Förslag på ändrade regler för sjuk- och aktivitetsersättning

– Vår utredning har bestått av tre deluppdrag och det första var att se över regelverket för rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning, sa Samuel Engblom, särskild utredare och samhällspolitisk chef på Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Del två var att underlätta arbete, studier och uppdrag under tiden man har sjuk- eller aktivitetsersättning. Den tredje delen var att se över regelverket för förebyggande sjukpenning och för rehabiliteringsersättning.

I april 2020 fick Samuel Engblom i uppdrag av regeringen att leda utredningen av sjuk- och aktivitetsersättning och förmåner vid rehabilitering. Till sin hjälp har han haft en expertgrupp med representanter för myndigheter och departement, en referensgrupp med företrädare för arbets­marknadens parter och för organisationer som representerar personer med funktionsnedsättning samt en parlamentarisk referensgrupp med ledamöter från riksdagspartierna. Fredagen den 20 augusti överlämnade han betänkandet En sjuk­försäkring, med prevention, rehabilitering och trygghet till regeringen.

– Fyra utgångspunkter ligger till grund för våra förslag. Den första är att socialförsäkringarna ska utformas på ett sätt som bidrar till att så många som möjligt försörjer sig genom arbete. Den andra är att de som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta ska ha en ekonomisk trygghet och få rehabilitering och andra insatser för att komma tillbaka i arbete, sa Samuel Engblom.

– Den tredje utgångspunkten är att om rehabiliteringsmöjligheterna är uttömda men den nedsatta arbetsförmågan består så måste det finnas en trygghet. Slutligen ska reglerna vara utformade så att de ger god rättssäkerhet och är lätta för individen att förstå. Det ska också vara enkelt för de ansvariga myndigheterna att administrera förmånerna och att kontrollera fusk och missbruk.

Sjukersättning

Enligt dagens regelverk kan Försäkrings­kassan bevilja sjukersättning till personer med ”stadigvarande nedsatt arbetsförmåga” som inte bedöms återfå förmågan att arbeta med hjälp av rehabilitering.

– Under utredningen har vi sett att allt färre personer beviljas sjukersättning. Minskningen kan inte förklaras av förändringar i folkhälsa, demografi eller på arbets­marknaden, utan det handlar om tillämpningen av regelverket, sa Samuel Engblom.

– Vi föreslår att individens arbetsförmåga ska prövas mot det arbetsmarknadsbegrepp som används för sjukpenningen, det vill säga ”förvärvsarbete i sådan angiven yrkesgrupp som är normalt förekommande på arbets­marknaden eller annat angivet arbete som är tillgängligt för honom eller henne”.

Detta skulle kunna innebära att arbetsförmågan hos den som söker sjukersättning prövas mot ett erbjudet arbete, istället för som idag mot hela arbets­marknaden.

– Vi har också ett förslag för personer som har mindre än fem år kvar till den tidpunkt där sjukersättning inte längre kan beviljas, vilket idag är vid 65 år. Vi föreslår att dessa personers arbetsförmåga ska bedömas mot tillgängliga arbeten som de har erfarenhet av under de senaste 15 åren, eller mot andra tillgängliga arbeten. Inte mot alla arbeten som är normalt förekommande på arbets­marknaden, sa Samuel Engblom.

– Vi uppskattar att effekten av förslagen borde leda till en ökning av beviljad sjukersättning med 5 000–10 000 personer per år, främst äldre personer. Vår bedömning är att en majoritet av de här personerna annars skulle ha fått till exempel sjukpenning, arbetslöshetsersättning eller ekonomiskt bistånd från kommunen, vilket gör att de statliga utgifterna inte påverkas särskilt mycket.

Aktivitetsersättning

Försäkrings­kassan kan bevilja aktivitetsersättning till personer i åldern 19–29 år som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan fysisk eller psykisk begränsning.

– Antalet unga som får aktivitetsersättning har ökat och vi ser en koppling till den ökade psykiska ohälsan i den här gruppen. Men vi ser också att avslagen på ansökningar om aktivitetsersättning totalt sett har blivit fler på senare år, sa Samuel Engblom.

– Vi föreslår även här att individens arbetsförmåga ska prövas mot det arbetsmarknadsbegrepp som används för sjukpenningen, det vill säga ”förvärvsarbete i sådan angiven yrkesgrupp som är normalt förekommande på arbets­marknaden eller annat angivet arbete som är tillgängligt för honom eller henne”. För att fler unga ska få aktiviteter så förslår vi ett nytt arbetsmarknadspolitiskt ramprogram för de som beviljats aktivitetsersättning och som har behov av insatser från Arbetsförmedlingen för att få eller återfå arbetsförmåga.

Förebyggande sjukpenning och rehabiliteringsersättning

I utredningen har man också sett över regelverket för förebyggande sjukpenning och rehabiliteringsersättning.

– Den förebyggande sjukpenningen ger ersättning för inkomstbortfall och andra merkostnader vid medicinsk behandling/rehabilitering för att förebygga eller förkorta sjukdom/nedsatt arbetsförmåga. Vi föreslår att den tas bort och ersätts av en ny förmån, preventionsersättning, som ska ge ersättning vid medicinsk eller arbetslivsinriktad behandling/rehabilitering, sa Samuel Engblom.

– När det gäller rehabiliteringsersättningen så föreslår vi till exempel att utbildning ska kunna användas som rehabiliterande insats. Vi vill också skriva in ett lagstadgat krav på Försäkrings­kassan att senast dag 60 i sjukfallet klarlägga behovet av rehabilitering. Bakgrunden till det är att vi har sett en minskad användning av ersättningen de senaste 20 åren och att rehabiliterande insatser sker allt senare i sjukfallet. Vi menar att det är viktigt att man tidigt bedömer behovet av insatser, vilket bör leda till att fler får rehabilitering och därmed kortare sjukskrivningar.

Moderator för dagens seminarium var Michel Normark, chef för Partsrelationer och försäkrings­villkor på Afa För­säkring. Seminariet lockade 588 åhörare och avslutades med en frågestund.

Text: Adam Fredholm

Presentation:
Ladda ner Samuel Engbloms presentation här

Läs mer om utredningen på regeringens webbplats:
Ett mer ändamålsenligt regelverk i sjuk- och aktivitetserättningen och för förmåner vid rehabilitering, dir. 2020:31 (regeringen.se)