Ny rapport: Arbets­skador och sjukfrånvaro inom vården

– Vården är en viktig samhällsfunktion och covid-19-pandemin har ökat allmänhetens intresse för vårdpersonalens arbetssituation. I den här rapporten publicerar vi statistik över allvarliga arbets­skador och långvarig sjukfrånvaro för de tre stora yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor och barnmorskor och undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl, sa Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa För­säkring.

– Eftersom skador och sjukdomar kan anmälas i efterhand är statistiken för 2019 preliminär. Det kommer därför också att dröja en tid innan vi kan ta fram statistik för 2020.

Fallolycka den vanligaste allvarliga arbetsolyckan

En arbetsskada kan vara ett arbetsolycksfall, en arbets­sjuk­dom eller ett färdolycksfall. Ett arbetsolycksfall räknas som allvarligt när det leder till sjukfrånvaro i mer än 30 dagar och/eller till medicinsk invaliditet. De senaste sex åren har risken för hela arbets­marknaden att råka ut för en allvarlig arbetsolycka legat på 2,5 per 1 000 sysselsatta.  

– 2018 hade läkare en risk på 0,5 per 1 000 sysselsatta att råka ut för en allvarlig arbetsolycka. Sjuksköterskor och barnmorskor hade en risk på 1,2. Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. hade en risk på 2,8 och är därmed den enda yrkesgrupp inom vården som hade en högre risk än den totala arbets­marknaden. Högst var risken för kvinnor i denna grupp, sa Elin Henriksson, analytiker och statistiker på Afa För­säkring.

– I likhet med hela arbets­marknaden är en fallolycka den totalt sett vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsolycka inom vården. För män i vården är den vanligaste orsaken hot och våld.

Stress och handeksem vanligaste arbetssjukdomarna

En arbets­sjuk­dom är en sjukdom som beror på att man utsatts för skadlig inverkan i arbetet. För att prövas av Afa För­säkring ska sjukdomen vara godkänd av Försäkrings­kassan eller finnas med i den internationella arbetsorganisationen ILO:s förteckning över arbets­sjuk­domar.

– De vanligaste orsakerna till en arbets­sjuk­dom inom vården är de två diagnoserna psykiska sjukdomar och syndrom respektive hudens sjukdomar. De psykiska sjukdomarna kan till exempel vara stress eller utmattningssyndrom. Hudens sjukdomar kan vara att man har fått eksem av skyddshandskar eller av handtvätt, sa Elin Henriksson.

Den långvariga sjukfrånvaron minskar

Sjukfrånvaro räknas som långvarig om den varar längre än 90 dagar eller leder till månadsersättning. Sjukfrånvaron behöver inte vara arbetsrelaterad.

– På senare år har vi sett en minskande trend för långa sjukfall inom vården. Kvinnor har betydligt högre risk för långvarig sjukfrånvaro än män och högst är risken i yrkesgruppen undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. Lägst risk har manliga läkare. Ålder är en viktig faktor när det gäller sjukfrånvaro, ju äldre man blir desto högre är risken att bli långvarigt sjuk, sa Andreas Ek, analytiker och statistiker på Afa För­säkring.

De vanligaste orsakerna till långvarig sjukfrånvaro inom vården är psykiska sjukdomar och muskuloskeletala sjukdomar.

– De psykiska diagnoserna utgörs till över 90 procent av de tre undergrupperna förstämningssyndrom, anpassningsstörning och reaktion på svår stress samt ångestsyndrom. De muskuloskeletala diagnoserna utgörs till 90 procent av de tre undergrupperna ledsjukdomar, ryggsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnader, sa Andreas Ek.

– När det gäller långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos i vården har kvinnor betydligt högre risk än män. Risken är för både kvinnor och män som högst i åldern 36–45 år. Ett undantag är yrkesgruppen läkare, där risken är som högst i åldern 46–55 år.

Text: Adam Fredholm