Fr.v: Bengt Järvholm, Ing-Marie Andersson, Ann-Beth Antonsson, Maria Albin, Anneli Julander, Anna Dahlman Höglund, Linda Schenk, Joakim Pagels, Sara Gunnare, Anna Weigelt, Gunnar Rosén och Helen Karlsson.

25okt

Seminarium om kemiska ämnen i arbetslivet

SeminariumPå plats
Genomfördes 25 oktober 2018

Kassapersonal, ögonfransstylister och verkstadsarbetare är exempel på yrken där man riskerar att exponeras för kemiska ämnen. För att belysa behovet av riskbedömning och förebyggande arbete anordnade Afa För­säkring ett halvdagsseminarium om kemiska hälsorisker i arbetslivet.

– Sverige ligger på EU-genomsnittet när det gäller inandning på arbetsplatsen av rök, gas, pulver och damm. Exponering för kemikalier orsakar bland annat cancer, sjukdom i lungor och luftvägar, akut hjärtinfarkt och KOL, sa Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet.

– Vi har tidigare legat i täten vad gäller skyddsarbete. För att göra det igen behöver vi tydliga gemensamma målsättningar. Det räcker inte att klara gränsvärden för exponering. Vi behöver också tala om effektnivå, det vill säga den minsta mängd av ett ämne som påverkar vår hälsa.

Halvdagen om kemiska ämnen i arbetslivet bjöd både på nya rön från arbetsmiljöforskare och på statistik från AFA Försäkrings skadedatabas över olyckor och arbets­sjuk­domar som orsakats av kemikalier. Ett arbetsolycksfall räknas som allvarligt om det leder till sjukfrånvaro i mer än 30 dagar och/eller till medicinsk invaliditet.

– Under 2015 och 2016 drabbades 90 män och 23 kvinnor av allvarliga arbetsolyckor orsakade av kemikalier. Den största andelen olyckor inträffade i yrkesgrupperna metallarbete, övrigt industriellt arbete och betong-, bygg- och anläggningsarbete, sa Anna Weigelt, analyschef på AFA För­säkring.

– När det gäller arbets­sjuk­domar som visade sig mellan 2014 och 2017 kan 14 procent av männens sjukdomar och 17 procent av kvinnornas ha koppling till kemikalier. Männen drabbades till exempel av tumörer eller sjukdomar i andningsorganen och kvinnorna oftast av eksem eller sjukdomar i andningsorganen.

Samkörning av rapporterade händelser och exponering för dieselavgaser

Linda Schenk, forskarassistent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, berättade om en studie av Giftinformationscentralens arbetsmiljörelaterade data.

– Det finns flera vägar att söka infor­mation om kemiska olyckor på arbetsplatser. Till exempel samman­ställer Arbetsmiljöverket upp­gifter från Försäkrings­kassan. Vi var intresserade av de telefonsamtal som Giftinformationscentralen registrerar, sa hon.

– Mellan 2010 och 2014 fick de 8 240 yrkesrelaterade samtal. Samtalen gällde oftast frätande ämnen som man fått i ögat, inhalerat eller kommit i kontakt med via huden. Bara 50 procent av de fall som innebar en "klar risk" fanns registrerade i Arbetsmiljöverkets statistik. Det innebär att Giftinformationscentralens data ger oss möjlighet att lära från tillbud och olyckor som inte är så allvarliga att de leder till minst en sjukdag.

Joakim Pagels, docent i aerosolteknologi vid Lunds universitet, presenterade ett projekt där man studerat dieselavgaser på arbetsplatser.

– Dieselavgaser är klassade som cancerframkallande och exponeringen är hög i många arbetsmiljöer. Men moderna fordon och arbetsmaskiner har blivit renare. Just nu pågår en snabb omställning till förnyelsebara bränslen inom transportsektorn och det börjar även ta fart för arbetsmaskiner.

Daglig kontakt med nickel och risker med skärvätskor

Anneli Julander, docent i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet, berättade om sin studie av exponering i yrken där man har daglig kontakt med nickel.

– Tre sekunders kontakt med nickel räcker för att ge en så kallad huddos. En huddos kan tvättas bort, men den kan också tas upp i huden och orsaka kontaktallergi. Metallarbetare, låssmeder och kassapersonal är exempel på yrkesgrupper med daglig kontakt med nickel, sa hon.

– Med den här studien hoppas vi få ny kunskap om hur mycket nickel som deponeras på huden under arbetsdag inom olika yrken. Vi hoppas också kunna ta fram rekommendationer för att undvika onödig exponering som förhoppningsvis ska kunna minska sjukskrivningarna för kroniskt handeksem.

Anna Dahlman Höglund, yrkeshygieniker på avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet, presenterade ett projekt i vilket man studerar skärvätskor, det vill säga vätskor som kyler och smörjer verktyg vid till exempel borrning och skärarbeten.

– Syntetiska skärvätskor har färre bakteriesorter än mineraloljebaserade och varje skärvätska verkar ha sin egen samman­sättning av bakterier. Ett frågeformulär som besvarades av 480 exponerade personer visade att 35 procent av dem led av torrhosta. Nästan lika stor andel upplevde ögonirritation. Vanligt var också klåda, näsbesvär, eksem och pipljud från lungorna, sa hon.

– Man kan inte generalisera, men fungerar det systematiska arbets­miljö­arbetet på en arbetsplats är det ofta också ordning och reda på skärvätskorna, sa hon.

Akrylater i ögonfranslim och metallpartiklar vid 3D-utskrift

Sara Gunnare, medicine doktor i toxikologi vid Karolinska Institutet, berättade om sin studie av akrylater inom skönhetsbranschen.

– Vi såg att ögonfransstylister började söka sig till arbets- och miljömedicinklinikerna. Det visade sig att de arbetar med lim som innehåller akrylater och som traditionellt sett använts inom verkstadsindustrin. Ofta arbetar de i lokaler som inte är anpassade för den här typen av verksamhet, sa hon.

– Vi har skickat ut ett frågeformulär till 300 av de ungefär 2 000 ögonfransstylister som finns i landet. Svaren visar att mer än hälften av dem har luftvägsbesvär och att mer än 15 procent har eksem. Vi planerar att ta fram en utbildning för hur man kan arbeta säkert med akrylater och kommer också att besöka SM i fransförlängning för att infor­mera om detta.

Helen Karlsson, docent i miljömedicin i Region Östergötland, berättade om en kartläggning av metallexponering och påverkan på hälsan vid arbete med 3D-skrivare.

– 3D-printing är en teknik där man kan tillverka prototyper och kundanpassade produkter på beställning. Man limmar eller smälter ihop produkterna med laser. Vid arbetsmoment som pulverhantering, sågning och städning exponeras så kallade 3D-operatörer, svetsare och kontorspersonal för små partiklar i luften. Exponeringen visar sig i metallhalter i blod och urin, sa hon.

– I början av projektet försökte vi skynda på användandet av täta kläder och skyddsmask vid det företag vi studerar. 2017 och 2018 förbättrade de ventilationen och nu håller de på att installera nya maskiner med sluten pulverhantering.

Riskbedömning för ickekemister och teoretisk exponeringsmodell

Ann-Beth Antonsson, teknologie doktor på IVL Svenska Miljöinstitutet, informerade om hur man kan bedöma och hantera kemirisker utan att vara kemist.

– Kemiska risker förekommer i många miljöer, till exempel på restauranger, hos tandläkare, på teatrar, hos frisörer och i verkstadsindustrin. På små arbetsplatser har man inte några experter och måste då klara av att läsa säkerhetsdatablad och göra bedömningar. Tre projekt finansierade av AFA För­säkring har resulterat i webbverktygen KemiGuiden och KemiRisk och i ökad förståelse för hur riskbedömningen fungerar på arbetsplatserna, sa hon.

– För småföretag fungerade checklistor bäst eftersom god praxis är lättast för dem att tillgodogöra sig. God praxis fungerar bra för vanliga risker, men för ovanliga risker måste man ta till riskbedömning. Kemikaliearbete är rätt krångligt men går att få till om man använder de verktyg som finns.

Ing-Marie Andersson och Gunnar Rosén, professor i industriell ekonomi respektive företagsekonomi vid Högskolan Dalarna, presenterade ett projekt där de studerat riskbedömning och åtgärdsarbete med hjälp av exponeringsmodeller.

– Utgångspunkten för projektet var att det sker en stark utveckling av teoretiska modeller. Vi valde den holländska modellen Stoffenmanager för att den är användarvänlig och redan används i flera länder. Vi ville undersöka förutsättningarna för att använda modellen i Sverige och diskuterade det med intressenter som Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen, arbets­marknadens parter, Prevent, företagshälsovården och arbets- och miljömedicinkliniker, sa Ing-Marie Andersson.

– I en teoretisk modell matar man in upp­gifter om arbetsplatsen och ämnen man använder och får ut exponeringsdata. Det ger möjlighet att prova och se resultatet av tänkbara åtgärder. Vår slutsats är att modeller är viktiga verktyg och att vi nu behöver en neutral part, som Prevent, som kan tillhandahålla Stoffenmanager i Sverige, sa Gunnar Rosén.

Dagens moderator var Bengt Järvholm.

Text och foto: Adam Fredholm

Person med gipsad arm.

För­säkring vid arbetsskada

Har du skadat dig i samband med ditt jobb? Då kan du ha rätt till extra ersättning från din för­säkring i kollektiv­avtalet.

Kalender

Alla seminarier och evenemang

Vi arrangerar seminarier och evenemang om arbetsmiljö, hälsa i arbetslivet och frågor som rör kollektiv­avtalad för­säkring och socialförsäkring.