Katrin Skagert, medicine doktor, RISE Research Institutes of Sweden, tel: 073–803 80 54, e-post: katrin.skagert@ri.se.

Utvärdering av särskild sjukvårdsledning under covid-19 – evidensbaserad utveckling för resilient ledning i framtida kriser

Under covid-19-pandemin har vårdarbetet i flera av landets regioner letts av Regional särskild sjukvårdsledning, RSSL. Utifrån smittspridning, materialtillgång och belastning på sjukhus beslutar RSSL om till exempel fördelning av material och personal. I Östergötland började forskare tidigt samla in data för att dra lärdom av hanteringen av pandemin. Fördjupad datainsamling, analys och utvärdering av erfarenheter kan göra RSSL:s arbetssätt mer resilient, motståndskraftigt, inför framtida krissituationer.

Carl-Oscar Jonson, vid Region Östergötland, tilldelas 668 000 kronor för att undersöka hur RSSL i Östergötland har arbetat under covid-19-pandemin i syfte att öka kunskapen om organisation av sjukvårdsarbete i händelse av kris. Data kommer bland annat att samlas in genom fältstudier och intervjuer med involverad personal. Analysresultaten rapporteras till Region Östergötland och kommer att användas i utbildning och övning i särskild sjukvårdsledning lokalt, regionalt och nationellt.

Projektet beräknas pågå i ett år och förväntas leda till förslag på hur till exempel arbetsprocess och teknisk beredskap kan förbättras vid sjukvårdsledning i kris. Resultaten väntas bidra till att utveckla utbildningen av RSSL-personal.

Carl-Oscar Jonson, docent i experimentell katastrofmedicin, Region Östergötland, tel: 072–240 73 18, e-post: carl-oscar.jonson@regionostergotland.se

Småföretag och covid-19 – ledares lärdomar inför framtida kriser

De flesta EU-länder erbjuder ekonomiskt stöd till småföretagare för att mildra effekter av coronaviruset. I Sverige är 99 procent av alla företag småföretag och fyra av tio av dessa drabbas ekonomiskt av virusets spridning. Forskning saknas om hur kriser påverkar ledarskap, arbetsmiljö och hälsa i mindre företag. En studie av hur företag i olika länder hanterar statliga stödåtgärder och arbetsmiljö- och hälsoarbete under coronakrisen kan bidra med värdefull kunskap inför framtida kriser.

Stig Vinberg, vid Mittuniversitetet, tilldelas 3 404 000 kronor för att undersöka hur småföretagare i Europa under coronakrisen hanterat statliga stödåtgärder och frågor som rör arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. I projektet ingår att jämföra konsekvenserna av krisen för företag i Sverige och i Norge.

Projektet pågår till och med april 2023 och förväntas ge en tydlig bild av hur mindre företag i Europa hanterat effekterna av coronaviruset. Resultaten väntas också visa hur krisen påverkat företagsledarnas möjligheter att driva arbetsmiljöarbete och hälsoinsatser samt bidra med lärdomar för svenska och norska småföretagare inför framtida kriser.

Stig Vinberg, professor i hälsovetenskap vid Mittuniversitetet, tel: 070–266 67 90, e-post: stig.vinberg@miun.se

Covid-19-pandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik

Under covid-19-pandemin har resorna med kollektivtrafik minskat till följd av Folkhälsomyndighetens uppmaningar att avstå resande och ett minskat resebehov vid hemmaarbete eller sjukdom. Trots minskningen förekommer trängsel och bussförare har uttryckt oro för att smittas. Det är inte känt om förarna drabbats i större utsträckning än befolkningen i övrigt. Kunskap om pandemins effekter på bussförares arbetsmiljö och hälsa kan bidra till förbättrade rutiner och ökad trygghet för förare och resenärer.

Anna Sjörs Dahlman vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, tilldelas 3 203 000 kronor för att undersöka hur bussförares arbetsmiljö och hälsa har påverkats av covid-19-pandemin. I projektet inkluderas regionala kollektivtrafikmyndigheter och bussoperatörer för att ge en bredare bild av förarnas arbetssituation och upplevelser under pandemin.

Projektet pågår till och med juli 2023 och väntas ge information som kan användas för att ta fram rekommendationer eller riktlinjer för arbete inom kollektivtrafik vid framtida kriser. Resultaten väntas bidra till att öka bussföraryrkets attraktivitet och i förlängningen också till ett hållbart samhälle i form av kollektivt resande.

Anna Sjörs Dahlman, docent i fysiologisk mätteknik, vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, tel: 070–943 04 65, e-post: anna.dahlman@vti.se

Artificiell intelligens-baserad EKG-analys för att prediktera insjuknande i livshotande hjärtkärl-tillstånd hos patienter med covid-19-infektion

Över 15 procent av alla covid-19-patienter rapporteras få rubbningar i hjärtats rytm eller hjärtmuskelinflammation, vilket kan leda till plötslig hjärtdöd. Upprepade tester för att upptäcka patienter med risk för hjärtpåverkan innebär ökad smittorisk för vårdpersonalen. Om man istället kan identifiera dessa patienter genom det EKG som tas redan när de läggs in på sjukhus kan det ge både säkrare diagnos och minska personalens utsatthet för viruset. Med hjälp av artificiell intelligens, AI, finns potential att med hög precision kunna identifiera patienter med risk för hjärtpåverkan och att rädda liv.

Carina Blomström Lundqvist, vid Uppsala universitet, tilldelas 1 381 000 kronor för att undersöka om ett första EKG hos patienter med covid-19 kan användas för att förutsäga hjärt-kärlkomplikationer. Data kommer att samlas in från covid-19-patienter med ett intagnings-EKG som vårdas på sjukhus i Sverige och internationellt och användas för att träna upp en AI-modell som sedan utvärderas. I projektet ingår att utveckla en webbaserad riskberäknare för hjärt-kärlhändelser vid covid-19.

Projektet pågår till och med 2022 och förväntas resultera i en AI-modell med vilken man med hög precision kommer kunna identifiera covid-19 patienter som riskerar hjärt-kärlpåverkan. Den webbaserade riskberäknaren kommer att finnas tillgänglig för alla sjukhus och väntas bidra till att rädda liv.

Carina Blomström Lundqvist, professor i kardiologi, Uppsala universitet, tel: 070–678 04 42, e-post: carina.blomstrom.lundqvist@akademiska.se

Arbetstider och återhämtning under covid-19-pandemin: går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden?

Covid-19-pandemin innebär påfrestningar för vårdpersonal i form av till exempel långa arbetspass, bristande återhämtning och oro för smitta. Den höga belastningen riskerar att leda till fler långtidssjukskrivningar, vilket ökar bördan ytterligare för de som är kvar i arbete. Forskning saknas om arbetstider under extrem arbetsbelastning. En studie av vårdens arbetsförhållanden under pandemin kan bidra med ökad kunskap om hur man planerar hållbara scheman vid framtida kriser.

Anna Dahlgren, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 986 000 kronor för att undersöka hur arbetstider och möjlighet till återhämtning i vården påverkats under covid-19-pandemin. I projektet ingår att ta fram förslag på strategier som kan främja hållbara arbetstider och återhämtning under perioder av extrem arbetsbelastning.

Projektet pågår till och med juli 2023 och väntas ge ökad kunskap om hur arbetstider och återhämtning upplevs och hanteras under pandemin och om vilka effekter detta får på personalens hälsa. Resultaten kommer att kunna ligga till grund för strategier för organisering av vårdarbete vid hög belastning.

Anna Dahlgren, doktor i psykologi, Karolinska Institutet, tel: 070–258 20 03, e-post: anna.dahlgren@ki.se.

Personalens erfarenheter och upplevelser av en säker arbetsmiljö i samband med insatser i ordinärt boende under covid-19-pandemin

Många personer som behandlats för covid-19 på sjukhus kommer att få rehabiliterande vård i hemmet. Trånga sovrum och badrum gör att personalen i hemtjänsten och hemsjukvården riskerar att drabbas av arbetsskador när de ger insatser och ska förflytta äldre och sjuka. Skärpta hygienkrav och avancerad vård under pandemin ställer ytterligare krav på en redan osäker arbetsmiljö. En studie av hemtjänstens och hemsjukvårdens arbetsmiljö kan bidra till att förebygga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro.

Cecilia Pettersson, vid Örebro universitet, tilldelas 817 000 kronor för att studera hur bostaden fungerar som arbetsplats för personal inom hemtjänsten och hemsjukvården under covid-19-pandemin. Intervjuer om arbetsmiljö och säkerhet kommer att göras med vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i Göteborgs stad och i Örebro kommun.

Projektet pågår till maj 2021 och förväntas ge fördjupad kunskap om hemtjänstens och hemsjukvårdens arbetsmiljö under pandemin och om vilka vårdinsatser som utförs. Projektet väntas också visa vilka strategier personalen utvecklar för att hantera rekommendationer och riktlinjer kopplade till pandemin.

Cecilia Pettersson, doktor i hälsovetenskap, Örebro universitet, tel: 070–271 26 88, e-post: cecilia.pettersson@oru.se.

Covid-19 i äldrevård i Göteborgsområdet

Många länders hälsomyndigheter har identifierat personer över 70 år som en grupp som riskerar särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19-infektion. Personal på äldreboenden kommer i nära kontakt med flera patienter och riskerar både att själva bli smittade av covid-19-viruset och att föra smittan vidare. Kännedomen om virusets utbredning bland personalen på äldreboenden i Sverige är begränsad. Ökad kunskap om detta är viktig för att förstå smittspridningen och för att skydda äldre och personal.

Johan Ringlander, vid Göteborgs universitet, tilldelas 1 090 000 kronor för att undersöka förekomsten av covid-19-infektion hos personal inom äldreomsorgen i Göteborg. I studien ingår både personal som enligt egen bedömning är friska och de som misstänker att de har symtom som förhindrar arbete. Flera olika diagnostiska metoder och deras potential att minska smittspridning i äldreomsorgen kommer att undersökas.  

Projektet pågår till juli 2021 och förväntas ge ökad kunskap om utbredning och förlopp av covid-19-viruset bland personalen inom äldrevården. Resultaten väntas bidra till säkrare arbetsrutiner på äldreboenden under covid-19-pandemin och vid framtida smittspridning.

Johan Ringlander, doktorand i virologi, Göteborgs universitet, tel: 073–621 12 01, e-post: johan.ringlander@gu.se.

Påverkar ökad handhygien till följd av covid-19 arbetsrelaterade handeksem och kontaktallergier?

Under covid-19-pandemin rekommenderas alla att tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten och att använda handsprit. Det är välkänt att upprepad handtvätt försämrar hudens skyddande barriär och kan leda till irritationseksem och allergiskt kontakteksem. Handeksem förekommer hos 10 procent av den vuxna befolkningen och kan leda till nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning. En studie av hur det ökade handtvättandet under pandemin påverkar risken för handeksem i olika yrken kan ge kunskap om hur vi kan skydda huden vid framtida pandemier.

Anneli Julander, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 900 000 kronor för att undersöka hur covid-19-rekommendationerna att ofta tvätta händerna och använda handsprit påverkar risken för handeksem och kontaktallergier hos arbetstagare.

Projektet pågår till augusti 2023 och förväntas ge ökad kunskap om hur upprepad handtvätt påverkar risken för skadlig hudexponering och handeksem. Kunskapen väntas också ge ökad förståelse för hur handeksem och kontaktallergier kan förebyggas genom konkreta råd om hudvård.

Anneli Julander, docent i arbets- och miljömedicin, Karolinska Institutet, tel: 08–524 800 52, e-post: anneli.julander@ki.se.

Mer information:
Information om forskningsprojekten ovan som fått finansiering finns även på AFA Försäkrings FoU-webb.

Information om de forskningsprojekt som beviljades finansiering innan sommaren finns också på AFA Försäkrings FoU-webb. 

AFA Försäkring tar emot ansökningar inom ramen för covid19-utlysningen fram till den 1 oktober 2020. Mer information om utlysningen finns här. 

Kontakt:
Helena Jahncke, FoU-chef AFA Försäkring: 08-696 47 53, helena.jahncke@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se

Om AFA Försäkrings forskningsstöd: AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet: afaforsakring.se/forskning.

LÄS FLER PRESSMEDDELANDEN FRÅN AFA FÖRSÄKRING HÄR.
Där kan du även anmäla dig till att prenumerera på AFA Försäkrings pressmeddelanden.