God sömn främjar både vår fysiska och mentala hälsa

– Vi gjorde ett experiment där en grupp studenter fick sova en hel natt och en grupp bara en halv natt. Innan de lade sig fick de memorera en rad bilder och efteråt kontrollerade vi hur mycket de kom ihåg. Det visade sig att sömnlängden inte gjorde någon skillnad, sa Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.

– Därefter utsatte vi studenterna för komplicerade matteuträkningar och svåra ord, vilket motsvarar stressande situationer som är vanliga i skolan eller på ett arbete. De som hade sovit en hel natt klarade det bra, men de som hade sovit en halv natt tappade tio procent av infor­mationen. Sömnbrist är inte bra för vår förmåga att prestera och bedöma.

Christian Benedict har nyligen avslutat det treåriga forskningsprojektet Samband mellan sömn, yrke och hälsa. I projektet ingick att ta fram en app som både skulle registrera sömnvanor och samla råd om hur användaren kunde förbättra sin sömn.

– Vi utvecklade en app som vi trodde skulle vara bra för att se hur sömn påverkar hälsan. Men vi upptäckte att försökspersonerna blev stressade av appen och utvecklade sömnproblem. Jag var positiv till appen, men nu måste jag backa lite eftersom det inte är meningen att min forskning ska vara insomniframkallande.

Tänkbara orsaker till sömnproblem

Den traditionella rekommendationen är att vi behöver 7–8 timmars nattsömn för att känna oss utvilade på dagen.

– 30–40 procent av alla vuxna kommer inte upp i 7 timmars sömn per natt. Det betyder att det finns en sömnproblematik. På en samhällsnivå kan det påverka att framgångsrika personer gärna framhåller att de inte behöver så mycket sömn och att sömn i vissa sammanhang förknippas med att vara lat, sa Christian Benedict.

– På individnivå påverkar mobiltelefoner och den digitala tillgängligheten vår sömn. Olika typer av uppmuntran och belöningar i mobilen och sociala medier på kvällen kan göra det svårare att sova. Har man tv och annan teknik i sovrummet associerar hjärnan till aktivitet istället för avslappning och det kan delvis förklara varför vi sover dåligt.

Konsekvenser av sömnbrist

När vi sover hanterar hjärnan infor­mation vi fått under dagen. Vi sparar och bearbetar infor­mation som kan vara viktig i framtiden och sållar bort det vi inte behöver. Precis som sömn är viktig för vårt fysiska välbefinnande är den också viktig för hjärnans hälsa.

– Sover vi dåligt minskar vår förmåga att hantera känslor och vi blir mer impulsiva. Sömnbrist minskar vår uppmärksamhet och vår anpassningsförmåga och ökar risken för att vi till exempel ska orsaka en trafikolycka. Får inte hjärnan tid att rensa bort överflödig infor­mation och metaboliskt skräp löper vi ökad risk att utveckla sjukdomar i hjärnan, sa Christian Benedict.

– En rubbad dygnsrytm påverkar redan efter några nätter vår ämnesomsättning och gör att vi riskerar att gå upp i vikt. Kronisk sömnstörning ger en ökad risk att utveckla diabetes 2. Även hjärt- och kärlsystemet är beroende av hur vi sover och använder de första timmarnas sömn för att återhämta sig.

Biologisk dygnsrytm, blått ljus och sömntips

När på dygnet vi är piggast styrs rent biologiskt av vilken kronotyp vi har, så kallade A-människor är pigga på morgonen och trötta på kvällen medan B-människor är piggast på kvällen och föredrar att gå till sängs sent. Våra levnadsvanor har också betydelse för hur vi sover. Men hur är det egentligen med det blå ljuset från mobiltelefoner, vilken betydelse har det för sömnen?

– Vi undersökte det blå ljusets påverkan genom att låta några personer läsa en bok på kvällen och några läsa på en läsplatta. Det visade sig att det inte var någon skillnad. Utsätter man sig för solljus under dagen påverkar det den inre klockan, och då spelar inte det blå ljuset på kvällen så stor roll, sa Christian Benedict.

– Fysisk aktivitet på dagen är också något som hjälper oss att sova bättre. Så det bästa man kan göra för att förbättra sin sömn är att gå ut och röra på sig.

Avslutande frågestund

Åsa Hammar, journalist på Suntarbetsliv, frågade om appen som Christian Benedict och hans forskargrupp tagit fram är tillgänglig för allmänheten.

– Nej, appen finns inte tillgänglig. Jag vill gärna undersöka och utveckla den vidare. Ett problem med appen är att den som använder den för att registrera sin sömn lätt blir för fokuserad på själva appen, sa Christian Benedict.

– De algoritmer vi har använt i appen för att mäta till exempel sömnlängd är inte tillräckliga för att avgöra hur bra man sovit under natten. Kanske är det så att en app inte är rätt spår för att öka medvetenheten om vikten av att sova bra.

Text och foto: Adam Fredholm