Seminarium: Kunskapsöversikt om jobb med höjda armar och skulderbesvär
Det finns vissa belägg för att arbete med höjda armar orsakar besvär i skuldrorna. Starkare belägg finns för att arbete med armbågarna över axlarna orsakar skulderbesvär. Det visar den kunskapsöversikt om arbete över axelhöjd som nyligen presenterades på Afa Försäkring.
– Tidigare forskning visar olika resultat för samband mellan arbete med armar över axelhöjd och besvär i skuldrorna, sa Markus Koch, doktor i filosofi vid Statens arbeidsmiljøinstitutt, STAMI, i Norge.
– Vissa studier har hittat samband, andra har funnit otillräcklig dokumentation eller någon grad av samband. Samtidigt visar statistik från SCB att till exempel 11 procent av anställda i omsorgsyrken och 45 procent i byggbranschen arbetar med händerna i höjd med axlarna eller högre under en fjärdedel av arbetsdagen. Därför finns det behov av en kunskapssammanställning.
Afa Försäkring finansierar översikter som samlar kunskap i olika ämnen inom arbetsmiljöområdet. Kunskapsöversikterna ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet. Den nya översikten om arbete över axelhöjd och skulderbesvär är framtagen av Bo Veiersted och Morten Wærsted, båda doktor i medicin och knutna till STAMI, och Markus Koch.
– Vi gick igenom litteraturen för att skaffa oss en bild av forskningen inom området. Vi började med 8 411 artiklar och efter en kvalitetsvärdering av studierna hade vi 40 artiklar som handlade om arbete med höjda armar. 6 av dem föll bort och till slut hade vi 34 dokumenterade studier till vår översikt, sa Markus Koch.
Enkäter, videofilm och teknisk mätning
De 34 studierna grupperades efter studiemetod och den vetenskapliga kvaliteten bedömdes med hjälp av den så kallade GRADE-modellen.
– 20 artiklar var baserade på enkäter eller intervjuer. Fyra artiklar var expertutvärderingar och fem byggde på videofilmade studier. Fem av artiklarna beskrev studier med teknisk mätutrustning där man fäster en rörelsemätare på armen, inklinometri, sa Morten Wærsted.
– Vi värderade artiklarna efter studiedesign, kvalitetspoäng enligt GRADE och om de innehöll studier av armar över axelhöjd. Vi tittade också på om smärtan var självrapporterad eller konstaterad vid en undersökning och om det fanns samband mellan höjda armar och upplevd smärta.
Slutsatser och skillnader mellan studierna
Som avslutning av presentationen berättade Bo Veiersted vad man kommit fram till i arbetet med kunskapsöversikten.
– En av våra slutsatser är att den dokumentation som finns idag visar på vissa belägg för samband mellan arbete med höjda armar och skulderbesvär. Det finns starkare belägg för att arbete med armbågarna över axelhöjd kan ge besvär i skuldrorna.
Bo Veiersted ställde själv frågan om man kan lita på slutsatserna de dragit och pekade sedan på några svaga punkter i arbetet med kunskapsöversikten.
– Vi har följt riktlinjerna i metoderna GRADE och Prisma och två oberoende forskare har granskat översikten. Men vi har inte värderat parametrar som metaanalys och publiceringsbias, sa han.
– 10 av de 34 studierna var designade för att utvärdera höjda armar i relation till skulderbesvär, andra studerade en rad olika exponeringar. Vi kan också konstatera att det var stor skillnad mellan besvär i skuldrorna som rapporterats via enkäter och tekniskt uppmätt exponering. Vilken typ av jobb man studerar höjda armar i har också betydelse, det är till exempel lättare att filma fem minuters exponering vid ett löpande band än i ett mer varierat arbete som i byggbranschen.
Text och foto: Adam Fredholm