Forskning om arbetsmiljö och hälsa får 18 miljoner

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat finansiering av sex nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

De sex projekten är:

En biopsykosocial behandlingsmodell för utmattningssyndrom med fokus på arbetsåtergång
Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom ökar och är idag en av de främsta orsakerna till långvarig sjukfrånvaro. Samtidigt saknas en evidensbaserad behandling som utöver återhämtning tar hänsyn till att patienten kan uppleva privata och arbetsrelaterade omständigheter som stressande. En ny internetbaserad behandlingsmodell för utmattningssyndrom som stödjer återgång i sociala sammanhang och arbete kan bidra till färre sjukskrivningar och minskat lidande för individen.

Jakob Clason van de Leur, vid Uppsala universitet, tilldelas 4 174 756 kronor för att utvärdera en nyutvecklad biopsykosocial behandlingsmodell för utmattningssyndrom som bygger på Acceptance and Commitment Therapy (ACT). I studien ingår internetbaserad behandling med enbart modellen, behandlingen i kombination med individuellt läkar- och psykologstöd för återgång i arbete samt jämförelse med standardbehandling i form av avslappningsövningar och kost- och träningsråd. 

Projektet pågår till och med september 2027 och förväntas ge ökad kunskap om behandling av utmattningssyndrom. Resultaten väntas visa att den biopsykosociala modellen ger en effektivare minskning av symtom och snabbare återgång i arbete än standardmodellen. Behandlingen väntas vara kostnadseffektiv och kunna bidra till minskad sjukfrånvaro.

Jakob Clason van de Leur, filosofie doktor i psykologi, Uppsala universitet, jakob.clason-vandeleur@psyk.uu.se.

Hur påverkar lungdos och sammansättning av svetspartiklar förekomst av inflammation och senare sjukdom hos svetsare?
I Sverige utsätts 250 000 svetsare och ett okänt antal andra arbetare i samma miljö för svetsrök på arbetsplatsen. Inandning av röken innebär en ökad risk för hjärtsjukdom, kronisk bronkit och KOL. Kunskap saknas om vid vilka exponeringsdoser hälsan påverkas och om vissa svetspartiklar är särskilt skadliga. En studie av svetspartiklars egenskaper och av vid vilken dos sjukdom uppstår kan öka kunskapen om vilka partiklar som utgör störst hälsorisk och vid vilka doser.

Hanna Karlsson, vid Karolinska institutet, tilldelas 3 847 146 kronor för att med hjälp av en modell beräkna hur mycket partiklar som hamnar i lungan vid olika svetsarbeten och för att undersöka hur partiklarnas storlek, sammansättning och frisättning av metaller påverkar deras förmåga att orsaka inflammation. 

Projektet pågår till och med november 2027 och förväntas öka kunskapen om hälsorisker vid svetsning och om vilka svetspartiklar som är mest skadliga. Projektet väntas också visa hur användning av en exponeringsmodell och cellstudier kan underlätta riskbedömningen vid svetsarbete. Resultaten kan utgöra underlag för nya gränsvärden för exponering av svetsrök.

Hanna Karlsson, docent i toxikologi, Karolinska institutet, 08–524 875 76, hanna.l.karlsson@ki.se.

Funktionell eller dysfunktionell sjukfrånvaro? En studie av sjukfrånvarons konsekvenser efter arbetsinriktade insatser vid vanlig psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är sedan flera år tillbaka den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning. Att bli sjukskriven kan ge tid för återhämtning men kan också leda till mer sjukfrånvaro och oro för återgång i arbete. Kunskap saknas om vilka konsekvenser frånvaro för denna typ av ohälsa har över tid. En studie av sjukskrivningens effekter på hälsa och arbetsförmåga vid psykisk ohälsa kan ge ökad kunskap och bidra till minskad sjukfrånvaro.

Gunnar Bergström, vid Karolinska institutet, tilldelas 4 694 969 kronor för att undersöka sjukskrivning som åtgärd vid psykisk ohälsa och dess konsekvenser för symtom, arbetsförmåga och framtida sjukfrånvaro. 
Projektet pågår till och med december 2027 och förväntas öka kunskapen om hur sjukskrivning som metod kan användas vid psykisk ohälsa. Projektet väntas bidra till minskad sjukfrånvaro och resultaten kan komma att påverka innehåll i nuvarande policyer och riktlinjer.

Gunnar Bergström, docent i medicinsk psykologi, Karolinska institutet, 08–524 832 01, gunnar.bergstrom@ki.se.

Registerrandomiserad jämförelse (RRCT) av rehabiliteringsregimer efter böjsenskada i tummen
Ungefär 50 personer opereras årligen för skada på böjsenan i tummen. I nära en femtedel av fallen brister senan under rehabiliteringen, vilket kräver en ny operation. Tidig rörelseträning rekommenderas efter kirurgisk behandling av böjsenor i övriga fingrar, men belägg saknas för att det också gäller tummen. En studie av hur ingipsning av tummen efter operation istället för tidig träning påverkar risken för bristande sena och rörlighet kan ge ny kunskap om hur böjsenskador i tummen bör behandlas och minska onödigt lidande.

Maria Wilcke, vid Karolinska institutet, tilldelas 2 916 915 kronor för att i en randomiserad registerstudie undersöka om ingipsning efter böjsensoperation i tummen kan minska risken för att senan brister under rehabiliteringen. I studien ingår alla patienter som registreras för denna typ av skada i det nationella kvalitetsregistret för handkirurgi, HAKIR.

Projektet pågår till september 2029 och förväntas visa om ingipsning av tummen efter operation för böjsenskada kan minska risken för att senan brister och om detta påverkar tummens rörlighet. 

Maria Wilcke, handkirurg och docent i ortopedi, Karolinska institutet, 070–829 46 13, maria.wilcke@ki.se.

LIS – ljus i sjukhusmiljö
Dagsljus och artificiellt ljus har stor betydelse för regleringen av kroppens naturliga dygnsrytm. Cirkadisk stimulus (CS) är ett mått på hur nivån av belysning påverkar hormonet melatonin som styr sömn och vakenhet. På röntgenavdelningar dämpar man gärna ljuset för att kunna tolka röntgenbilder och riskerar då att få en för låg CS-nivå. 
En studie av hur ett ljus som efterliknar dagsljusets förändringar påverkar välbefinnande och sömnkvalitet kan bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa för röntgenpersonal.

Camilla Viseu, vid Lunds universitet, tilldelas 2 501 858 kronor för att undersöka hur ljusförhållanden i arbetsmiljön på röntgenavdelningar påverkar energi, aktivitet och sömnkvalitet hos personalen. I studien jämförs effekterna av att arbeta i dynamiskt dygnsreglerat LED-ljus jämfört med i dämpad belysning.

Projektet pågår till och med september 2027 och förväntas ge ny kunskap om hur optimerad belysning i arbetsmiljön kan förbättra personalens välbefinnande, sömn och hälsa.

Camilla Viseu, universitetsadjunkt, Lunds universitet, 070–542 56 98, camilla.viseu@med.lu.se

Sjukskrivningsmönster vid kirurgi för ulnarisnerventrapment i armbågsnivå – en prospektiv studie
Ulnarisnerven styr handens finmotorik och förmedlar känselimpulser från ring- och lillfingret. Nerven kan hamna i kläm vid armbågen och behöver då genom kirurgi friläggas alternativt friläggas och flyttas. Kunskap saknas om vilken av de två operationsmetoderna som ger bäst resultat och kortast sjukfrånvaro. En studie av sjukskrivning och återgång i arbete efter operation av ulnarisnerven kan öka kunskapen om behandlingsmetoder, rehabilitering och när patienten kan väntas återgå i arbete.

Alice Giöstad, vid Region Stockholm, tilldelas 144 032 kronor för att undersöka sjukskrivningsmönster och faktorer som påverkar återgång i arbete hos patienter som opererats för ulnarisentrapment i armbågsnivå.

Projektet pågår till september 2025 och förväntas visa hur sjukskrivningsperioden efter ulnarisoperation påverkas av val av operationsmetod och faktorer som patientens ålder, yrke och sjukhistorik. Resultaten väntas kunna bidra till bättre rehabilitering och realistiska förväntningar på när patienten kan återgå i arbete. 

Alice Giöstad, medicine doktor, Region Stockholm, 072–731 31 50, alice.giostad@regionstockholm.se.

Kontakt Afa Försäkring:
Diana Persson, forskningssekreterare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 076–101 98 15, diana.persson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Vi finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor om året. Därmed bidrar vi till färre arbetsskador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings FoU-webb.