Forskning om arbetsmiljö och hälsa får 40 miljoner

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat finansiering av elva nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

De elva projekten är:

Kommunal medborgarkommunikation i sociala medier – vägledning för konstruktiva dialoger och en trygg arbetsmiljö
Kritik och personangrepp vid dialog med medborgare i sociala medier skapar oro och stress för anställda i kommuner. En ofta åsiktsbaserad kommunikation när som helst på dygnet sätter gamla normer och rutiner ur spel och kunskap saknas om hur detta påverkar arbetsmiljön för kommunanställda. En studie av medborgarkommunikation i digitala kanaler kan ligga till grund för nya kommunikationsstrategier och bidra till en bättre och tryggare arbetsmiljö för medarbetare vid kommuner.

Maria Grafström, vid Stockholms universitet, tilldelas 4 096 000 kronor för att studera kommunikationsarbete i sociala medier i tre kommuner och utveckla en vägledning för denna typ av kommunikation. I projektet görs intervjuer och rekonstruktioner av dialoger i sociala medier med chefer, kommunikatörer och andra medarbetare.

Projektet pågår till och med december 2027 och förväntas ge ökad kunskap om hur användningen av sociala medier i tjänsten påverkar kommunanställdas arbetsmiljö och om strategier som främjar en konstruktiv dialog med medborgare. Resultaten väntas kunna ligga till grund för en vägledning och utbildningsmaterial.

Maria Grafström, docent i företagsekonomi, Stockholms universitet, 072–221 80 57, maria.grafstrom@score.su.se.

PreKo-2: Proaktiv bedömning av kognitiv arbetsmiljö i ambulanssjukvården
Ambulanssjukvården har de senaste decennierna utvecklats från transport- till mobil akutsjukvårdsorganisation. I ambulanserna utför sjuksköterskor och sjukvårdare patientbehandlingar samtidigt som de hanterar krissituationer, navigerar i trafiken och kommunicerar med sjukhuspersonal. Trots att man vet att arbetet är komplext och stressigt saknas forskning om ambulanspersonalens kognitiva arbetsmiljö. En studie av ambulansvårdens kognitiva belastning och stöd samt utveckling av en modell för bedömning av belastningen kan bidra till att förebygga ohälsa inom yrket.

Cecilia Berlin, vid Chalmers tekniska högskola, tilldelas 3 393 000 kronor för att kartlägga den kognitiva belastningen inom ambulanssjukvården och vidareutveckla en bedömningsmodell för denna typ av belastning specifikt för ambulanspersonal. 

Projektet pågår till och med november 2026 och förväntas resultera i ökad kunskap om ambulanspersonalens arbetsmiljö och en bedömningsmodell för deras kognitiva belastning. Modellen väntas kunna anpassas för andra närliggande yrkesområden.

Cecilia Berlin, docent i produktionsergonomi, Chalmers tekniska högskola, 031–772 12 90, cecilia.berlin@chalmers.se.

Organisatorisk och social arbetsmiljö i byggbranschen – vad fungerar i praktiken?
Psykisk ohälsa är ett växande hot mot folkhälsan och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Byggbranschen har länge haft utmaningar i den fysiska arbetsmiljön men nu ökar den psykiska ohälsan även här till följd av hög arbetsbelastning och tidspress. 
En studie av hur man arbetar med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift OSA i branschen och förekomsten av stress kan ge ökad kunskap om hur föreskriften kan tillämpas och bidra till minskad ohälsa.

Emma Cedstrand, vid Karolinska institutet, tilldelas 4 300 000 kronor för att undersöka hur Arbetsmiljöverkets föreskrift OSA följs i byggbranschen, förekomsten av psykisk ohälsa i branschen och samband däremellan. Data samlas in via en enkät och genom intervjuer med tjänstemän, chefer och arbetare vid tre byggföretag.

Projektet pågår till och med augusti 2027 och förväntas resultera i riktlinjer för hur tjänstemän respektive arbetare i byggbranschen kan gå tillväga för att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Resultaten väntas också visa hur föreskriften OSA tillämpas i branschen och hur det påverkar upplevelsen av stress.

Emma Cedstrand, med. doktor, Karolinska institutet, 070–271 34 04, emma.cedstrand@ki.se.

Återhämtning för ett hållbart arbetsliv vid skiftarbete – utveckling av en återhämtningsmodell som avancerar forskning och praktik
Skiftarbete är vanligt inom till exempel vården, transportsektorn, industrin och restaurangbranschen. Arbete under tider på dygnet när kroppen biologiskt är inställd på vila och återhämtning gör skiftarbetares stressbelastning komplex och kan samtidigt påverka både hälsa och säkerhet. En studie av hur återhämtningsproblem kan förebyggas och framtagande av en särskild modell för återhämtning kan bidra till minskade hälso- och säkerhetsrisker vid skiftarbete.

Marie Söderström, vid Karolinska institutet, tilldelas 3 764 000 kronor för att utveckla en övergripande återhämtningsmodell för skiftarbete. I projektet ingår sammanfattning av tidigare forskning, enkätundersökning med skiftarbetare inom olika yrken och inhämtning av synpunkter på modellen från skiftarbetare, HR-representanter, chefer och företagshälsovård.

Projektet pågår till och med maj 2027 och förväntas resultera i en återhämtningsmodell för skiftarbete och en handbok som både ger fördjupad kunskap om återhämtning vid oregelbundna arbetstider och som kan användas praktiskt i olika yrkesgrupper. Resultaten väntas också ge vägledning för systematiskt riktade insatser för återhämtning och modellen kommer att kunna ligga till grund för fortsatt forskning i ämnet.

Marie Söderström, med. doktor, Stockholms universitet, 070–171 93 29, marie.soderstrom@psychology.su.se.  

Hälsoeffekter av exponering av nanopartiklar
Nanopartiklar är extremt små partiklar som förekommer i många arbetsmiljöer. Både i form av partiklar som bildas i exempelvis svetsrök, dieselrök och vid 3D-utskrifter och som beståndsdel i tillverkade nanomaterial. Nanomaterial blir allt vanligare i yrkeslivet och trots att man vet att partiklarna samlas i våra luftvägar saknas kunskap om hur detta påverkar hälsan. En studie av hur de små luftvägarna påverkas av nanopartiklar kan bidra till bättre riskbedömningar och minskad ohälsa vid exponering.

Anna-Carin Olin, vid Göteborgs universitet, tilldelas 5 000 000 kronor för att kartlägga hur små luftvägar påverkas vid exponering för naturligt bildade respektive tillverkade nanopartiklar, främst grafen. I projektet genomförs exponeringsmätningar och medicinska undersökningar i tre grupper exponerade arbetare och en kontrollgrupp.

Projektet pågår till och med maj 2027 och förväntas ge ny kunskap om påverkan på hälsan vid exponering för nanopartiklar inom teknikområden och vid tillverkning. Resultaten väntas öka kunskapen om hur olika typer av nanopartiklar påverkar små luftvägar och vilka som via blodet kan öka risken för hjärt- kärlsjukdom.

Anna-Carin Olin, professor i arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 070–655 49 40, anna-carin-olin@amm.gu.se.

Vårdintensitetsmätningar som en del av daglig styrning: en mixed methods-studie med fokus på personalens arbetsmiljö, välbefinnande och hälsa
Ökade vårdbehov i kombination med minskade resurser är en utmaning för hälso-och sjukvården och leder till hög arbetsbelastning, stress och uppsägningar hos personalen. Mätning av vårdbehovet för varje patient inför varje arbetspass är ett sätt att styra den dagliga verksamheten men kunskap saknas om hur metoden påverkar arbetsmiljön. En studie av vårdintensitetsmätning som styrmodell kan ge ny kunskap om modellens påverkan på personalens arbetsbelastning och bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa. 

Karin Myrberg, vid Region Gävleborg, tilldelas 2 769 000 kronor för att undersöka vårdintensitetsmätningar som en del av den dagliga styrningen i vården och dess effekter på bemanningsplanering, arbetsbelastning, arbetsmiljö och hälsa. I projektet analyseras personalens skattningar, enkäter och intervjuer på fem vårdavdelningar.

Projektet pågår till och med augusti 2027 och förväntas ge fördjupad kunskap om hur vårdintensitetsmätningar kan påverka planering, belastning, arbetsmiljö och hälsa hos personalen. Resultaten väntas bli ett värdefullt bidrag till forskning om vårdpersonalens arbetsmiljö.

Karin Myrberg, med. doktor, Region Gävleborg, 070–285 75 13, karin.myrberg@regiongavleborg.se.

En tillförlitlig, användarvänlig metod för mätning av exponeringstid vid hand- och armvibrationer
Arbete med vibrerande verktyg och maskiner kan leda till kärl- och nervskador i fingrar, händer och armar. Uppgifter om vibrationsnivåer kan fås genom mätning eller från en verktygsdatabas. Exponeringstiden för vibrationer baseras däremot på arbetarens egen ofta överskattade tidskattning och blir därför ungefärlig. En studie av hur väl man kan mäta vibrationsexponeringstiden kan ge en ny mätmetod och bidra till bättre riskbedömningar och färre vibrationsskador.

Mikael Forsman, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 4 257 000 kronor för att utveckla en mätmetod för exponeringstid vid hand- och armvibrationer. I projektet ingår att jämföra mätresultat med observerad och självskattad exponeringstid samt att undersöka om den nya mätmetoden kan inkluderas i en tidigare framtagen app som mäter handledsrörelser.

Projektet pågår till och med maj 2027 och förväntas resultera i en användarvänlig metod för mätning av exponeringstid för vibrationer. Metoden väntas kunna ge mer exakta riskbedömningar och därmed bidra till att förebygga vibrationsskador. 

Mikael Forsman, professor i ergonomi, Kungliga Tekniska Högskolan, 070-491 01 96, miforsm@kth.se.

Tillämplighet av referensmätningar för kvartsexponering – utvärdering, validering och verktyg för riskbedömning i framtiden
Kvartsmineral i form av damm förekommer exempelvis i gruvor, byggindustrin och gjuterier och kan orsaka cancer eller lungskador. Numera får man riskbedöma kvartsnivåer på en arbetsplats genom att använda referensmätningar från andra arbetsplatser. Metoden tar dock inte hänsyn till individrelaterade variationer i exponeringen. Identifiering och rangordning av faktorer som påverkar kvartsexponering kan bidra till bättre riskbedömning och förebygga ohälsa i berörda yrkesgrupper.

Klara Midander, vid IVL Svenska miljöinstitutet, tilldelas 4 851 000 kronor för att göra referensmätningar av kvarts som beaktar individvariationer i olika arbetsmiljöer och för att identifiera de faktorer som påverkar kvartsexponeringen. I projektet utvecklas ett digitalt verktyg som ska kunna användas för att förutsäga kvartsexponering och avgöra om mätningar behöver göras vid riskbedömning.  

Projektet pågår till och med maj 2027 och förväntas ge ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar exponering för kvarts och om hur referensmätningar kan användas i riskbedömningen. 

Klara Midander, doktor i kemivetenskap, IVL Svenska miljöinstitutet, 072–455 51 44, klara.midander@ivl.se.

Riskreducering för ambulans- och räddningstjänstpersonal vid oförutsedda och svåra händelser genom digital simulering för insatsledare (REiD-AR)
Ambulans- och räddningstjänstpersonal utsätter sig för arbetsmiljörisker som hetta, fallrisk och hot om våld. Vid komplexa händelser som upplopp eller extremväder måste ambulanspersonal, brandmän och polis ofta samverka och tvingas ibland utföra varandras arbetsuppgifter. Vid komplicerade räddningsinsatser ansvarar insatsledare för att göra riskbedömningar. En studie av risker vid organisationsöverskridande samarbete och framtagande av en metod för digital simulering kan bidra till att minska olycksriskerna för personal inom ambulansen och räddningstjänsten.

Beatrice Alenljung, vid Högskolan i Skövde, tilldelas 4 924 000 kronor för att utveckla ett metodpaket för digital simulering som gör att insatsledare från olika organisationer kan träna på att göra gemensamma riskbedömningar vid komplexa räddningsinsatser. Projektet genomförs i samarbete med ambulansstationen i Skövde och räddningstjänsten i Skaraborg.

Projektet pågår till och med april 2027 och förväntas resultera i ett metodpaket för digital simulering som låter insatsledare träna på organisationsöverskridande riskbedömning. Metoden väntas ge bättre bedömningar av risker och bidra till minskade olycksrisker.

Beatrice Alenljung, docent i informationsteknologi, Högskolan i Skövde, 0500–44 83 08, beatrice.alenljung@his.se.

Metod för samtida exponeringsbedömning av elementärt kol och benso(a)pyren
Elementärt kol (EC) och polyaromatiska kolväten (PAH) är ämnen som förekommer bland annat i dieselavgaser och kan orsaka lungcancer. Gränsvärdet för PAH i arbetsmiljö, mätt som benso(a)pyren, kommer inom kort att sänkas inom EU. En studie av hur man kan analysera elementärt kol och polyaromatiska kolväten från ett och samma provfilter kan underlätta exponerings- och riskbedömning av EC och PAH vid arbetsmiljömätningar.

Håkan Tinnerberg, vid Göteborgs universitet, tilldelas 1 656 623 kronor för att utveckla en metod för analys av polyaromatiska kolväten på samma filter som används för provtagning av elementärt kol. I projektet analyseras filter som använts vid provtagning i till exempel industrin, gruvor och stadsmiljö.

Projektet pågår till september 2027 och förväntas resultera i en metod för bedömning av exponering för elementärt kol och polyaromatiska kolväten som innebär att man kan göra dessa båda mätningar vid samma tillfälle. Resultaten väntas underlätta mätningar i arbetsmiljöer och vara kostnadsbesparande.

Håkan Tinnerberg, docent i yrkes- och miljöhygien, Göteborgs universitet, 072–453 62 75, hakan.tinnerberg@amm.gu.se.

Hur påverkas riskbedömningen av vibrationer om användningstiden mäts automatiskt?
Arbete med handhållna vibrerande maskiner kan orsaka nervskador och leda till smärta och nedsatt känsel i händer och fingrar. Arbetsgivaren ska bedöma riskerna kopplade till maskinerna och erbjuda medicinska kontroller. På senare år har automatiska mätsystem tagits fram som gör det möjligt att övervaka vibrationsexponeringen men kunskap saknas om hur systemen stämmer överens med tidigare mätmetoder. En studie av hur olika metoder för att bestämma användningstiden av vibrerande maskiner påverkar riskbedömningen kan ge bättre exponeringsvärden och minskad risk för skador.

Jakob Riddar, vid Lunds universitet, tilldelas 719 000 kronor för att undersöka om användaruppskattning, observationer eller automatiska system ger den mest tillförlitliga bedömningen av risk för vibrationsskador. I projektet analyseras intervjuer med byggnadssnickare, vibrationsnivåer för verktyg och exponeringsnivåer i relation till lagstiftning för vibrationer.

Projektet pågår till och med maj 2027 och förväntas kunna presentera realistiska vibrationsexponeringsvärden för byggnadssnickare och visa hur metod för att bestämma användningstid påverkar exponeringsnivån respektive relationen till gränsvärden. Resultaten väntas kunna leda nya rekommendationer av metoder för att mäta den tid som vibrerande maskiner används. 

Jakob Riddar, fil. doktor, Lunds universitet, 070–568 04 54, jakob.riddar@med.lu.se.

Kontakt Afa Försäkring:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Vi finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor om året. Därmed bidrar vi till färre arbetsskador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings FoU-webb.