Forskning om grön omställning har hittills fokuserat mycket på innovativa teknologiska lösningar och mindre på arbetsmiljöfrågor. Därför finansierar Afa Försäkring ny forskning om arbetsmiljön i den gröna omställningen. Foto: johner.se/plainpicture.
Forskare i Göteborg får 8,5 miljoner – ska studera arbetsmiljön i den gröna omställningen
Hur bör en organisation utformas för att stärka medarbetarnas kapacitet att bidra i den gröna omställningen och hur kan integrering av hållbarhets- och kvalitetsarbete vara en del av det? Hur skapas en säker och hälsosam arbetsmiljö vid storskalig tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier från eldrivna fordon? Två forskare i Göteborg får sammanlagt 8,5 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom det nya FoU-programmet Arbetsmiljön i den gröna omställningen.
– Forskning och kunskap om hur den gröna omställningen påverkar arbetsmiljön saknas fortfarande till stor del. Vilka konsekvenser och möjligheter i arbetsmiljön innebär den gröna omställningen? Detta vill vi veta mer om och därför satsar vi på uppdrag av arbetsmarknadens parter, Svenskt Näringsliv, LO och PTK, på det här nya FoU-programmet, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.
Åtta projekt ska bidra till ny kunskap och forskningsresultat till nytta för arbetare och tjänstemän i privat sektor.
– Vi vill bidra till säkra och hälsosamma arbetsplatser under den pågående omvandlingen mot en mer miljövänlig och hållbar framtid, säger Ulrika Hektor.
Två av de åtta projekt som får finansiering leds av forskare baserade i Göteborg: Ida Cecilia Gremyr, forskare vid Chalmers Tekniska Högskola, respektive Sandra Johannesson, forskare vid Göteborgs universitet.
Nya roller för integrering av kvalitet och hållbarhet – en givande möjlighet eller en ökad stress?
Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling på avdelningen Innovation and R&D Management, Chalmers Tekniska Högskola, får 4,3 miljoner kronor för att studera hur individer upplever integration av hållbarhets- och kvalitetsarbete som en del i det dagliga arbetet. Hur bör organisationen utformas för att stärka medarbetarnas kapacitet att bidra i den gröna omställningen? Projektet ska även utveckla stöd för hur man kan kartlägga kompetensbehov för integrationen av kvalitets- och hållbarhetsarbetet.
– En grön omställning kräver att hållbarhet blir en del i det dagliga arbetet. Då är kvalitetsarbete med en etablerad infrastruktur av ledningssystem och verktyg viktigt. Att integrera hållbarhets- och kvalitetsarbete kan vara effektivt, men det innebär vissa utmaningar för organisation och individ. Brist på hållbarhetskompetens och otydlighet kring roller kan leda till en känsla av stress och otillräcklighet för anställda som vill bidra i omställningsarbetet, säger Ida Gremyr.
– Vår forskning ska resultera i verktyg för kompetenskartläggning och kompetensutveckling, som tydliggör för både arbetsgivare och medarbetare vilka förutsättningar de behöver för att kunna bidra i den gröna omställningen. Projektet ska också ge ökad förståelse för hur exempelvis integrerade ledningssystem kan stödja integrering av hållbarhetsfokus i det dagliga arbetet, säger hon.
Hur påverkas arbetsmiljön vid storskalig tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier från eldrivna fordon?
Sandra Johannesson, yrkeshygieniker och medicine doktor vid Göteborgs universitet, får 4,2 miljoner kronor för att undersöka exponering för metallerna kobolt, nickel, mangan och litium samt potentiella hälsoeffekter bland anställda inom tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier (LiB). Eftersom branschen befinner sig i ett tidigt skede finns ett preventivt syfte i att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.
– Elektrifiering av transporter är avgörande för den gröna omställningen av samhället. Det sker stora satsningar inom tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier för elfordon. Därför är det viktigt att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö för de som arbetar inom den nya gröna industrin. Metallerna kobolt, nickel, mangan och litium som används i LiB har kända allvarliga negativa hälsoeffekter, men det saknas kunskap om yrkesexponering och potentiella hälsorisker för arbetarna i denna nya bransch. Därför vill vi studera detta närmare, säger Sandra Johannesson.
– Projektet ska ge kunskapsunderlag för hälsoriskbedömningar och förslag till effektiva förebyggande åtgärder för att minimera exponering för hälsoskadliga metaller vid tillverkning och återvinning av LiB med målet att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö, berättar hon.
Mer information
FoU-programmet Arbetsmiljön i den gröna omställningen omfattar 40 miljoner kronor och startar i december 2024. Alla projekt fokuserar på den gröna omställningens påverkan på arbetsmiljön och ska ta fram kunskaper som kan användas för att forma framtida åtgärder ur ett förebyggande perspektiv.
Här finns mer information om FoU-programmet Arbetsmiljön i den gröna omställningen.
Kontaktuppgifter forskare:
Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling på avdelningen Innovation and R&D Management, Chalmers Tekniska Högskola, ida.gremyr@chalmers.se, 031-772 81 82 eller 076-125 70 30.
Sandra Johannesson, yrkeshygieniker och medicine doktor, Göteborgs universitet, sandra.johannesson@amm.gu.se, 072-201 95 76.
Kontakt Afa Försäkring:
Frida Winnerstig, senior FoU-expert, Afa Försäkring: frida.winnerstig@afaforsakring.se, 08-696 45 98.
Linda Harling, pressansvarig, Afa Försäkring: linda.harling@afaforsakring.se, 0730-96 35 12.
Läs och prenumerera på pressmeddelanden från Afa Försäkring, klicka här.
Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Vi finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Vi satsar 150 miljoner kronor om året för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa och därmed minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings webbplats.