Destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv – vad orsakar det?

Den 5 april arrangerade Afa För­säkring ett livesänt hybridseminarium om forskning om destruktivt ledarskap och vilka orsaker som ligger bakom det. Här kan du läsa mer om seminariet och se en inspelning.

Tidigare forskning har fokuserat på brister i chefers personlighet i form av exempelvis narcissism. Rubriken ”Är din chef psykopat?” är vanlig inom media. Men så måste det inte vara.

Under seminaritet berättade Susanne Tafvelin, docent och leg. psykolog och Andreas Stenling, docent, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, om ett forsknings­projekt, finansierat av Afa För­säkring, som de medverkar i. Tillsammans med forskarkollegorna Robert Lundmark, Mats Reinhold och Ulrica von Thiele Schwarz vid Umeå universitet står de bakom studien ”När det brister: orsaker till och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv.”

De har tittat på förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv och undersökt arbetsmiljön och samspelet med personalen som potentiella källor till stress, vilket kan bidra till uppkomst av destruktiva ledarbeteenden. Projektet har även ett genusperspektiv.

Studien har ett representativt urval av chefer och medarbetare i svenskt arbetsliv som grund. 1 300 chefer och 1 100 medarbetare har svarat på enkäter.

En norsk studie slog ner som en bomb

– Det var först i början på 2000-talet som man började forska om destruktivt ledarskap. Många var lite tveksamma och undrade, varför ska vi lägga tid och energi och forskningspengar på att titta på några få ruttna äpplen i chefsleden, sa Susanne Tafvelin.

– Men sedan kom den här norska studien av Aasland 2010 och slog ner som en bomb i forskningen. Där kunde man visa ett representativt urval av den norska arbetskraften, att 35 procent upplevde att man hade en destruktiv chef och då insåg man ju att destruktivt ledarskap är mycket vanligare än man hade trott, sa hon.

Dåligt ledarskap får stora konsekvenser

Det destruktiva ledarskapet får konsekvenser i arbetslivet, både för organisationer och för personalen. Personalen mår sämre, presterar sämre och litar inte på sin chef. Och inom organisationen ökar kontraproduktiva beteenden som till exempel att personal inte kommer i tid, man är inte lojal mot sin arbetsgivare, man bryr sig inte om kollegor, mobbing ökar, och personalomsättningen likaså.

– Både organisationen och individen betalar ett högt pris för destruktivt ledarskap, säger Susanne Tafvelin.

Studien visar att ungefär 36 procent av medarbetarna i svenskt arbetsliv ofta upplever att deras chefer agerar destruktivt.

Det finns två olika sorter av destruktiva ledarbeteenden, dels de aktiva, dels de passiva (se faktaruta). Man kan se att de passiva beteendena är vanligast, de aktiva och mest aggressiva är inte lika vanliga.

Olika mönster i olika sektorer

Beroende på vilken sektor man jobbar i finns det olika mönster av dåligt ledarskap.

I den privata sektorn är det passiva beteendet vanligare. Även det aktiva egoinriktade och falska beteendet är vanligare där.

De mest aggressiva beteendena är snäppet vanligare i statlig sektor.
Inom kommuner och regioner dominerar den aktiva arroganta och orättvisa stilen.

Forskning visar att de aktiva beteendena får starkast effekt på kort sikt, medarbetare tar illa vid sig och far illa. Men det är de passiva beteendena som förstör mest på lång sikt.

– Som chef kanske man vill lämna över ägandeskap, men det finns alltid en risk att det uppfattas som om man vill dra sig undan, det kan finnas en god intention bakom det beteendet även om det inte uppfattas så. Det finns en komplexitet i de passiva beteendena som är värda att utforska vidare, sa Andreas Stenling.

Det finns många faktorer bakom ett beteende

Varför agerar en chef destruktivt? Svaret på den frågan finner man i personligheten, men även i arbetsmiljön, och i personalfaktorer. Om företagskulturen uppfattas som att det är okej att skrika och domdera kan chefen ta efter och göra likadant. Även normer i samhället för aggressivitet och under vilka omständigheter man växt upp påverkar.

Är chefen känslig och lättkränkt påverkar det beteendet. Och är det mycket stress i form av exempelvis hög arbetsbelastning i organisationen kan det spilla över i destruktivt beteende. Man har också sett att oavsett personlighet ökar rollotydlighet risken för passiva beteenden.

Hur medarbetarna agerar påverkar också chefens beteende. Manliga chefer är mer benägna att utveckla ett destruktivt ledarskap när de uppfattar personalen som omotiverad.

”Kvinnor stannar kvar, männen drar”

Män och kvinnor i chefsroller uppfattas i lika stor utsträckning som destruktiva. De dåliga ledarbeteendena ger samma typ av påverkan oavsett kön hos medarbetaren.

Däremot finns ett samband mellan destruktivt ledarskap och gender match: vi påverkas mer av chefer med samma kön som oss själva.

Medarbetare som mår dåligt upplever oftare ledarskap som destruktivt. Reaktionerna är dock olika bland män och kvinnor.

– Kvinnor stannar kvar, männen drar, sa Susanne Tafvelin.

Ett sätt att få bukt med destruktiva beteenden är ledarträning, där chefer får öva på motsatsen till de destruktiva beteendena, till exempel välvilja, uppriktighet, mer rättvisa och mindfulness.

– Till hösten ska vi genomföra en pilotstudie med Umeå kommun för att se om man med ledarträning kan reducera destruktiva beteenden, sa Susanne Tafvelin.

Text: Anna-Maria E. Alsand

Medverkande:
Susanne Tafvelin, docent och leg. psykolog, Institutionen Umeå Universitet.
Andreas Stenling, docent, Institutionen för psykologi, Umeå universitet.

Moderator: Ulrika Hektor, chef på Afa Försäkrings Forsknings- och utvecklingsavdelning, FoU.

Mer infor­mation och frågor

Välkommen att kontakta oss via e-post: afaseminarier@afaforsakring.se