Ökad kunskap om rengöringsmedel kan minska risken för ohälsa
Kemikalier för rengöring orsakar frätskador, luftvägsbesvär och hudsjukdomar, men det saknas samlad kunskap om hur de påverkar vår hälsa. Forskaren Linda Schenk tilldelas 3 822 000 kronor för att undersöka användningen av rengöringsmedel i arbetslivet för att förebygga skador och sjukdomar orsakade av dessa produkter.
Foto: Adam Fredholm.
– Många rengöringsmedel är basiska och spiller man dem på huden kan man få frätskador, eller kemiska brännskador. Det finns också en risk för effekter på lång sikt, både vad gäller hud och luftvägar, säger Linda Schenk, docent i toxikologisk riskhantering vid Karolinska Institutet i Stockholm.
– Det har gjorts ganska många europeiska studier av ohälsa som orsakats av rengöringsmedel, men det saknas en sammanställning för Sverige. Vi ska undersöka den här problematiken ur ett svenskt perspektiv.
Linda Schenk forskar på identifiering, bedömning och hantering av kemiska risker i arbetsmiljöer. Hon har bland annat studerat hur gränsvärden sätts av myndigheter och hur dessa värden används på arbetsplatser. Nu ska hon kartlägga användningen av rengöringsmedel i arbetslivet och undersöka medlens innehåll och hälsopåverkan.
– Tidigare forskning har visat att den här typen av kemikalier över tid kan orsaka nedsatt lungfunktion och astma. I en belgisk studie såg man att städare hade ökad risk att dö i KOL. Så det finns samband mellan användning av rengöringsmedel och lungsjukdom, men hur det hänger ihop vet vi inte riktigt än, säger Linda Schenk.
– Vi ska börja med att samla in den information som finns hos Giftinformationscentralen och Arbetsmiljöverket. Sedan ska vi komplettera med data från andra register och databaser där det finns upplysningar om yrke och kemikalieexponering. Genom att sätta ihop de här olika källorna hoppas vi kunna se ett mönster för sambanden mellan kemikalieanvändning och ohälsa.
Innehåll i rengöringsmedel och exponeringsmätningar
Nästa steg i projektet blir att ta reda på vilka rengöringsmedel som används på arbetsplatser i landet. Därefter ska Linda Schenk och hennes kollegor undersöka både medlens innehåll och informationen om vad de innehåller.
– Vi vill granska informationen om risker och säker användning i de säkerhetsdatablad som finns för rengöringsmedel för professionellt bruk. Förhoppningsvis är informationen toppen. Men om den inte är det vill vi komma med rekommendationer om hur den kan bli bättre, säger hon.
– I den sista delen av projektet ska vi mäta exponeringar på arbetsplatser. Vilken typ av produkter vi ska fokusera på kommer avgöras av resultaten från översikten av säkerhetsdatabladen, och det i sin tur avgör vilka arbetsplatser vi kommer rikta in oss på.
Forskning till nytta i arbetslivet
– Vi vill långsiktigt bidra till färre arbetsskador och minskad ohälsa i arbetslivet. Det gör vi bland annat genom att skapa ökad medvetenhet om det förebyggande arbete vi bidrar till som forskningsfinansiär, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.
– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Linda Schenk och ännu ett projekt inom arbetsmiljö och hälsa.
Mer information:
Läs en intervju med Linda Schenk här: https://www.afaforsakring.se/forskning/forskarportratt/linda-schenk/
Projektet är ett av tretton forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 29 682 000 kronor av AFA Försäkring i 2019 års fjärde anslagsomgång. Läs om samtliga projekt här: https://www.afaforsakring.se/forskning/beviljade-anslag/anslagsomgang-4--2019/
Kontakt:
Linda Schenk, Karolinska Institutet: 08–524 879 68, linda.schenk@ki.se.
Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring: 08–696 41 60, susanna.stymneairey@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.
Om AFA Försäkrings forskningsstöd: AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor per år. Det övergripande syftet är att minska de långvariga sjukskrivningarna och förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Relevans, vetenskaplig kvalitet och förväntad praktisk nytta är viktiga kriterier i bedömningen av vilka projekt som får anslag. Mer information finns på https://www.afaforsakring.se/forskning/