Ny kunskapsöversikt om tumbasartros

Christina Bach Lund inledde med att beskriva hur sjukdomen yttrar sig:
− Tumbasartros kännetecknas av att mellanrummet i lederna minskar. Det förekommer också extra benmaterial som vi kallar för osteophytes. Ibland kan man se cystor.

Christina Bach Lund fortsatte med att beskriva några av symtomen som förknippas med sjukdomen:
− Patienter berättar att de känner smärta i leden. De känner av en försvagning när de använder tummen och handen. De har svårigheter att greppa, fatta tag i handtag och att öppna burkar. Detta kan hindra patienterna i deras arbete när detta innefattar manuellt arbete."

Vanlig eller ovanlig sjukdom?

Christina Bach Lund övergick till att förklara relationen mellan symtom och röntgenfynd.
− Vi kan ha patienter som har tydliga symtom på artros, men när vi röntgar ser vi inte de typiska kännetecknen. Vi kan också ha röntgenplåtar med typiska tecken men när vi frågar patienten om de har symtom så har de inga. Detta är viktigt för att avgöra hur vanlig sjukdomen är.

Utbredningen när diagnosen baseras på läkar­utlåtanden är 0,6 procent för män i åldersgruppen 20−25 och för kvinnor 2,2 procent. I åldersgruppen 80−85 rör det sig om 1,9 procent för män och 4,0 procent för kvinnor.

− När diagnosen baseras enbart på röntgen så ser vi en mycket högre risk för sjukdomen, över 30 procent. Den stora skillnaden består i hur vi definierar diagnosen, sa Christina Bach Lund.

Ålder och kön är riskfaktorer för sjukdomen. Christina Bach Lund nämnde flera andra tänkbara riskfaktorer; repetition, position, kraft, och vibrationer i hand och arm. Hon hänvisade till en tidigare forskningsartikel där bevisen för dessa befunnits otillräckliga.

Forskningsfrågan

Härnäst kom hon till definitionen av själva forskningsfrågan: "Vad är känt om arbetsrelaterade riskfaktorer för tumbasartros?"

I kunskapsöversikten ingick det åtta artiklar. Christina Bach Lund gick igenom respektive studie och redogjorde för styrkor och svagheter. Hon summerade studierna i en tabell och gav generella kommentarer om rönen. Alla studier utom en var tvärsnittsstudier.

− Tvärsnittsstudier är begränsade så till vida att de inte kan säga så mycket om orsakssamband. Då man mäter exponering och resultat samtidigt är det svårt att veta vad som är orsak och verkan. Den begränsningen gäller generellt för hela kunskapsöversikten, sa Christina Bach Lund.

Forskarna engagerade sig också i hur specifik exponeringsdefinitionen var. De flesta studier saknade en sådan.

− Studierna hade ofta självskattning av exponeringen. Det vet vi kan påverka resultaten.

Härnäst tog Christina Bach Lund upp problematiken att klassificeringen av exponeringen inte var blind, det vill säga att den som avgjorde belastningen kände till om det rörde sig om ett artrosfall eller inte.

Det finns också andra variabler som påverkar variablerna man är intresserad av, berättade Christina Bach Lund. Dessa måste man kompensera för, vilket inte gjorts i alla studier.

Otillräckliga bevis

För att sammanfatta kunskapsläget så var det bara två studier som uppvisade ett samband mellan repetitivt arbete och tumbasartros. Fler studier uppvisade inget samband och alla studier hade sina begränsningar.

− Bevisen är otillräckliga för att slå fast att arbetsrelaterade riskfaktorer skulle ha något med utvecklandet av tumbasartros att göra, sa Christina Bach Lund.

− Vi behöver fler studier som fokuserar på en exakt definition av vad som utgör en exponering. Det vore bra med elektronisk mätteknik eller också kan experter få skatta i vilken utsträckning folk exponeras. Den eventuella kasualiteten mellan arbetsrelaterade riskfaktorer och utvecklandet av tumbasartros måste adresseras, avslutade Christina Bach Lund

Kunskapsöversikten som Christina Bach Lund varit med att ta fram ingår i en serie på flera sammanställningar som finansieras av Afa För­säkring.

Text och foto: Anna Appelberg

Mer infor­mation

Länk till Kunskapsöversikten