Ny kunskapsöversikt om självmord

– I Sverige har antalet självmord legat på 1 200–1 300 fall per år de senaste tjugo åren. Tittar man på statistiken för åren 1997–2016 slås man av två saker. Dels att män har en dubbelt så hög risk att ta sitt liv, dels att det inte har skett någon förändring i antalet självmord, sa Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

– En liknande statistikkurva över trafikolyckor eller olyckor på arbetsplatser skulle ha visat en minskning i antalet dödsfall. Det här säger oss att det finns en del att göra när det gäller forskning och arbete för att förebygga självmord.

Afa För­säkring finansierar översikter som samlar kunskap i olika ämnen inom arbetsmiljöområdet. Kunskapsöversikterna ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet. Den nya översikten om självmord i den arbetande befolkningen har ett internationellt perspektiv och är framtagen av de australiensiska forskarna Allison Milner och Anthony D LaMontagne.

– I kunskapsöversikten listar man faktorer som ökar risken för självmord, till exempel den psykosociala arbetsmiljön och tillgång till vapen, mediciner eller giftiga ämnen, sa Bengt Järvholm.

– Jag skulle gärna se att vi vågade diskutera friskfaktorer man kan ta till hjälp för att förebygga självmord. Studier på svenska läkare visar exempelvis att mobbning och kränkande särbehandling får tankar på självmord att öka. Ett socialt stöd får däremot självmordstankarna att minska.

Sökande efter samband mellan arbete och självmord

Författarna till kunskapsöversikten har gått igenom artiklar i vetenskapliga tidskrifter om självmord i den arbetande befolkningen. De har bland annat sökt efter kopplingar mellan arbetsplatsen och en önskan att ta sitt liv.

– Kunskapen är ganska bristfällig, tyvärr. Man har dammsugit studier efter samband mellan arbetsplatsen och självmord, men kvaliteten på studierna man funnit räcker inte för att säga att samband finns, sa Bengt Järvholm.

– När det gäller samband mellan yrke och självmord har man dragit slutsatsen att de som har en låg utbildning har en högre risk än de som har en hög utbildning. Men om arbetsplatsen spelar in vet man inte.

Kunskapsöversikten innehåller också exempel på vad man kan göra på en arbetsplats för att förebygga självmord och självmordsförsök.

– Inom polisen i Montreal i Kanada arbetar man förebyggande på ett sätt som liknar hur man brukar arbeta för en god psykosocial arbetsmiljö på en arbetsplats. Man informerar och utbildar personalen. Man har också inrättat en hjälptelefon för att få de som är i riskzonen för att ta sitt liv att söka vård.

Självmord i Sverige och koppling till sysselsättning

Bo Runeson, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, presenterade svensk statistik över självmord och berättade om förebyggande metoder.

– Folkhälsomyndigheten skickar varje år ut en enkät med frågor om allt möjligt till 20 000 personer mellan 16 och 84 år. 2017 års svar visade att 13 procent av befolkningen någon gång har övervägt att ta sitt liv. 3 procent av de svarande uppgav att de under det senaste året hade övervägt att ta sitt liv.

Bo Runeson visade Folkhälsomyndighetens siffror över tankar på självmord i relation till sysselsättning. Hos personer med sjukpenning/sjukersättning hade 16 procent tankar av det här slaget. I gruppen arbetslösa var siffran 8 procent och bland studerande/praktiserande 7 procent. I gruppen yrkesverksamma var motsvarande siffra 2 procent.

– Redan av den här bilden kan vi ana att det kanske finns faktorer som har större betydelse för självmord än hur det ser ut på arbetsplatsen. Går vi tillbaka till 1980 och tittar på utvecklingen fram till idag så ser vi att trenden för självmord är nedåtgående.

Med statistik från Karolinska Institutet visade Bo Runeson att minskningen av självmord är minst i gruppen 15–24 år. Både i den lägre och den högre medelåldern har det skett en minskning på runt 20 procent. Självmorden har också minskat i gruppen över 65 år, medan det i gruppen över 85 fortfarande är höga tal.

Behandling av depression och begränsning av dödliga medel

Bo Runeson berättade om Folkhälsomyndighetens och hälso- och sjukvårdens strategier för att förebygga självmord.

– I sjukvården är det som har högst evidens, eller är bäst vetenskapligt bevisat, att ha en god förmåga att upptäcka och behandla depressioner. Det kan ske med hjälp av läkemedel eller med kognitiv psykoterapi. Det är också viktigt att människor som begår ett självmordsförsök får uppföljande behandling.

– Den strategi inom folkhälsan som har högst evidens är att begränsa tillgången på dödliga medel, som exempelvis medicin. Därefter kommer det att hitta ungdomar i skolan som mår dåligt för att erbjuda dem behandling. Telefonhjälplinjer har inte så hög evidens, men är ändå något man pratar om som en metod. Låg evidens i det här sammanhanget behöver inte betyda att metoden är dålig, utan betyder att den inte är tillräckligt bekräftad i vetenskapliga studier, sa Bo Runeson.

Text och foto: Adam Fredholm

Mer information

Länk till kunskapsöversikten: Systematiska kunskapsöversikter; 13. Suicide in the employed population: A review of epidemiology, risk factors and prevention activities

Se SVT:s filmupptagning av seminariet på svtplay.