Ny behandling av utmattning fokuserar på meningsfullhet

– Vi har utvecklat en modell för behandling av utmattning utifrån en vetenskaplig teori om analys och förändring av beteenden, säger Jakob Clason van de Leur, doktor i psykologi vid Uppsala universitet.

– Nu ska vi studera den nya modellen för sig och i kombination med läkar- och psykologstöd för återgång i arbete. Och så ska vi jämföra resultaten med traditionell avslappningsbehandling vid utmattning.

Jakob Clason van de Leur har en bakgrund som psykolog och arbetade tidigare på en specialistmottagning för utmattningssyndrom. Där väcktes hans intresse för att utveckla en effektivare behandling. I behandlingsmodellen han har varit med att ta fram ligger fokus på meningsfullhet och socialt stöd snarare än återhämtning. Nu har han fått forskningsstöd av Afa För­säkring för att utvärdera modellen.

– Många av de behandlingar som ges för utmattning är ganska ospecifika teoretiskt. Det gör att man inte riktigt vet vilken insats som leder till ett visst resultat. Vår behandling har ett tydligt teoretiskt fokus som bygger på att patienten får definiera vad som känns viktigt i livet och sedan exponeras för olika situationer för att närma sig dessa saker, säger han.

Hemuppgifter och stöd för att återgå i arbete

I studien kommer tre grupper med 60–80 patienter i varje att rekryteras. De kommer att få behandling med antingen den nya modellen, den nya modellen inklusive stöd för arbetsåtergång eller med traditionell avslappning.

– Behandlingen vi har utvecklat är internetbaserad och innehåller hemuppgifter som patienterna ska omsätta i sin vardag. Det handlar om att öva på att göra sådant som känns meningsfullt, till exempel att fokusera på spontanitet och lustfylldhet. Men det kan också handla om att utmana rädslan för att begå misstag eller att visa sig sårbar och be om hjälp, säger Jakob Clason van de Leur.

– Jag tror att de flesta som jobbar med utmattningssyndrom ser att patienterna behöver stöd för att komma tillbaka i sociala sammanhang och arbete. Men man vet inte riktigt hur det ska göras. Det som är speciellt med den här studien är patienten får stöd av både en psykolog och en läkare för att planera återgången i arbete.

Vad hoppas du på av projektet?

– Jag hoppas att det här nya perspektivet på hur man kan behandla utmattning genom att fokusera på meningsfullhet ska visa på positiva resultat. Och så hoppas jag att den extra insatsen för arbetsåtergång leder till att fler kan börja arbeta igen. Det skulle också vara en teoretiskt viktig poäng att visa att behandling av utmattningssyndrom inte nödvändigtvis bara behöver handla om återhämtning, nedvarvning och avslappning.

Hur tänker ni er att resultaten ska komma till nytta?

– Om behandlingen visar sig vara effektiv så är det ganska lätt att sprida den i vården i och med att den är digital. Den kommer förhoppningsvis också påvisa vikten av att en psykolog och en läkare sam­arbetar i planeringen av patientens sjukskrivning och arbetsåtergång, säger han.

– Idag ges behandlingar för utmattning på specialistnivå och ofta under sex månader. Det här är en modell som kan användas i primärvården. Vår pilotstudie visade att det räckte med tolv veckors behandling, med totalt 10 timmar klinikkontakt istället för 40 som i dagens längre behandlingar. Så med den här nya modellen ser vi ut att kunna behandla utmattning på hälften så lång tid och med en fjärdedel av re­surserna.

Forskning som kommer till praktisk nytta

– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbets­skador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Jakob Clason van de Leur och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.

Projektet En biopsykosocial behandlingsmodell för utmattningssyndrom med fokus på arbetsåtergång pågår till september 2027. Läs mer om projektet och övriga projekt i anslagsomgången på Afa Försäkrings FoU-webb.

Text: Adam Fredholm

Kontakt:

Jakob Clason van de Leur, fil. doktor i psykologi, Uppsala universitet, jakob.clason-vandeleur@psyk.uu.se.
Diana Persson, forskningssekreterare på FoU-avdelningen, Afa För­säkring, 076–101 98 15, diana.persson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa För­säkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.

Afa För­säkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Vi finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor om året. Därmed bidrar vi till färre arbets­skador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer infor­mation finns på Afa Försäkrings FoU-webb.