Foto: Adobe Stock
Allvarliga arbetsskador och sjukfrånvaro inom industrin
På den svenska arbetsmarknaden är yrkesgrupper inom industrin bland de mest utsatta för arbetsskador och sjukfrånvaro. Det visar en ny statistikrapport från Afa Försäkring.
Anställda inom industrin har högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet för samtliga yrkesgrupper i privat sektor. Risken för långvarig sjukfrånvaro är också högre för industrin än hela gruppen privatanställda arbetare, och kvinnor löper nära dubbelt så hög risk som män.
Sammanfattning
Arbetsskador
Anställda inom industrin har högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet för samtliga yrkesgrupper i privat sektor.
Olyckor med maskiner och verktyg och fall i samma nivå är de vanligaste orsakerna till ett allvarligt arbetsolycksfall inom industrin.
Inom industrin har gruv- och bergarbete, stenhuggare och livsmedelsarbetare högst risk för ett allvarligt arbetsolycksfall medan yrkesgruppen textil-, skinn och läderindustriarbete har lägst risk.
Yngre skadar sig oftare vid olyckor med maskiner och verktyg eller när de skär sig på något. Äldre skadar sig oftare i fallolyckor.
För samtliga yrkesgrupper är klämskador den vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolycksfall vid arbete med maskiner och framställning.
För ingenjörer inom industrin är den vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsolycka att man faller i samma nivå som man befinner sig på.
De vanligaste orsakerna bakom godkända arbetssjukdomar för anställda inom industrin är effekter av vibration och buller.
Långvarig sjukfrånvaro
Risken för långvarig sjukfrånvaro inom industrin ökade 2023 för både kvinnor och män. Risken är högre för industrin än för hela gruppen privatanställda arbetare.
Muskuloskeletala diagnoser, som ryggsjukdomar och reumatism, är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro inom industrin.
Textil-, skinn och läderindustriarbete har den högsta risken för långvarig sjukfrånvaro inom industrin. Pappers- och pappersmassearbetare har den lägsta risken.
Kvinnor inom industrin har högre risk för långvarig sjukfrånvaro än män och äldre har högre risk än yngre.
Kortvarig sjukfrånvaro
Ökande ålder påverkar även risken för kortvarig sjukfrånvaro men inte i samma utsträckning som för långvarig sjukfrånvaro.
De kortvariga sjukfallen har, jämfört med de långvariga, en lägre andel psykiska och muskuloskeletala diagnoser och en högre andel sjukfall på grund av olycksfall på fritiden.
Risken för kortvarig sjukfrånvaro inom industrin ökade 2023 för både kvinnor och män.
PDFAllvarliga arbetsskador och sjukfrånvaro inom industrin
På den svenska arbetsmarknaden är yrkesgrupper inom industrin bland de mest utsatta för arbetsskador och sjukfrånvaro. Olyckor med maskiner och verktyg och fall i samma nivå är de vanligaste orsakerna till ett allvarligt arbetsolycksfall inom industrin. Det visar statistik från Afa Försäkring.
Publicerad: 2025Filnummer: F6345Ladda ner (16.05 MB)
Om rapporten
Rapporten bygger på statistik från Afa Försäkrings skadedatabas och handlar om allvarliga arbetsskador och sjukfrånvaro för yrkesgrupperna gruv- och bergarbete, stenhuggare, livsmedelsarbete, metall- och övrigt industriellt arbete, pappers- och pappersmassearbetare, textil-, skinn och läderindustriarbete och träindustriarbete. Bland annat redovisas de vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall och de vanligaste diagnoserna vid långvarig och kortvarig sjukfrånvaro för yrkesgrupperna.
Inom dessa yrkesgrupper har vi har studerat 65 552 långa sjukfall, 96 434 korta sjukfall och 21 301 allvarliga arbetsolyckor som har inträffat under åren 2015–2023. Vi har också studerat 1 957 arbetssjukdomar som har visat sig 2015–2023. För ingenjörer inom industrin har vi studerat 113 allvarliga arbetsolyckor som har inträffat under samma period. Statistiken redovisas efter skadeår/visandeår/insjuknandeår, det vill säga det år som arbetsolycksfallet inträffade, arbetssjukdomen visade sig, eller sjukfallet påbörjades.
Allvarliga arbetsolycksfall inom industrin
Anställda inom industrin har en högre risk att drabbas av en allvarlig arbetsolycka än genomsnittet för samtliga yrkesgrupper i privat sektor. Det gäller både kvinnor och män.
Arbetare inom industrin löper högre risk för allvarliga olycksfall
Diagram 1 nedan visar antalet allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta över tid, även kallat risk för allvarliga arbetsolycksfall. Männens risk har de senaste åren legat på en stabil nivå och uppgick 2023 till 7,7 allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta. Kvinnornas risk varierar mer mellan åren, och uppgick 2023 till 6,5. Variationen beror till stor del på att betydligt färre kvinnor än män arbetar i industrin, vilket gör att antalet olyckor är lågt. En mindre förändring i antalet olyckor kan få ett relativt stort genomslag i statistiken. Med anledning av detta kommer vi inte att bryta ner följande statistikmått på kön utan istället redovisa statistik för de båda könen tillsammans.
Sammantaget är risken inom industrin 7,5 allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta 2023. Detta kan jämföras med genomsnittet för samtliga yrkesgrupper inom privat sektor, som är 3,5 allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta 2023.
Risk uppdelat på yrkesgrupp inom industrin
I diagram 2 nedan redovisas den totala risken inom industrin från diagram 1, uppdelat på de sex yrkesgrupperna.
Högst risk har livsmedelsarbetare, träindustriarbetare och metall- och övrigt industriellt arbete. Lägst risk har grupperna pappers- och pappersmassarbetare och textil-, skinn och läderindustriarbete. Variationen av risk för gruppen gruv- och bergarbete, stenhuggare beror till stor del på att antalet olyckor är lågt. En mindre förändring i antalet olyckor kan få ett relativt stort genomslag i statistiken.
De vanligaste orsakerna till arbetsskador inom industrin
Den vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsolycka är att man skadar sig vid arbete med maskiner och verktyg, till exempel att man råkar klämma sig i en arbetsmaskin eller slinta med en handborr. Dessa olyckor utgör 30 procent av de allvarliga olyckorna. Näst vanligast är man skadar sig vid fall i samma nivå (12 procent). Därefter följer skuren av kniv eller annat föremål (9 procent) och fall från höjd (8 procent).
Maskiner och verktyg inkluderar kategorierna maskiner för bearbetning och framställning och använda verktyg eller maskin (handhållen). Fall i samma nivå inkluderar kategorierna ramla ute, ramla inne och ramla, oklart inne/ute. Fall i samma höjd inkluderar kategorierna fall i trappa, fall från höjd och stege.
Exempel på händelseförlopp
Maskiner och verktyg
| Kön | Yrke | Händelse | Ålder |
|---|---|---|---|
| Man | Andra process- och maskinoperatörer | ”Jag höll på med justering av maskinen. En rörlig tryckluftskolv träffade fingret. Handsken fastnade i drivkedjan och fingret följde med in i maskinen”. | 16–25 år |
| Kvinna | Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete | ”Jag skulle dra ut plåtband från pressen och fastnade med höger pekfinger mellan plåt och plåtinstyrning”. | 46–55 år |
| Man | Underhållsmekaniker och maskinreparatörer | ”Skulle kapa en plåt med vinkelslip. Vinkelslipen fastnade i plåten och skar igenom kläder och in i höger underarm”. | 56–65 år |
Fall i samma nivå
| Kön | Yrke | Händelse | Ålder |
|---|---|---|---|
| Kvinna | Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning" | ”Drog ut en vagn och halkade i vatten på golvet. Tappade balansen och ramlade baklänges. Slog i rygg och huvud i tvättmaskinen bakom”. | 36–45 år |
| Man | Gruv- och stenbrottsarbetare | ”Jag snubblade över en sten. Tog i emot med händerna och bröt ena tummen”. | 56–65 år |
| Man | Processoperatörer, papper | ”Operatören höll på med upprullning av papper. Då han skulle gå därifrån snubblade han på en pall och föll olyckligt i golvet. Han slog upp ett stort sår på smalbenet och landade med ansiktet i golvet, varpå han slog ut flisor av framtänderna”. | 56–65 år |
Skuren av kniv eller annat föremål
| Kön | Yrke | Händelse | Ålder |
|---|---|---|---|
| Man | Slaktare och styckare, m.fl. | ”Jag skar kött med kniv. Ett broskben gjorde det svårare att skära. Jag slant med kniven och skar mig i pekfingret.”. | 26–35 år |
| Kvinna | Andra process- och maskinoperatörer | ”Jag skar mig på tummen när jag skulle justera knivar i maskinen”. | 16–25 år |
| Man | Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete | ”Jag skulle skära av ett buntband med en kniv med kort fjäderbelastat blad. Buntbandet gled undan och jag skar mig i vänster pekfinger”. | 46–55 år |
Fall från höjd
| Kön | Yrke | Händelse | Ålder |
|---|---|---|---|
| Man | Underhållsmekaniker och maskinreparatörer | ”Skulle fylla på olja i hydraulsystemet. När jag skulle kliva ner gled stegen undan och jag föll ner på betongen”. | 56–65 år |
| Man | Andra process- och maskinoperatörer | ”Jag klev upp på lastbilen för att spola rör på marken. Slangen fastnade och när jag skulle rycka loss den tappade jag fotfästet med höger fot och föll baklänges. Vänster fot satt fastkilad mot kranfästet och jag föll ner på hyttaket” | 56–65 år |
| Man | Svetsare och gasskärare | ”Jag stod på taket till ett kylrum och läste ritningar för att fortsätta med rördragning. Plötsligt gav taket vika och jag föll cirka 3 meter ner till betonggolvet”. | 46–55 år |
Fördjupning inom maskinolyckor
I avsnittet om vanliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall nämnde vi att maskiner och verktyg är en vanlig orsak till ett allvarligt arbetsolycksfall inom industrin. Diagram 6 nedan visar de vanligaste orsakerna till ett allvarligt arbetsolycksfall i relation till antalet sysselsatta (risk) uppdelat på yrkesgrupp. Här framgår det tydligt att maskiner för bearbetning och framställning är den främsta orsaken till olyckor samtliga yrkesgrupper inom industrin, medan den näst vanligaste orsaken varierar mellan grupperna. Eftersom risken är högst för en olycka orsakad av maskiner och bearbetning och framställning fördjupar vi oss i denna händelsetyp.
Diagram 7 visar de vanligaste bakomliggande orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall vid arbete med dessa maskiner.
Klämskador
För samtliga yrkesgrupper utom gruv- och bergarbete är klämskador den vanligaste orsaken till ett allvarligt arbetsolycksfall vid arbete med maskiner och framställning. Denna typ av olycka inträffar ofta när fingrar eller händer fastnar i maskinvalsen under rengöring eller när man tar bort något från maskinen. Det kan också hända att man fastnar i maskinen när den startar och blir allvarligt klämd.
Skärskador
Den näst vanligaste orsaken till ett arbetsolycksfall inom industrin är en skärskada. Dessa skador orsakas av maskiner för bearbetning, inte av handhållna verktyg som knivar eller sågar. Skärskador kan vara sårskador eller amputationer som uppstår när man blir skuren av en maskin under rengöring eller när maskinen startar oväntat. Oftast har maskinen hyvlar, sågar eller knivar som man skär sig på. Även plåtbockningsmaskiner kan orsaka skärskador om plåten vobblar.
Borr/roterande föremål
Yrkesgrupperna gruv- och bergarbete, stenhuggare, pappers- och pappersmassarbetare samt träindustriarbetare drabbas ofta av skador vid arbete med borrmaskiner och andra roterande föremål. Det kan hända att man fastnar med handen i borrmaskinen eller att en stål- eller träbalk man borrar i börjar rotera och orsakar en skada.
Lossnande delar
Yrkesgrupperna metall och övrigt industriellt arbete och livsmedelsarbetare drabbas av att delar på maskinerna lossnar. Detta kan ske när maskinen är påslagen och delar lossnar och träffar operatören. Ofta beror maskindelar som lossnar på ett för högt tryck eller felaktig montering.
Övriga skador
I kategorin övriga skador ingår fall från maskiner, exponering för gaser eller kemikalier vid läckage, brännskador vid arbete med varma maskiner eller varm olja samt bullerskador vid explosioner eller höga ljud som orsakar tinnitus.
Långvarig sjukfrånvaro inom industrin
I detta avsnitt redovisas statistik över långvarig sjukfrånvaro inom industrin. Sjukfallen som redovisas har ersatts av avtalsgruppsjukförsäkringen för privatanställda arbetare, AGS. De har blivit mer än 90 dagar långa eller lett till beviljad månadsersättning.
Risk för långvarig sjukfrånvaro över tid
Risken för långvarig sjukfrånvaro ökade 2023 både inom industrin och inom hela avtalsområdet, ökningen inom industrin var dock klart större för kvinnor än för män. Ökningen 2023 för kvinnor förklaras främst av fler långa sjukfall med psykisk diagnos. Risken för långvarig sjukfrånvaro är högre inom industrin än inom hela avtalsområdet. Detta gäller framför allt kvinnor, men även män.
Kvinnor inom industrin har ungefär dubbelt så hög risk för långvarig sjukfrånvaro som män inom industrin. Att kvinnor har högre risk än män för långvarig sjukfrånvaro är inget unikt för industrin utan gäller för de flesta yrkesgrupper.
I diagram 10 redovisar vi antalet långa sjukfall per 1 000 sysselsatta över tid, även kallat risk för långvarig sjukfrånvaro, för privatanställda män och kvinnor inom industrin. Som jämförelse finns även risken för samtliga privatanställda arbetare med i diagrammet.
Sammantaget är risken för långvarig sjukfrånvaro inom industrin 40,4 fall per 1 000 sysselsatta för kvinnor och 17,8 fall för män. Genomsnittet för samtliga privata arbetare är 22,5 fall per 1 000 sysselsatta för kvinnor och 15,5 fall för män.
Risk uppdelat på yrkesgrupp inom industrin
Som tabell 8–10 nedan visar skiljer sig risken för långvarig sjukfrånvaro åt mellan yrkesgrupperna inom industrin. Textil-, skinn och läderindustriarbete har den högsta risken och yrkesgruppen pappers- och pappersmassearbetare den lägsta. Kvinnor har klart högre risk än män i samtliga yrkesgrupper inom industrin. I yrkesgruppen gruv- och bergarbete, stenhuggare har för få kvinnor för att redovisas uppdelat på kön.
Tabell 8. Risk för långvarig sjukfrånvaro 2015–2023 per yrkesgrupp inom industrin. Kvinnor och män, privatanställda arbetare.
| Yrkesgrupp | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Textil-, skinn och läderindustriarbete | 37,2 | 32,6 | 26,4 | 30,2 | 29,6 | 27,5 | 33,0 | 29,4 | 38,8 |
| Livsmedelsarbete | 35,9 | 35,7 | 29,4 | 24,3 | 25,6 | 24,4 | 26,4 | 27,4 | 28,0 |
| Träindustriarbete | 32,3 | 30,0 | 24,4 | 24,7 | 21,7 | 20,5 | 22,3 | 23,3 | 23,7 |
| Metall- och övrigt industriellt arbete | 27,4 | 26,4 | 21,7 | 21,1 | 20,2 | 19,4 | 21,3 | 20,3 | 20,9 |
| Gruv- och bergarbete, stenhuggare | 16,1 | 13,2 | 14,1 | 11,4 | 10,2 | 8,9 | 12,9 | 14,3 | 18,4 |
| Pappers- och pappersmassearbetare | 18,7 | 19,9 | 19,8 | 15,9 | 18,8 | 14,4 | 18,4 | 15,5 | 16,9 |
| Samtliga yrkesgrupper inom industrin | 28,0 | 26,9 | 22,3 | 21,4 | 20,6 | 19,5 | 21,7 | 20,9 | 21,7 |
Tabell 9. Risk för långvarig sjukfrånvaro 2015–2023 per yrkesgrupp inom industrin. Kvinnor, privatanställda arbetare.
| Yrkesgrupp | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Textil-, skinn och läderindustriarbete | 48,8 | 41,2 | 34,0 | 41,4 | 39,3 | 33,7 | 42,7 | 34,9 | 55,8 |
| Träindustriarbete | 62,7 | 52,4 | 44,5 | 45,9 | 39,6 | 34,7 | 40,2 | 38,7 | 47,4 |
| Livsmedelsarbete | 55,6 | 56,8 | 43,5 | 36,9 | 39,5 | 36,7 | 39,0 | 41,2 | 40,8 |
| Metall- och övrigt industriellt arbete | 50,3 | 47,8 | 39,7 | 38,8 | 35,1 | 33,3 | 40,3 | 36,7 | 39,3 |
| Pappers- och pappersmassearbetare | 25,4 | 32,9 | 28,9 | 23,7 | 33,4 | 21,3 | 26,0 | 24,7 | 29,0 |
| Samtliga yrkesgrupper inom industrin | 50,3 | 48,2 | 39,6 | 38,3 | 35,9 | 33,2 | 39,5 | 36,8 | 40,4 |
Tabell 10. Risk för långvarig sjukfrånvaro 2015–2023 per yrkesgrupp inom industrin. Män, privatanställda arbetare.
| Yrkesgrupp | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Textil-, skinn och läderindustriarbete | 23,5 | 22,1 | 17,8 | 17,7 | 18,6 | 20,5 | 22,3 | 23,7 | 21,4 |
| Livsmedelsarbete | 25,9 | 24,8 | 22,2 | 17,8 | 18,5 | 18,0 | 20,0 | 20,3 | 21,4 |
| Träindustriarbete | 27,7 | 26,6 | 21,2 | 21,2 | 18,7 | 18,0 | 19,1 | 20,4 | 19,1 |
| Metall- och övrigt industriellt arbete | 23,4 | 22,7 | 18,5 | 18,0 | 17,6 | 16,9 | 18,0 | 17,4 | 17,5 |
| Pappers- och pappersmassearbetare | 17,3 | 17,2 | 18,0 | 14,3 | 15,8 | 13 | 16,8 | 13,6 | 14,2 |
| Samtliga yrkesgrupper inom industrin | 23,5 | 22,6 | 18,8 | 17,9 | 17,5 | 16,7 | 18,1 | 17,6 | 17,8 |
Vilka diagnoser ligger bakom långvarig sjukfrånvaro?
Muskuloskeletala diagnoser, som ryggsjukdomar och reumatism, är det vanligaste diagnoskapitlet bakom långvarig sjukfrånvaro för alla de sex yrkesgrupperna. Näst vanligast är psykiska diagnoser som reaktion på svår stress, depression och ångest.
Kvinnor inom industrin har en större andel psykiska diagnoser än män, medan män har en större andel muskuloskeletala diagnoser och diagnoser kopplade till cirkulationsorganens sjukdomar. Även andelen långa sjukfall inom diagnoskapitlet skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker är större för män än för kvinnor. Detta diagnoskapitel innehåller främst fritidsolycksfall, eftersom arbetsolycksfall ersätts av arbetsskadeförsäkringen TFA.
Diagram 12 nedan visar de vanligaste diagnoserna vid långvarig sjukfrånvaro för de sex yrkesgrupperna inom industrin.
De vanligaste muskuloskeletala diagnoserna är ryggsjukdomar, ledsjukdomar (exempelvis reumatism) och sjukdomar i mjukvävnader (exempelvis fibromyalgi) som står för över 95 procent av de långa sjukfallen inom industrin. Män har en större andel ryggsjukdomar än kvinnor med kvinnor har en högre andel sjukdomar i mjukvävnader.
Kortvarig sjukfrånvaro
Mer än hälften av sjukfallen inom industrin innan de blir 90 dagar. Risken för kortvarig sjukfrånvaro är högre för arbetare inom industrin än inom den övriga privata sektorn. Detta gäller framför allt kvinnor, men även män. Kvinnor inom industrin har mer än dubbelt så hög risk för kortvarig sjukfrånvaro som män inom industrin.
Risken för kortvarig sjukfrånvaro ökade 2020, både inom industrin och inom hela avtalsområdet. En viktig förklaring till ökningen av risken för kortvarig sjukfrånvaro 2020 var covid-19. Efterföljande två år minskade risken för kortvarig sjukfrånvaro och 2023 låg den på ungefär samma nivå som 2019 för kvinnor inom industrin och något lägre än 2019 års nivå för män.
I diagram 18 redovisar vi antalet korta sjukfall per 1 000 sysselsatta (risk) över tid för privatanställda män och kvinnor inom industrin. Som jämförelse finns även risken för samtliga privatanställda arbetare med i tabellen.
Förslag på förebyggande åtgärder
Stöd för förebyggande arbete från Afa försäkring
IA-systemet
Ett stöd i SAM-hjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete. Med IA-systemet har du ett välfungerande stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enligt Arbetsmiljöverkets definition i AFS 2001:1 handlar det systematiska arbetsmiljöarbetet om att ”undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.”
Rehabiliteringsstöd
Rehabilitera kan man göra redan innan en medarbetare blir sjukskriven. Att söka arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd för att förebygga sjukfrånvaro bidrar till hållbarhet för både arbetstagare och arbetsplats. Vi kan lämna ersättning för kostnader för arbetslivsinriktad rehabilitering och insatser för att förebygga arbetsoförmåga vid både psykiska och fysiska besvär.
Läs mer om Rehabiliteringsstöd
Forskning och utveckling
Läs mer om forskningen som Afa Försäkring finansierar på Forskning inom arbetsmiljö och hälsa.
Stöd från Prevent
Prevent förmedlar kunskap om hur man genom ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kan skapa framgångsrika företag med hög säkerhet och bra arbetsmiljö. Här kan du hitta material att använda inom industrin:
Arbetsmiljöarbete
Kom igång med arbetsmiljöarbetet. Att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp är centralt i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kom igång med arbetsmiljöarbetet
Branschsida för industrin
Här finns material för energibranschen, gruvindustri, kemisk industri, stålindustri, träindustri, massa och pappersindustri, livsmedelsindustri, grafiska branschen, lackeringsbranschen, m.fl.
Introduktion inom industrin
En bra introduktion i arbetet är avgörande för att kunna jobba säkert och undvika olyckor. Introduktionen ska innehålla information om hur arbetet ska utföras så att skador kan undvikas. Det ökar säkerheten och gör att det går snabbare att komma in i arbetet.
Ny i industrin
Ny i industrin är en webbutbildning för alla nyanställda, praktikanter och sommarjobbare inom industrin. Den ökar medvetenheten om risker och säkerhet, hur man ska skydda sig, vem man kan fråga och hur man är en bra kollega
Maskinsäkerhet – installation
Här hittar du Prevents alla webbsidor om maskinsäkerhet.
Enkät om säkerhetskultur
God säkerhetskultur är att ha gemensamma värderingar, attityder och kunskap för att skapa en säker arbetsplats. Använd enkäten för att undersöka och förbättra er säkerhetskultur. Enkäten är anonym och kostnadsfri.
Säkerhetskultur – säkrare arbetsplatser genom samverkan
Det här är en vägledning för chefer och skyddsombud som vill förbättra säkerheten på sina arbetsplatser genom att i samverkan arbeta med säkerhetskulturen. Vägledningen ger kunskap om vad säkerhetskultur är. Den ger också konkreta tips på hur chef och skyddsombud tillsammans kan arbeta med att förbättra säkerhetskulturen på arbetsplatsen för att förebygga risker, minska antalet olyckor och skapa en säkrare arbetsmiljö.
Må bra i skiftarbetet
Broschyren innehåller fakta och praktiska råd om hur du kan göra för att minimera hälsoriskerna vid skiftarbete.
Gruvindustrins arbetsmiljö
Skriften beskriver olika delar i gruvindustrins arbetsmiljö och ger vägledning om hur risker kan förebyggas och hanteras med fokus på själva gruvdriften.
Livsmedelsbranschens arbetsmiljö
En bok om arbetsmiljön i livsmedelsbranschen att använda i utbildning eller som guide i vardagen.
Livsmedelsbranschens arbetsmiljö
Jobba säkert inom slakteri och chark
Bilderbok som lyfter vanliga arbetssituationer som kan medföra risker. Det kan till exempel gälla slipning av knivar, styckning eller tunga lyft. Boken är lämplig vid introduktion av nyanställda och säsongsanställda, och passar alla oavsett språk.
Jobba säkert inom slakteri och chark
Styckning – exempel på åtgärder
Att stycka kött är ett exempel på handintensivt arbete eftersom det krävs kraft och sker i högt tempo under en längre period. Ofta sker styckning dessutom i kalla miljöer, vilket påverkar handens kapacitet och gör den mer känslig för ansträngning. Genom en kombination av åtgärder går det att hantera riskerna.
Styckning – exempel på åtgärder
Stålindustrins arbetsmiljö
Skriften innehåller en översikt över de vanligaste arbetsmiljöriskerna inom stålindustrin och exempel på förebyggande åtgärder.
Maskinkörkortet
Maskinkörkortet är en baskompetens inom trä- och möbelindustrin. Det erbjuder ett enhetligt och kvalitetssäkrat system där alla lär sig samma sak och kan styrka sin kompetens med utbildningsbevis. Maskinkörkortet kan användas såväl i företag som inom olika trätekniska utbildningar.
Säkra sågverk
Webbutbildningen Säkra sågverk ger grundläggande kunskaper om god arbetsmiljö och säkerhetskultur på sågverk och om hur man kan minska risken för olyckor.
KemiGuiden
Kemiguiden är en vägledning för att arbeta med kemiska ämnen på ett säkert sätt. Den ger dig kunskap om hur du förbättrar säkerheten och minskar de kemiska hälsoriskerna på din arbetsplats.
Organisatorisk och social arbetsmiljö – OSA
Det handlar om frågor som arbetsbelastning, stress, ledarskap, arbetstid, konflikter och mobbning.
Organisatorisk och social arbetsmiljö – OSA
Arbetsplatsdialogen
Arbetsplatsdialogen är ett stöd som hjälper chefer och medarbetare att upptäcka tidiga tecken på ohälsa, hålla strukturerade samtal och anpassa arbetet. Fokus ligger på områdena balans i arbetet, kognitiv ergonomi och belastningsergonomi.
Arbetsplatsdialogen – stöd för att förebygga ohälsa och sjukskrivning
Ytterligare stöd för förebyggande arbete
RAMP
RAMP är ett verktyg som stöder bedömning och hantering av belastningsergonomiska risker i yrken med manuella arbetsuppgifter.
RAMP – Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively | KTH
Guide för riskbedömning av handintensivt arbete
Handintensivt arbete innebär en ökad risk att utveckla belastningsbesvär i händer, underarmar och armbågar. Det är därför viktigt att tidigt upptäcka symtom på ohälsa.
Exempel på checklistor:
Ladda ner rapporten för mer information
För att lära dig mer om allvarliga arbetsskador och sjukfrånvaro inom industrin kan du ladda ner rapporten via länken nedan. Den fullständiga rapporten innehåller bland annat:
Arbetsolycksfallens fördelning efter allvarlighet och yrkesgrupp
Mer information om var på kroppen arbetsskador oftast sker
En redogörelse för arbetssjukdomar som godkänts för ersättning inom industrin
Absoluta tal över långa sjukfall inom industrin mellan 2015 - 2023
En översikt av korta sjukfall över tid
Statistik om allvarliga arbetsskador och sjukfrånvaro uppdelad på kön och ålder
En komplett redogörelse för könsfördelning inom industrin och hur den påverkar statistiken
Information om statistiken som presenteras i rapporten, samt om de sektorer och yrkesgrupper som den gäller för
Information om Afa Försäkring och vår avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada
Filnummer: f6345