Webbinarium: Smittspridning och åtgärder på arbetsplatsen

– Det vi vet om smittsamhet vid covid-19 grundar sig främst på noggranna studier av hur smittspridningen har gått till i vissa utbrottssammanhang. Mycket forskning har gått snabbt och flera studier har dragits tillbaka. En fördel är att hela forskarsamhället har bidragit med kunskap, sa Carl-Johan Fraenkel, överläkare i infektionsmedicin och specialist i vårdhygien vid Skånes universitetssjukhus.

– Vi vet att smittsamheten är högst i samband med de första symtomen. Man smittar framför allt vid nära kontakt. Sannolikt är man inte längre smittsam efter 7–10 dagars sjukdom.

Vissa virus kan smitta via luft

Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola, berättade hur det kan gå till när ett virus smittar via luft.

– Till att börja med behövs något slags utströmning av virus, det kan vara att man hostar eller nyser. Därefter ska viruset klara av en transport genom luft och överleva det. Sedan ska viruset nå en del av mottagarens kropp där det kan föröka sig. Slutligen krävs det att mottagaren får i sig tillräckligt mycket virus för att det ska smitta, sa han.

– Vi vet inte än om covid-19 smittar via luft. Men av allt att döma verkar viruset uppfylla kraven för att göra det. Hittills har tre studier som gjorts hittat viruset i luft och tre har inte gjort det.

Bedömning av smittorisk på arbetsplatsen

Pernilla Wiebert, yrkeshygieniker vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, beskrev hur risken för covid-19-smitta bör hanteras ur ett arbetsmiljöperspektiv.  

– Det är viktigt att se det här coronaviruset som en arbetsmiljörisk. Inte bara i sjukvården utan på alla typer av arbetsplatser. Alla som arbetar omfattas av arbetsmiljölagstiftningen och arbetsgivaren har ansvar för personalens arbetsmiljö, sa hon.

– Arbetsgivaren ansvarar för att göra en riskbedömning i samråd med skydds­ombud och anställda. I ansvaret ingår också att kontrollera att personalen följer regler och rutiner, som till exempel hygienrutiner och användning av skyddsutrustning. Saknar man kunskap om detta finns hjälp att få av företagshälsovården och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Tekniska skyddsåtgärder vid risk för smitta

Mats Bohgard, senior professor i ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet, berättade om tekniskt arbetarskydd, det vill säga hur man rent praktiskt kan skydda sig mot smitta på en arbetsplats.

– Det tekniska arbetarskyddet följer vissa åtgärdsnivåer, ibland kallade åtgärdstrappan. På en industriarbetsplats startar man med att eliminera källan till smitta, men när det gäller coronaviruset handlar det snarare om att man eliminerar det smittsamma. Nästa steg är att man ska försöka förhindra utspridning från källan, till exempel med skärmar eller munskydd som hindrar droppar och partiklar, sa han.

– Steg tre är att man avskiljer källan från omgivningen. Det kan man göra organisatoriskt, genom schemaläggning och liknande, eller genom ventilation. I det sista steget ska man förhindra exponering för smittan. Då skapar man barriärer nära människan i form av skyddskläder, handskar, visir, munskydd och andningsskydd.

Det webbsända seminariet lockade runt 350 åhörare. Under webbinariet fanns möjlighet att ställa frågor, som föreläsarna besvarade vid en avslutande frågestund.

Mer infor­mation och verktyg

Två av Arbetsmiljöverkets föreskrifter:
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2018:4 Smittrisker

Länk på Centrum för arbets- och miljömedicins webbplats till kunskapsöversikt om smitt skydd vid covid-19.

Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm:
Hur minskar vi risken för medarbetare att smittas av covid-19? Stöd till dig som ska göra riskbedömning inom omsorgsboende, hemtjänsten och liknande verksamheter.

Prevents checklista Corona och covid-19.

Suntarbetslivs tips, mallar och checklistor för riskbedömning.