Sjukfrånvaro under ett arbetsliv

– Avtals­grupp­sjukförsäkringen är ett komplement till Försäkrings­kassans ersättning som man kan få om man har varit sjukskriven i minst 90 dagar eller beviljats månadsersättning i form av sjuk- eller aktivitetsersättning, sa Anna Weigelt, analyschef på AFA För­säkring.

– Har man beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning är risken stor att man inte kan komma tillbaka till arbetslivet. Men det är inte hugget i sten, vissa kommer tillbaka.

Avtals­grupp­sjukförsäkringen, AGS, är en kollektiv­avtalad sjuk­försäkring som AFA För­säkring administrerar. Inom kommuner och landsting omfattar försäkringen både arbetare och tjänstemän. I den privata sektorn, Svenskt Näringsliv/LO, gäller den däremot bara arbetare, eftersom tjänstemännen istället har ett avtal med Alecta.

– Tittar vi på sysselsättningsgraden för män i den äldsta åldersgruppen, 55–64-åringar, visar Statistiska centralbyråns statistik att den har ökat och ligger på 77 procent. Detsamma gäller för kvinnor, där andelen som arbetar är 72 procent, sa Anna Weigelt.

– Det är en positiv utveckling och en utveckling i rätt riktning. Vi förväntas ju jobba längre och pensionsåldern kommer förmodligen att höjas.

Sambandet mellan sysselsättning och sjukskrivningar

Rapporten Sjukfrånvaro under ett arbetsliv bygger på statistik hämtad ur AFA Försäkrings skadedatabas. Beräkningarna är gjorda på sjukfall som påbörjades under 2013 och som har lett till månadsersättning.

– För kvinnor inom Svenskt Näringsliv/LO är ryggont och depression de vanligaste orsakerna till att man beviljas sjukersättning. De vanligaste diagnoserna för män i den privata sektorn är psykiska och muskuloskeletala diagnoser, sa Anna Weigelt.

– Kvinnor inom kommuner och landsting beviljas oftast sjukersättning för psykiska diagnoser. Även för män i kommuner och landsting är psykiska diagnoser vanligast, därefter muskuloskeletala.

När sysselsättningsgraden i samhället stiger så ökar sjukskrivningarna. När andelen sysselsatta går ner minskar också antalet sjukskrivna.

– Det är en så kallad kontracyklisk utveckling som beror på att arbetskraftens samman­sättning förändras. När det kommer in mer folk på arbets­marknaden har några av dem större risk att bli sjukskrivna, sa Anna Weigelt.

Tankeexperiment om sjukskrivningar i framtiden

Rapporten innehåller också en beräkning av sjukskrivningar i framtiden, vilket är ett nytt inslag i AFA Försäkrings statistik­rapportering.

– Vi gjorde ett tankeexperiment där vi beräknade hur många av dagens 16–25-åringar som kommer sjukskrivas med månadsersättning någon gång under sitt arbetsliv. Det vill säga fram till 64 års ålder, sa Anna Weigelt.

– Beräkningen bygger på att utvecklingen för sjukskrivningarna skulle vara statisk och se likadan ut i 50 år. Det är naturligtvis inte realistiskt, men ger en bild av vilka av dagens sjukskrivningar som skulle kunna leda till sjuk- eller aktivitetsersättning i framtiden.

Experimentet visar att av 1 000 sysselsatta inom Svenskt Näringsliv/LO skulle 141 kvinnor och 67 män någon gång under ett arbetsliv sjukskrivas med månadsersättning. Inom kommuner och landsting skulle antalet bli 82 kvinnor och 50 män.

– Om vi tittar på enskilda yrken och på kön är siffrorna högre i arbetaryrken än i tjänstemannayrken, och siffrorna är oftast högre för kvinnor än för män. Av 1 000 undersköterskor i kommuner och landsting skulle till exempel 107 kvinnor och 70 män få månadsersättning under ett arbetsliv. För läkare skulle siffrorna bli 27 för kvinnor och 0 för män, eftersom vår statistik innehöll så få manliga läkare, sa Anna Weigelt.

– Av till exempel 1 000 städare inom Svenskt Näringsliv/LO skulle 228 kvinnliga och 236 manliga städare få månadsersättning. I restaurangbranschen skulle siffrorna bli 104 för kvinnor och 88 för män.

Positivt att fler jobbar, men sjukskrivningarna ökar

Anna Weigelt sammanfattade dagens presentation med att konstatera att det är positivt att fler jobbar i de högre åldersgrupperna. Men hon påpekade att de ökade sjukskrivningarna är ett tecken på att allt inte står rätt till.

– Man kan använda resultaten i vår rapport för att titta på skillnader mellan arbetsuppgifter inom ett yrke under ett arbetsliv och om upp­gifterna under ett arbetsliv skiljer sig mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken. Man kan också fundera över belastningen i olika yrken. Över tid hoppas jag att rapporten kan vara till hjälp för att vi ska kunna se hur vi ska trivas och vilja stanna kvar på våra jobb.

Text: Adam Fredholm och Camilla Arvenberg