Fel sätt används ofta för att lösa arbetsmiljöproblem

Trygg på jobbet, december 2021.

Arbetsmiljösatsningen i Västra Götaland har pågått sedan 2017 och har som mål att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron bland regionens anställda. Chefer i olika verksamheter har tillsammans med HR kunnat ansöka om medel för att förbättra arbetsmiljön. Över 150 ansökningar har analyserats och ett flertal insatser har följts av forskare på Institutet för stressmedicin vid Göteborgs universitet i ett Afa-projekt som kallas för Stratsam, strategisk samverkan i offentlig sektor.

Organisatoriska faktorer orsakar flest arbetsmiljöproblem

Resultaten visar att 97 procent av de arbetsmiljöproblem som ansökningarna handlar om beror på organisatoriska faktorer, som till exempel hög arbetsbelastning. Ändå föreslog drygt fyra av tio arbetsplatser insatser som enbart stärker individen. Det handlade bland annat om friskvård, fysisk aktivitet på arbets­tid och inspirationsföreläsningar.

– Vi säger inte att den typen av insatser inte kan fylla någon funktion, men vill man ha en hållbar lösning över tid behöver man jobba på organisations-, grupp- och individnivå med de organisatoriska förutsättningarna och strukturerna. Det kan handla om arbetsbelastning, men det kan också handla om att titta på nya arbetssätt som reducerar den arbetsrelaterade ohälsan, säger Ewa Wikström, projektledare och professor i organisation och management vid Handelshögskolan i Göteborg.

Arbetet med organisatoriska och sociala frågor är ganska abstrakt för många.

Minskad sjukfrånvaro med processtöd från regionen

Vissa av de arbetsplatser som sökte ekonomiska medel för olika arbetsmiljöåtgärder erbjöds även processtöd av regionen. Det visade sig att de i högre grad föreslog förebyggande och hälsofrämjande åtgärder som hade fokus på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Till skillnad mot dem som inte fick något processtöd minskade också sjukfrånvaron och personalomsättningen på arbetsplatserna.

– Vi ser i studierna att för att lyckas hålla fokus på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder utifrån ett organisatoriskt perspektiv behöver man processtöd.

Sam­arbete är en framgångsfaktor

Projektet visar också att bara omkring hälften av ansökningarna och de föreslagna åtgärderna baserades på en analys av arbetsmiljöproblemen. De som däremot hade ett väl fungerande sam­arbete mellan verksamhetsledning, HR och företagshälsovård var bättre på att identifiera grundproblemen och utforma effektiva åtgärder.

– Men det stannar inte vid att man gjort en lyckad problemanalys. Sedan ska man ner i verksamheterna i de lokala sammanhangen för att se hur förutsättningarna ser ut för att jobba vidare.

– Här kan det behövas en kunskapshöjande insats där man förstår vad det betyder att jobba med organisatoriska förutsättningar och förhållanden som inte bara är kortsiktiga, säger Ewa Wikström.

Chefer behöver rätt förutsättningar

Offentliga sektorn är en komplex organisation med en rad skilda verksamheter och yrkesgrupper under samma tak. Cheferna är ofta hårt belastade och för att kunna jobba med arbetsmiljöfrågorna behöver de tid, kunskap och andra förutsättningar, menar forskarna.

Samtidigt är arbetet med organisatoriska och sociala frågor ganska abstrakt för många. För att genomföra rätt arbetsmiljöinsatser och få dem att fungera effektivt och långsiktigt kan det därför vara motiverat att ta hjälp från företagshälsovården eller andra experter.

– Cheferna känner sig många gånger ganska ensamma i att jobba med arbetsmiljöfrågor och kan ha svårt att bedöma vilka frågor man ska agera på, säger Ewa Wikström.

Text: Krister Zeidler Bild: Johnér Bildbyrå

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, december 2021. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.