Fördelen med att mäta kortisol i hårstrån är att det berättar om hur stressen sett ut de senaste månaderna, säger Tomas Faresjö, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet.
Foto: Anna-Maria E. Alsand
Forskning som hänger på håret
Genom att mäta stresshormonet kortisol i hårstrån kan man se om en person löper risk för hjärt-kärlsjukdom. – Metoden kan användas till arbetsmiljöforskning inom specifika yrken, säger Tomas Faresjö, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet.
Trygg på jobbet, oktober 2023.
För ungefär tio år sedan började Tomas Faresjö och hans forskarlag med den första studien för att mäta långtidsstress i hårstrån. Stressen mäts genom en biomarkör för hormonet kortisol.
– Den vanliga metoden är att mäta kortisol i saliv, men då mäter man bara hur det har sett ut den senaste kvarten, hur stressad personen är just nu. För att få ett mätvärde på långtidsstress behöver man mäta flera gånger om dagen under lång tid. Fördelen med att mäta kortisol i hårstrån är att det berättar om hur stressen sett ut de senaste månaderna.
Flera faktorer påverkar risk för hjärtinfarkt
Risk för hjärtinfarkt hänger ihop med ett antal faktorer som rökning, högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Nu kan förhöjt kortisol under längre tid läggas till riskbilden. Forskarna har analyserat hårprover från deltagare i den stora studien Scapis, som Hjärt-lungfonden driver.
– Det är Sveriges största medicinska studie med 30 000 deltagare. Vi fick klippa lite hår på 5 000 människor, alla i åldern 50 till 65, säger Tomas Faresjö.
Svaren på intervjuerna visar att det är de saker vi inte kan påverka som gör oss mest stressade.
Sedan analyserades hårprover från 200 personer med konstaterad hjärtinfarkt.
– Vi kontaktade kardiologklinikerna på tre större sjukhus och deltagarna fick svara på samma frågor som i Scapisstudien. När de skrevs ut analyserade vi deras hår. Vi ville se hur det sett ut före hjärtinfarkten. Sedan jämförde vi det med normalbefolkningen, det vill säga deltagarna i Scapis.
Resultatet visade att personerna som haft en hjärtinfarkt hade tydligt förhöjda kortisolnivåer en månad innan infarkterna utlöstes. Samtidigt sjönk testosteronnivåerna.
– Det här visar på en biologisk stress, att testosteronnivåerna sjunker stämmer med grundläggande biologi, vilket är ett viktigt genombrott, säger Tomas Faresjö.
Dåliga chefer kan bidra till långtidsstress
Exempel på faktorer bakom långtidsstress kan vara dålig ekonomi, konflikter på jobbet och dåliga chefer.
– Svaren på intervjuerna i Scapisstudien visar att det är de saker vi inte kan påverka som gör oss mest stressade. Stödet från de närmaste cheferna är en sådan sak, men också vilka kollegor vi har. De män och kvinnor som hade dåligt stöd från sina närmaste chefer hade högre kortisolnivåer. Kvinnor verkar också vara mer påverkade av kollegorna, där såg vi ett mindre samband för män. Det här visar hur viktigt det är att följa upp långtidsstress och jobba för att chefer ger rätt stöd till sina anställda, betonar Tomas Faresjö.
– Det är till exempel viktigt att företagshälsovården tar upp stressen som en konkret fråga och frågar människor hur det ligger till med den.
Innan mätmetoden kan komma att användas inom primärvården dröjer det säkert tio år, menar Tomas Faresjö. Han ser stor potential i att fortsätta forskningen med det nya mätverktyget.
– En tänkbar studie är att undersöka långtidsstress inom olika yrken. Vi vet att vissa yrken är mer stressande än andra, men det behövs mer forskning och kartläggning med många deltagare, säger han.
Text: Karin Janson
Foto: Linköpings universitet, Anna-Maria E. Alsand
Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, oktober 2023. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.
Forskarna har analyserat hårprover från deltagare i den stora studien Scapis, som Hjärt-lungfonden driver.
Fakta Tomas Faresjö
Tomas Faresjö, professor vid Linköpings universitet, har ingått i, och fått finansiering av Afa Försäkring, det femåriga FoU-programmet "Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom" med forskningsprojektet "Långtidstress i den yrkesverksamma befolkningen – ökar det risken för hjärtkärlsjuklighet?".
Mer innehåll från Trygg på jobbet
Forskningen som gjorde fabriken säkrare
Fler och fler blev sjuka. När miljöskyddsinspektören slog larm om att det kunde ha med skärvätskor att göra tog flygmotortillverkaren GKN Aerospace tag i problemet.
Trygg på jobbets artikelarkiv
I arkivet hittar du det urval av artiklar från tidningen Trygg på jobbet som vi publicerat som webbsidor. Samtliga artiklar hittar du i pdf-versionen av tidningen.