Foto: Johnér bildbyrå
Statlig utredning om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden
Den 6 september presenterade utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden slutsatserna i sitt betänkande och vilka åtgärder som behövs för att aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska ha rätt förutsättningar att klara av sina uppdrag.
Missade du webbinariet?
Läs nyheten och se det filmade webbinariet här
Läkares förutsättningar att arbeta med sjukskrivning är inte alltid tillräckliga. Även Försäkringskassans handläggare möter utmaningar vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning.
Det finns olika bilder av hur Försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens uppdrag i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen hänger ihop och vad som ingår i uppdragen. Det leder till att bedömningar inte är så välunderbyggda som de behöver vara för en effektiv och ändamålsenlig sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Arbetsgivare har heller inte alltid tillgång till rätt information och stöd för att kunna ta sitt ansvar för sjukskrivna medarbetare.
Utredningen har analyserat hur samarbete mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården skulle kunna underlätta och stärka läkarens och hälso- och sjukvårdens arbete i processen.
Regeringens utredning har mött experter och forskare, representanter från hälso- och sjukvården, arbetsgivare, patientföreträdare, Försäkringskassan och politiker. Detta för att få en så bred och djup bild som möjligt av problematiken och utvecklingsbehoven.
Betänkandet uppmärksammar åtgärder som behöver vidtas för att aktörerna i denna process ska ha rätt förutsättningar att klara av sina uppdrag.
Medverkande:
Marina Tuutma, särskild utredare i utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden, allmänläkare och andre vice ordförande i läkarförbundet
Anna Martinmäki, sekreterare i utredningen och verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan
Anders Dahlqvist, sekreterare i utredningen och utredare på Socialstyrelsen