Årsrapport 2024 – arbets­skador och sjukfrånvaro

Medverkande i seminariet

Fredrik Bergström, analytiker och statistiker, Afa för­säkring.

Elin Henriksson, analytiker och statistiker, Afa för­säkring.

Andreas Ek, analytiker och statistiker, Afa För­säkring.

Moderator: Anna Weigelt, chef för Analysavdelningen.

Utdrag ur rapporten

Rapporten bygger på statistik som kommer från vår skadedatabas. Där finns infor­mation lagrad om 16 miljoner försäk­rings­ärenden från början av 1970-talet till idag. Årets rapport sträcker sig fram till 2022.

Allvarliga arbetsolycksfall

Med en allvarlig arbetsolycka menar vi att olyckan har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid, medicinsk invaliditet eller dödsfall.

Under 2022 ökade risken från 2,6 till 2,7 antal allvarliga arbetsolycksfall per 1000 sysselsatta, jämfört med året innan. Tidigare år har risken varierat. Det kan förklaras av framför allt två saker. Dels ett förändrat anmälningsbeteende hos de skadade. Fler skador har anmälts vilket bidrog till ökningen av risk år 2019. Och dels covid-19-pandemins påverkan på arbets­marknaden som bidrog till färre skador 2020. Ökningarna under 2021 och 2022 är ett tecken på att covideffekterna på arbets­marknaden har avtagit.

Diagrammet visar antal godkända allvarliga arbetsolycksfall, per 1000 sysselsatta efter avtalsområde och skadeår.

I rapporten hittar du också infor­mation och diagram om risken att drabbas fördelat mellan kvinnor och män, och avtalsområde.

Vanliga orsaker till en allvarlig arbetsskada

Den vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsskada är en fallolycka. För kvinnor är fall i samma nivå, 32 procent, vanligare än fall från höjd, 11 procent. För män är fördelningen jämnare. Där står fall i samma nivå för 15 procent av olyckorna och fall från höjd för 14 procent.

Den näst vanligaste orsaken är en olycka som sker i samband med att man lastar, lossar, bär eller flyttar föremål. Andra vanliga orsaker är olycka vid användandet av maskiner och verktyg av olika slag. Dessa händelser är vanligare bland män, eftersom de oftare inträffar i mansdominerade yrkesgrupper.

Hot och våld är vanligare bland kvinnor eftersom dessa händelser oftare inträffar i kvinnodominerade yrkesgrupper.

I rapporten kan du fördjupa dig ytterligare i de vanliga orsakerna och läsa exempel på händelseförlopp. Du hittar också infor­mation om var på kroppen skadorna skett.

Allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta efter län och kön

I rapporten har vi tittat på antal allvarliga olyckor per 1000 sysselsatta kvinnor och män 2022, fördelat efter vilket län som de skadade bor i.

Skillnaderna mellan länen kan delvis förklaras av en skillnad i näringslivsstruktur och att arbets­marknaden skiljer sig åt mellan länen.

Risken högst i Jönköpings län, där 3,5 per 1000 sysselsatta drabbades av ett allvarligt olycksfall år 2022. Näst högst var risken i Örebro och Kalmar län, där det i genomsnitt inträffade 3,3 respektive 3,2 allvarliga olyckor per 1000 sysselsatta.

Diagrammet visar antal allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta 2022, efter län och kön.

Långvarig sjukfrånvaro

Med långvarig sjukfrånvaro menas sjukfall som har lett till mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning. I rapporten delar vi upp statistiken mellan kommuner och regioner och privatanställda arbetare.

Risk för långvarig sjukfrånvaro

För kommuner och regioner så minskade risken för långvarig sjukfrånvaro mellan 2021 och 2022. Antalet långa sjukfall gick från 23,2 till 22,2 per 1000 sysselsatta.

Risken minskade också för privatanställda arbetare mellan 2021 till 2022. Den gick från 17,9 till 17,2 långa sjukfall per 1000 sysselsatta.

Det är sedan tidigare känt att risken för långvarig sjukfrånvaro ökar med åldern.

I diagrammet nedan kan du se antal långa sjukfall och antalet sysselsatta 2022 för kommuner och regioner, fördelat på ålder och kön. Inom avtalsområdet är 75 procent av de sysselsatta kvinnor.

Rapporten visar att kvinnor över 45 år har en överrisk av att råka ut för långvarig sjukfrånvaro. 59 procent av kvinnorna som drabbas av ett långvarigt sjukfall var äldre än 45 år. För männen ser vi en liknande trend. Av de som drabbades av ett långvarigt sjukfall så var 62 procent över 45 år.

Diagrammet visar fördelningen av antal långa sjukfall och antal sysselsatta 2022 efter ålder och kön. Kommuner och regioner.

I nästa diagram ser du antal långa sjukfall och antalet sysselsatta 2022 för privatanställda arbetare, fördelat på ålder och kön.

För kvinnor inom avtalsområdet för privatanställda arbetare stod åldersgrupperna över 45 år för 49 procent av de långa sjukfallen. Bland männen var 61 procent av de som drabbades över 45 år.

Diagrammet visar fördelningen av antal långa sjukfall och antal sysselsatta 2022 efter ålder och kön. Privatanställda arbetare.

Vanliga diagnoser vid långvariga sjukfrånvaro

De vanligaste orsakerna till långvarig sjukfrånvaro är psykiska diagnoser, som depression, stressreaktioner och ångest, och muskuloskeletala diagnoser som ryggsjukdomar och reumatism.

Inom kommuner och regioner är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Under pandemin 2020 minskade andelen både för kvinnor och män, men ökade sedan 2021.

För privatanställda arbetare är muskuloskeletala diagnoser den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Precis som för kommuner och regioner så minskade andelen psykiska diagnoser i samband med pandemin för både kvinnor och män, för att sedan öka under 2021.

Långvariga sjukfall per 1000 sysselsatta efter län och kön

Som du kan se i diagrammet så var risken totalt högst i Gävleborgs län, med 24,3 sjukfall per 1000 sysselsatta, och lägst i Stockholms län, med 15,4 sjukfall per 1000 sysselsatta. Kvinnor hade 2022 fler långa sjukfall per 1000 sysselsatta än män i samtliga län.

Diagrammet nedan visar antal långa sjukfall per 1000 sysselsatta 2022, fördelat på län och kön.

Press­meddelanden om rapporten

Lägst risk för långvarig sjukfrånvaro i Stockholms län

Ny rapport: Högst risk för långvarig sjukfrånvaro i Gävleborgs län

Risk för långvarig sjukfrånvaro – minst skillnad mellan kvinnor och män i Gotlands län

Risk för långvarig sjukfrånvaro – störst skillnad mellan kvinnor och män i Dalarnas län

Långvarig sjukfrånvaro i Sverige – risken har minskat

Män har högre risk än kvinnor för allvarliga arbetsolycksfall

Förra årets rapport

Här kan du läsa årsrapporten för 2023 (PDF, 27.29 MB).