Säkerhetschef Robert Forsman och kollegan Felicia Wittenberg tar hjälp av IA-systemet för att lyckas skapa en säker miljö på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
De ser till att Kulturhuset är säkert
Att få besökarna att komma till Kulturhuset är viktigt. Att de ska kunna komma därifrån är ännu viktigare. Säkerhetschef Robert Forsman och kollegan Felicia Wittenberg tar hjälp av IA-systemet för att lyckas.
Ett hus med över två miljoner besökare per år. Med nio olika scener, fem bibliotek och en biograf. Dessutom flera utställningsrum, restauranger, butiker och öppna ytor.
I 50 år har Kulturhuset varit den självklara mötesplatsen för stockholmarna och besökare i huvudstaden. Under våren firades jubileet och besökare nummer 100 miljoner passerade genom entrén på Sergels Torg.
För en verksamhet som Kulturhuset Stadsteatern står självklart uppdraget att vara ett forum för kultur och debatt i centrum.
Kreativiteten flödar och vi är många som genom livet upptäcker olika delar av verksamheten – från Rum för barn till författarbesök i Hörsalen. Inte tänker vi så mycket på det som säkerhetschefen Robert Forsman ser som den viktigaste delen av verksamheten: att besökare och anställda kommer hem med livet i behåll varje dag.
Ett systematiskt arbete ska skapa säkerhet
Det säger sig självt att det inte är helt enkelt att skapa en säker miljö i ett hus med den här pulsen och det här läget i Stockholm. Men genom ett systematiskt arbete gör han och kollegan Felicia Wittenberg vad de kan tillsammans med kollegor runt om i huset.
Vi tar oss upp till Rum för barn – biblioteket för de allra minsta. Föräldralediga pappor och mammor jagar efter sina barn som verkar få energi av de stora ytorna och den fantasifulla miljön. Panoramafönstren släpper in dagsljuset och öppnar upp sig mot Sergels Torg och Åhléns City. På gott och ont, får man kanske säga. Rum för barn hade terrorattacken på Drottninggatan med lastbilen som körde in i Åhléns precis utanför fönstret.
– De som arbetar här var väldigt tidiga med att ta till sig vårt sätt att arbeta med ronder och utrymningsvägar. Det märktes den dagen, säger Robert Forsman.
Personalen såg till att alla besökare kom bort från fönstret och tog ett snabbt beslut om utrymning. Programsamordnaren Annamaria Willner var själv inte på plats, men hon och hennes kollegor hade mycket god kunskap om vilka alternativ för utrymning som fanns i händelse av någon typ av nödfall.
Personalen på plats stämde av med vakt och fattade beslut om att alla besökare skulle utrymmas via teaterhuset mot baksidan. Robert Forsman hade kontakt med polisen, som också uppmanade till utrymning, men då var den redan gjord.
– Det gick otroligt snabbt och effektivt, vilket är ett tecken på att den här avdelningen verkligen hade tagit till sig det sätt att arbeta med ronder som vi vill att man ska ha, säger Robert Forsman.
Mycket viktiga brandskyddsronder
Vi vandrar vidare i huset. På väg mot Hörsalen passerar vi en utrymningsväg som bara ska användas just som en utrymningsväg. Den har ett runt trapphus. Eftersom huset har 50 år på nacken är alla delar inte helt perfekta ur säkerhetssynpunkt och det här är ett exempel.
– När huset byggdes fick man ha runda, smala trapphus för utrymning. Så bygger man inte i dag eftersom ingen kan gå längst in i en spiraltrappa. Där är det för brant. Med ett rakt trapphus kan fler personer gå i bredd, vilket ger en effektivare utrymning. Vi har undersökt om det här trapphuset skulle kunna byggas om, men det har inte varit möjligt, säger Robert Forsman.
Brandskyddsronderna är en hörnpelare i säkerhetsarbetet på Kulturhuset Stadsteatern. Eftersom så många människor rör sig i huset arbetar man mycket mer aktivt med det systematiska brandskyddsarbetet än på ”vanliga” arbetsplatser.
– Var tredje månad är en standard som gäller på många arbetsplatser. Men vi gör våra ronder betydligt oftare. I biblioteken varje vecka och på teaterscenerna varje dag. Alla ska komma ut levande från vårt hus om något skulle hända, säger Robert Forsman.
Om något händer ska alla veta vilken väg som gäller utan att behöva titta på en karta.
När medarbetare genomför en rond använder de IA-systemet, ett systemstöd för att hantera risker i arbetsmiljön och för att göra checklistor. Med en app i mobilen kan de kontrollera alla tänkbara saker vid ronderingen: allt från brandsläckare och skyltar till att utrymningsvägarna är fria bockas av.
– Jag har försökt slipa ner trösklarna så att det ska vara enkelt för alla att genomföra det här regelbundet. Det finns också en viktig pedagogisk tanke med att vi gör skyddsronder så ofta. Mitt mål är att alla anställda ska ha gått alla utrymningsvägar det senaste kvartalet. Om något händer ska alla veta vilken väg som gäller utan att behöva titta på en karta.
Fokus på utrymning
Hörsalen är nedsläckt och tom. I den dämpade belysningen lyser nödutgångsskyltarna med sitt gröna sken. Som kulturkonsument kan man kanske känna igen sig i att skyltarna kan vara lite störande i ett mörkt scenrum.
– Tidigare var det vanligt att scenografer ville täcka över skyltarna. Det är helt förbjudet. Men det har skett en produktutveckling som gör att skyltarna lyser lite svagare under föreställning. Men de är kopplade till larmsystemet. Om larmet går eller om det skulle bli strömavbrott tänds de fullt direkt.
Mycket fokus ligger på utrymning. Men Felicia Wittenberg pekar på att inrymning också kan vara viktigt.
– Det kan ju hända att faran kommer utifrån, eller är på väg in i huset. Det liknar en utrymning men ställer andra krav, säger hon. Vid det här laget har vi förflyttat oss över till teaterhuset där scenerna finns. Samtalet om inrymning leder oss in på andra risker kopplade till terrorhot och liknande.
Här blir den annars öppna säkerhetschefen lite mer sluten. Men en sak kopplad till denna typ av säkerhetsrisk kan han tala om: väskförbudet. Till scenerna tillåter man bara väskor som är max 20 x 30 centimeter. Större väskor måste hängas in i garderoben.
– Här har vi behövt tänka på arbetsmiljön för vår personal. En sådan åtgärd var att ta bort avgiften till garderoben och lägga den på biljettpriset i stället. På så sätt behöver inte publikvärdarna ta en massa diskussioner om att man blir tvingad att betala för garderobsförvaring.
I teaterhuset finns det också en mängd risker för scenarbetare och skådespelare kopplade till den fysiska arbetsmiljön. Felicia Wittenberg är nyanställd på Kulturhuset Stadsteatern och kommer närmast från en liknande roll på Kungliga Operan. Där skedde nyligen en uppmärksammad olycka under tiden hon arbetade där. En scenarbetare föll från en höjd och avled. Olyckan väckte sorg och oro även på Stadsteatern.
– Jag fick frågor från ledningen om hur vår säkerhet såg ut och det är klart att vi tänkte till lite extra efter det som hände. Vi är också noga med att finnas med när scenografier skapas till föreställningarna. Även en scenografi kan vara en riskabel miljö för de skådespelare och tekniker som ska jobba i den eller med den. Samma sak gäller vid intima scener, ljud/ljus eller halkrisk till exempel, säger Robert Forsman.
Grunden är att alla är välkomna
Vi kliver ut i de publika delarna av huset igen. Det har hunnit bli sen eftermiddag och fler och fler besökare rör sig i huset. Nästan alla som kliver in på Kulturhuset sköter sig, men det är klart att ett hus mitt på Sergels Torg som är helt öppet de flesta dagar på året också kan locka in folk som stör andra eller skapar otrygghet.
– Grundprincipen är att alla är välkomna till Kulturhuset Stadsteatern, så länge de inte utestänger andra genom otrevligt eller ordningsstörande beteende.
Text: Per Cornell
Foto: Kristina Sahlén
Faktagranskad
14 juni 2024
Mer om Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm
Stödet ger trygghet i arbetsmiljöarbetet på Kulturhuset Stadsteatern
Stöd för arbetsmiljöutbildning har hjälpt Kulturhuset Stadsteatern framåt i arbetsmiljöarbetet.