Strategier för att hantera arbete och privatliv med digital teknik
Bärbara datorer och smarta telefoner suddar ut gränsen mellan arbete och privatliv. Hur vi hanterar det beror ofta på hur tillgängliga vi förväntas vara för arbete på fritiden och för det privata på jobbet. Det visar resultat från ett forskningsprojekt som Calle Rosengren, Ann Bergman och Kristina Palm presenterade på Afa Försäkring.
– I vårt projekt har vi låtit anställda och chefer under en vecka skriva in gränsöverskridande aktiviteter mellan arbete och övrigt liv i en aktivitetsdagbok, sa Calle Rosengren, filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Lunds universitet.
– Vi har bett dem fylla i vad de gjort, vilken teknik de har använt och vilka känslor de har haft för det. Sedan har vi följt upp dagböckerna med enskilda intervjuer och i vissa fall intervjuer med personerna och deras familj.
Forskningsprojektet Vägar till ett hållbart arbetsliv ingår i Afa Försäkrings FoU-program Hållbart arbetsliv och har pågått sedan 2017. Forskarna Kristina Palm, Ann Bergman och Calle Rosengren har undersökt hur bärbara datorer och smarta telefoner används av medarbetare och chefer på företaget Södra Cell, Valmet och AstraZeneca.
– Den digitala tekniken gör att arbete och privatliv kan flyta ihop. Det gör i sin tur att vi alla tvingas ta till strategier, som att ha två mobiltelefoner eller att ha telefonens ljud avstängt och istället se om det ringer eller kommer ett meddelande. Hur vi hanterar det beror dels på hur vi själva vill ha det och dels på krav och förväntningar på att vi ska vara tillgängliga, både på arbetet och privat, sa Calle Rosengren.
– Det handlar inte bara om att arbetet spiller över i privatlivet utan också om att det privata livet och familjen spiller över i våra arbetsliv. Man kan till exempel vara på sin arbetsplats när det börjar plinga i telefonen och man tvingas flytta fokus från sina arbetsuppgifter till familjen. Något som vårt projekt visar är att den stress och frustration de medverkande ibland kände på arbetet inte nödvändigtvis hade med jobbet att göra, utan kunde bero på saker i deras privatliv som de tvingades hantera.
Sju strategier för hantering av digital teknik
Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, berättade om sju olika sätt att hantera den digitala tekniken som hon och hennes kollegor identifierat genom att se vad de medverkande i projektet fyllt i sina aktivitetsdagböcker.
– En strategi kan vara ett mönster i hur man agerar och behöver inte vara medveten. Vi vill betona att ingen av de här strategierna är bättre eller sämre än någon annan, sa hon.
– Den enklaste strategin är totalsepareraren, där man helt håller isär sfärerna arbete och privatliv. Platssepareraren innebär att man inte tar med sig arbetet hem och inte heller tar med sig privatlivet till arbetet. Tidssepareraren betyder att man arbetar bara på arbetstid, men platsen för arbetet kan variera.
De tre separeringsstrategierna handlar om att skilja arbetet från privatlivet. De fyra övriga strategierna beskriver istället olika sätt att blanda yrkeslivet med det privata.
– Arbetsintegreraren är ett förhållningssätt där man låter arbetet spilla över på fritiden, men inte i samma utsträckning är tillgänglig för familj och privata angelägenheter på arbetstid. Privatlivsintegreraren innebär att man inte är tillgänglig för arbete på fritiden men man utför privata aktiviteter och är nåbar för familjen på arbetstid, sa Ann Bergman.
– Totalintegreraren är ett sätt att hantera digital teknik genom att man är tillgänglig för privata aktiviteter på arbetstid och för arbete på fritiden, så man har egentligen inte någon gräns däremellan. Den sista strategin, växlaren, innebär att man inte hanterar tekniken enligt något tydligt mönster utan hoppar mellan de övriga strategierna.
Den digitala tekniken förmedlar känslor
Kristina Palm, docent i industriell arbetsvetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm, berättade att hon och hennes kollegor också undersökt vilka känslor den digitala tekniken framkallat hos personerna som deltagit i projektet.
– I vår studie har vi tittat på grundläggande känslor, som exempelvis stress, engagemang och pigghet. Varför ska man då studera känslor i arbetslivet? Ja, det man vet sedan tidigare är att positiva känslor och tankar över tid ökar individuella resurser som motivation och förmåga till samarbete. Det gör det intressant, sa hon.
– Det finns forskning som visar att man kan bära med sig både positiva och negativa känslor från arbetet till privatlivet och tvärtom. Vi har sett att med den digitala tekniken så kan känslor överföras direkt mellan de båda sfärerna, till exempel om man är på jobbet och får ett meddelande om att något hänt i det privata livet. Men vi såg också att om en familjeangelägenhet dyker upp när man jobbar så hanterar man den och kan sedan återgå till att vara fokuserad på sitt arbete.
Vilken strategi använder då de tre forskarna själva när de hanterar digital teknik? Jo, Calle Rosengren uppgav att han är växlare, Ann Bergman beskrev sig som totalintegrerare och Kristina Palm berättade att hon vill vara totalseparerare.
Text och foto: Adam Fredholm
Filmupptagning av seminariet:
Video: Strategier för att hantera arbete och privatliv med digital teknik
Filmat seminarium, längd: 54:48.
Forskningsresultaten sprids på arbetsplatser
De tre forskarna bakom projektet Vägar till ett hållbart arbetsliv ska nu i samarbete med Suntarbetsliv ta fram en informationsfilm om hur man kan hantera digital teknik.
Tanken är att göra forskningsresultaten tillgängliga för chefer och medarbetare på landets arbetsplatser.
Forskarna samarbetar också med fackförbundet Vision för att ta fram ett verktyg som ska hjälpa individer att se vilken strategityp man är i sitt användande av digital teknik.