Ett hållbart arbetsliv

Arbetslivet behöver förlängas om samhället ska klara de utmaningar det innebär att allt fler svenskar lever längre. Mot den bakgrunden studerar forskarna Maria Albin, Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting, och Kerstin Nilsson, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, olika aspekter av åldrande och arbetsliv. På ett seminarium på AFA För­säkring nyligen presenterade de en del resultat.

Livslängden ökar och fler får ett friskare åldrande. Samtidigt följer förbättringarna de socioekonomiska skillnaderna, konstaterade Maria Albin. Kvinnor med kort utbildning har ungefär samma förväntade livslängd idag som för 25 år sedan.

– Befolkningen blir friskare, men också mer heterogen. Det behöver vi kunna hantera i arbetslivet, sa hon.

Sju av tio kvinnor i åldrarna 55 till 64 år – och fler än sju av tio män – yrkesarbetade 2011. Andelen har ökat sedan 2004.

Förlorade år i tunga arbeten

Kvinnor i arbetaryrken, där kraven på formell kompetens är låga, lämnar i högre grad än andra arbetslivet på grund av sjukdom. Mellan 35 och 56 års ålder förlorade kvinnor inom "övrig service" närmare sex arbetsår på grund av sjuk-/aktivitetsersättning eller dödsfall. Även kvinnliga handpaketerare, maskinoperatörer, städare och köks- och restauranganställda ligger högt på listan.

Minst förlorade arbetsår bland kvinnor har civilingenjörer, universitetslärare, vissa chefer och säljare. Det rör sig om några månader.

– Det är högkvalificerade arbeten där man har stort eget inflytande och mindre fysisk belastning, sa Maria Albin.

Mönstret ser ut på samma sätt för män.

Fler tar tidig pension

Forskarna har även studerat hur äldre arbetstagare lämnar arbetslivet. Dagarna då äldre fick sjukpenning, sjukersättning eller var arbetslösa minskade med i snitt tio procent från 2004 till 2011. Minskningen är särskilt stor för kvinnor med kort utbildning. Socialförsäkringsreformen 2008, då kraven för att få ersättning skärptes, är en trolig förklaring, enligt Kerstin Nilsson.

Samtidigt ökade andelen som tog ut sin ålderspension eller tjänste­pension i förtid (före 65 års ålder). Det gäller särskilt kvinnor med kort utbildning.

– En del som tidigare hade sjukpenning ser ut att ha gått till tidig pension, som de själva bekostar, sa Kerstin Nilsson.

Trots ökningen är det dock främst chefer och högutbildade män som tar ut pension i förtid. Det kan tyckas konstigt med tanke på syftet med pensionssystemet, fortsatte hon.

– Att långtidsutbildade män och chefer inte klarar av att arbeta till hög ålder, hur ska man tolka det? Det kan vara så att de fortsätter att jobba samtidigt som de tar ut pension. Det har vi inte undersökt.

Arbetstider och attityder

För att fler ska kunna – och vilja – arbeta upp i hög ålder behövs en rad organisatoriska insatser på arbetsplatserna. Det visar intervjuer med äldre arbetstagare, chefer, fackliga företrädare med flera.

Äldre behöver till exempel flexiblare arbetstider, minskad fysisk belastning och möjlighet att fortsätta kompetensutvecklas. Det är viktigt att anställningen är trygg, även då krafterna avtar. Ett åldersperspektiv i arbets­miljö­arbetet har stor betydelse.

– Arbetsplatserna måste också jobba med den negativa bild av äldre som ofta finns under ytan, sa Kerstin Nilsson.

Text och bild: Margareta Edling