Nyhetsbrevet Hälsa och ohälsa i arbetslivet

Det här är sista utskicket av ”Hälsa och ohälsa i arbetslivet” i denna form. Från oktober ingår dessa omvärldsspaningar i ett nytt nyhetsbrev - ”Förebygg arbets­skador och ohälsa med Afa För­säkring”.

Att halka eller snubbla är den vanligaste orsaken till alla anmälda arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro. Arbetsmiljöverket ska nu kontrollera hur arbetsgivare arbetar med att förebygga riskerna för att halka och snubbla på arbetsplatsen.

Under 2023 dog 60 personer på jobbet. Dessutom beräknas cirka 3 000 personer dö i förtid varje år i sjukdomar eller skador som beror på ohälsosamma arbetsmiljöer, visar statistik från Arbetsmiljöverket.

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.

2023 var ett mörkt år på svensk arbets­marknad. Antalet arbetsorsakade besvär och dödsfall visar att en god arbetsmiljö inte prioriteras tillräckligt högt. Det framgår av Arbetsmiljöverkets års­redovisning.

Elever som utbildas till undersköterskor beskriver i intervjuer att de möter sexuella trakasserier från patienter och omsorgstagare och att det förbises i gymnasieskolans undervisning.

För att öka säkerheten och förebygga arbetsmiljörisker i bygg- och anläggningsprojekt träder nya regler i kraft den 1 januari 2025. Läs om de nya reglerna, samt det senaste inom psykisk hälsa i arbetslivet i månadens nyhetsbrev.

Var fjärde person som arbetar uppger att de har hälsobesvär på grund av jobbet, enligt en ny undersökning från Arbetsmiljöverket. Vart fjärde företag saknar också rutiner mot risker med digitalt arbete. Läs mer om undersökningarna i månadens nyhetsbrev.

Vabbandet skiljer sig mycket mellan olika yrken, och andelen som vabbar är högst för hantverksyrken inom bygg och tillverkning. Lägsta andelen är bland chefer. Läs mer om undersökningen i månadens nyhetsbrev.

Ny fokusrapport från Arbetsmiljöverket visar att utrikes födda upplever sig ha sämre arbetsmiljö än sysselsatta födda i Sverige. Det gäller både den organisatoriska och sociala, men även den fysiska arbetsmiljön. Bland annat är andelen som säger att de utsatts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen dubbelt så stor bland utrikes födda personer.

Nära 1 500 ungdomar råkade ut för arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro förra sommaren. Nu inspekterar Arbetsmiljöverket arbetsplatser som är vanliga bland ungdomar.

Distansarbete gör oss mer produktiva och ökar chansen att vi stannar kvar på en arbetsplats. Det visar en genomgång av flera studier.

Hektiskt på jobbet? Du är inte ensam. En av fem svenska arbetstagare uppger i en undersökning att december är den månad när de är som mest stressade på jobbet, skriver tidningen Kollega.

Corona fick svenskarna att byta jobb. Nytt liv, ny karriär. Pandemin fick nästan var fjärde svensk att bryta upp för att förverkliga sig själva, skriver KvalitetsMagasinet.

Coronakommissionen har utvärderat regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och spridningens effekter.

Är Sverige sämst i Norden på arbetsmiljö? Sett till antal sysselsatta är svaret ja. Vi har betydligt mindre statlig arbetsmiljöbudget och färre antal inspektörer än våra grannländer. Inte på många år har Sverige levt upp till internationella krav kring arbetsmiljö. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas en inspektör per 10 000 arbetstagare. Sverige bör alltså med sina 5,1 miljoner sysselsatta ha 510 arbetsmiljöinspektörer för att följa FN:s riktlinjer. I fjol hade Sverige 258 styc...

Antikroppar mot covid-19 fortsätter öka. Den höga vaccinationstäckningen har resulterat i att en stor andel av befolkningen nu har antikroppar mot covid-19. Det visar Folkhälsomyndighetens senaste undersökning där mer än tre fjärdedelar av befolkningen har antikroppar. Den här månadens nyhetsbrev fokuserar huvudsakligen på utvärderingar av hemarbete och distansarbete under pandemin.

Det här gäller vid återgång till arbetsplatsen. Många arbetsplatser påverkas när coronarestriktionerna upphör den 29 september. Covid-19 är fortfarande en allvarlig smitta och en risk för den enskilda medarbetaren. Därför är det viktigt att arbetsgivare fortsatt håller sig uppdaterade om det lokala smittläget, riskbedömer och vidtar åtgärder för att minimera smittspridning på arbetsplatsen.

Ökad ohälsa på svenska arbetsplatser 2020. Var tredje sysselsatt upplever hälsoproblem kopplade till arbetet enligt en ny undersökning från Arbetsmiljöverket. Trötthet och värk i kroppen är de vanligaste besvären. För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar inom kommuner och regioner. Där upplever fyra av tio hälsobesvär till följd av jobbet.

I veckan var det världsarbetsmiljödagen. Arbetsmiljöverket uppmärksammade dagen med att lyfta sitt arbete med nollvisionen mot dödsolyckor - att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet.

Friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid. Arbets­miljö­arbetet ska inte bara skydda arbetstagare från skador, det kan också vara ett hälsofrämjande arbete som skapar en god hälsa. I ett uppdrag från regeringen har Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap sammanställt friskfaktorer som kan bidra till en hållbar och hälsosam arbetsmiljö.

Hittills har totalt 230 517 vaccinationer mot covid-19 rapporterats in från regionerna till det nationella vaccinationsregistret. Antal vaccinerade personer är 216 269 till och med idag. Nu har Folkhälsomyndigheten byggt en ny sida där det går att följa utvecklingen löpande.

Vaccinet är här och vi börjar 2021 med en ny Covid-19-lag. I lagrådsremissen föreslås en ny lag om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Det allmänna ska enligt förslaget genom föreskrifter och beslut kunna vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på annat sätt förhindra smittspridning. Den nya lagen är avsedd att möjliggöra träffsäkra åtgärder som inte i onödan hindrar sådan verksamhet som kan genomföras på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt.

Många som arbetar i vård, omsorg och skola är under hård press, eftersom de utsätts för en kombination av höga krav och litet eget inflytande. Totalt har sex av tio sysselsatta alldeles för mycket att göra på jobbet, visar Arbetsmiljöverkets undersökning.