Ny rapport om skillnader i läkares sjukskrivning av kvinnor och män

Den nya ISF-rapporten presenterades av Niklas Österlund och Jenny Lindblad, utredare, och Ola Leijon, projektledare.

– Fokus i den här studien är läkarintyget och sjukskrivningstiden. Vi har använt Försäkrings­kassans register, som innehåller 75–80 procent av alla läkarintyg, sa Ola Leijon, tillförordnad enhetschef på ISF och projektledare för studien.

– Det vi ser är att patienten sväljer sin medicin, så att säga. De är alltså sjukskrivna så länge som läkarintyget säger att de är sjuka. De vanligaste orsakerna till sjukskrivning är psykisk sjukdom, som stressymtom och depression, sjukdom i rörelseorganen och skador och förgiftning.

Inspektionen för socialförsäkringen har som huvuduppgift att se till att Försäkrings­kassans och Pensionsmyndighetens utbetalningar av sjukpenning och pension fungerar. De får granskningsuppdrag av regeringen och tar också egna initiativ till studier, som den som nu presenteras i rapporten Läkares sjukskrivning av kvinnor och män.

– Syftet med studien är att undersöka skillnaderna i läkarintyg för kvinnor och för män. Studien visar att läkare sjukskriver män längre än kvinnor. Den visar också att hälso- och sjukvården bedömer att kvinnor som sjukskrivs har en större funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning än män, sa Ola Leijon.

Män sjukskrivs 2,8 dagar längre än kvinnor

Niklas Österlund, utredare på ISF, berättade att man i studien har tittat på läkarintyg för 680 000 sjukfall.

– Om vi tittar på det första läkarintyget sjukskrivs män i genomsnitt 2,8 dagar längre än kvinnor oavsett diagnos. Könsskillnaderna visar sig både i mans- och kvinnodominerade yrken. För det andra läkarintyget under en sjuk­period förstärks könsskillnaderna, istället för att minska, sa han.

– En förklaring kan vara skillnader i kvinnors och mäns benägenhet att kontakta sjukvården. Kvinnor vänder sig till vården mer förebyggande. En annan förklaring kan vara att kvinnor oftare vänder sig till primärvården, där sjukskrivningarna i regel blir kortare.

Skillnaderna i hur läkare sjukskriver kvinnor och män får också betydelse för hur sjukfrånvaron ser ut på landets arbetsplatser.

– Kvinnor blir oftare sjukskrivna för diagnoser som ger längre sjukskrivningar, som psykiska diagnoser. Men kvinnor har också större sannolikhet att avsluta ett sjukfall och återvända till arbetet under de första tre månaderna av en sjukskrivning, sa Niklas Österlund.

Kvinnors självskattade hälsa lägre än mäns

Jenny Lindblad, också hon utredare på ISF, berättade att skillnader mellan hur kvinnor och män själva upplever sin hälsa får betydelse för hur de sjukskrivs. Detsamma gäller skillnader i hur behandlande läkare och terapeuter bedömer kvinnors respektive mäns hälsa.

– När det gäller självskattad hälsa ligger kvinnor 1,5 steg sämre än män på en 100-gradig skala, 46,5 jämfört med 48,1. Det är siffror som går i samma riktning som tidigare studier, till exempel Folkhälsostudien, sa hon.

– Vi ser också skillnader i behandlarens bedömning av kvinnors och mäns hälsa. Kvinnors bedöms ha lägre funktion och större sannolikhet för sjukskrivning än män.

Kompetenssatsning, checklistor och elektroniska läkarintyg

Ola Leijon summerade dagens presentation genom att ge en rad förslag på tänkbara åtgärder och insatser.

– Vi tycker att det behövs långsiktiga kompetenssatsningar i försäkringsmedicin och en fortsatt utveckling av stödresurser i sjukskrivningsprocessen ur ett genusperspektiv. Man behöver ta fram policydokument och checklistor som sjukvården kan arbeta med, sa Ola Leijon, och fortsatte:

– Läkare behöver ha en hög medvetenhet om vilka frågor de ställer till kvinnor och män, och hur de ställer frågorna, när de skriver sjukintyg. Man behöver också ha en medvetenhet i hälso- och sjukvården om att sjukskrivning kanske inte alltid är det bästa förstahandsvalet. Nästa år kommer nya föreskrifter för sjukrivning vid stressrelaterade symtom och depression.

Idag gör sjukvårdens olika journalsystem att det är svårare att jämföra läkarintyg och sjukskrivningar än det skulle behöva vara.

– Landsting och regioner behöver verka för ökad användning av elektroniska läkarintyg. Då har varje läkare en personlig kod och skickar intyget elektroniskt till ett enda ställe oavsett vilket journalsystem man använder. Det skulle göra det möjligt att exempelvis se skillnader mellan olika läkares kön och ålder, sa Ola Leijon, och tillade:

– Vi kommer bli världsledande inom den här forskningen med ökad användning av elektroniska läkarintyg, eftersom det då ger oss tillgång till 2 miljoner läkarintyg.

Presentationen avrundades med en frågestund. Avslutningsvis tackade Michel Normark, moderator och chef på avdelningen Partsrelationer och försäkrings­villkor på AFA För­säkring, föredragshållarna för deras medverkan och åhörarna för att de lyssnat.

Text och foto: Adam Fredholm