Ny forskning bidrar till ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom
Ett hårprov kan avslöja långtidsstress innan hjärtinfarkt och många olika yrkesexponeringar enskilt bidrar till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Även ett enkelt blodprov kan avslöja en hotande hjärtinfarkt. Den 11 maj presenteras ny och aktuell forskning som bidrar till ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom.
– Under en halvdag presenteras sex forskningresultat från FoU-programmet Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom, som Afa Försäkring finansierat på uppdrag av arbetsmarknadens parter. Tillsammans får vi mer kunskap om hur vi kan arbeta förebyggande för att minska sjukfrånvaron i arbetslivet, säger Ulrika Hektor, chef på Afa Försäkrings Forsknings- och utvecklingsavdelning, FoU.
Hårprov kan avslöja långtidsstress innan hjärtinfarkt
En av forskargrupperna har visat att stresshormonet kortisol ökar i håret månaden innan man får en hjärtinfarkt. Det gäller för både män och kvinnor i medelåldern. Forskarna har utvecklat en metod där de i forskningslaboratorium kan uppmäta mycket små mängder av stresshormonet kortisol i ett enkelt hårprov.
– Det är väldigt fascinerande då vi med den metoden faktiskt kan gå bakåt i tiden några månader, likt årsringarna på ett träd. Om vi vet när en allvarlig händelse inträffade, som exempelvis en hjärtinfarkt, kan vi studera hur stressnivåerna var månaderna före hjärtinfarkten, säger Tomas Faresjö, professor vid avdelningen för samhällsmedicin, Linköpings universitet.
– Egentligen finns det väldigt lite forskning som verkligen visar att stress faktiskt kan leda till allvarliga hjärthändelser. Men vi har visat att stresshormonet kortisol hänger samman med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar, som högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, fetma och diabetes typ 2. Långtidsstress kan därför vara en ny riskfaktor för hjärtkärlsjuklighet.
Många olika yrkesexponeringar bidrar till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom
Ett annat projekt har på ett unikt sätt undersökt betydelsen av de vanligaste kemiska och fysikaliska exponeringarna i arbetsmiljön för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom.
Studien visar att fysiskt tungt arbete, ett flertal olika partiklar och kemikalier, höga nivåer av buller och helkroppsvibrationer medför en ökad risk för hjärt-kärlpåverkan. Man har även undersökt graviditetsrelaterad hjärt- och kärlsjukdom.
– Genom att observera enskilda exponeringars effekt på hälsan och justera för andra vanligt förekommande yrkesexponeringar, har vi kunnat studera huruvida de var för sig är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom och vid vilken nivå man kan se ett samband. Den stora mängden data medför också att vi har kunnat studera skillnader mellan män och kvinnor, säger forskare Jenny Selander, docent i Arbets- och Miljömedicin på Karolinska Institutet.
– Det förvånande var att så många olika yrkesexponeringar enskilt bidrar till att öka risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Fler nya forskningsresultat om hjärt- och kärlsjukdom
Ta del av samtliga forskningresultat från de sex olika projekten i FoU-programmet Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom under ett halvdagsseminarium den 11 maj. Under seminariet presenteras även statistik från Afa Försäkrings rapport Hjärt- och kärlsjukdomar – långvarig sjukfrånvaro.
När och var?
Datum och tid: torsdag 11 maj kl. 10.00–12.00.
För dig som deltar fysiskt på plats serveras fika mellan 9.30–10.00.
Plats: Detta är ett hybridseminarium där du kan välja att antingen delta digitalt via livesändning eller att vara fysiskt på plats i Hörsalen på Afa Försäkring, Klara Södra Kyrkogata 18, Stockholm.
Anmälan
Anmäl dig antingen till:
Digital medverkan via livesändning. Sista anmälningsdag 10 maj.
Fysisk medverkan på plats i hörsalen på Afa Försäkring i Stockholm. Sista anmälningsdag 8 maj.
Ur programmet:
Moderator: Fredrik Hed
Processen från frisk till sjuk – stress, kardiovaskulära riskfaktorer och tidig åderförkalkning
Annika Rosengren, Göteborgs universitet
Hitta hotande hjärtinfarkter (MIMI)
Johan Sundström, Uppsala universitet
Hjärt-kärlsjukdom i arbetsför ålder – ett helhetsgrepp för att klarlägga betydelsen av fysisk och kemisk arbetsmiljö
Jenny Selander, Karolinska Institutet
Långtidstress i den yrkesverksamma befolkningen – ökar det risken för hjärtkärlsjuklighet
Tomas Faresjö, Linköpings universitet
Tarmfloran som behandlingsstrategi vid hjärt-kärlsjukdom
Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet
Identifiering och utvärdering av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som har koppling till arbete med hjälp av stora kohorter
Helgi Schiöth, Uppsala universitet
Kunskapsöversikt: Att arbeta efter hjärtinfarkt
Per Gustavsson, Karolinska Institutet
Delar av statistikrapporten Hjärt och kärlsjukdomar – långvarig sjukfrånvaro
Anna Weigelt, Afa Försäkring
Mer information och frågor
Pressfrågor hänvisas till Linda Harling, presskommunikatör på Afa Försäkring: linda.harling@afaforsakring.se, 0730-96 35 12.
Övriga frågor: fou@afaforsakring.se
Länk till information om seminariet på Afa Försäkrings webbplats.
Bild: Patient hos läkare på hälsokontroll. Foto: Helén Karlsson, johner.se