Trygghetssystemen ur ett internationellt perspektiv

NyhetPublicerad 1 september 2014

Hur ska de svenska sociala trygghetssystemen se ut i en värld där både människor och företag rör sig över gränserna på ett nytt sätt? Den frågan ska en utredning försöka ge svar på.– Globaliseringen trycker på och ställer nya krav, konstaterar enmansutredaren Per Åkesson.

De svenska trygghetssystemen står inför ändrade förutsättningar, som en följd av globaliseringen och den fria rörligheten inom EU. Detsamma gäller för andra länder med utvecklad social trygghet.

Migrationen ökar, både inom och utom EU, och det blir allt vanligare att människor till exempel arbetar tillfälligt i ett annat land, eller bor i ett land och är anställda i ett annat. Rörligheten är viktig för Sverige, inte minst med tanke på den åldrande befolkningen.

Syftet med den nya utredningen är att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk för försäkringstillhörighet i trygghetssystemen. Uppdraget omfattar den allmänna (lagstadgade) socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvården. Det ska bli tydligare när människor, som rör sig till eller ifrån Sverige, har rätt till olika former av ersättning.

Lite tillspetsat kan huvudfrågan uttryckas som "vem ska inte omfattas av svensk social trygghet?", beskrev Per Åkesson då han presenterade utredningsuppdraget på ett AFA-seminarium nyligen. Det handlar om att göra en avvägning och om att ta ställning till hur Sverige vill att det ska fungera.

– Vi äger inte hela frågan, eftersom det finns internationella regelverk, men vi äger faktiskt en hel del.

EU-medborgare har rätt att röra sig fritt över gränserna och länderna ska i princip behandla dem lika som sina egna medborgare. Samtidigt bestämmer varje land över sina sociala trygghetssystem.

– Det finns en del som skaver i detta och en del målkonflikter, sa Per Åkesson. Det finns en stark spänning mellan rätten till fri rörlighet och de sociala trygghetsfrågorna. De är en del av kärnan i EU-samarbetet, men har också potential att stjälpa hela unionen.

Utredningen ska utmynna i dels en kunskapsöversikt, dels förslag till ändringar.

Frågorna är svåra, poängterade Per Åkesson.

– Det finns en lång historia till varför de svenska systemen ser ut som de gör. Den går inte tio år tillbaka i tiden, utan hundratals. Så är det i resten av världen också, så det är inte fråga om att Sverige ska gå över till något annat lands system, eller att exempelvis Belgien skulle gå över till en nordisk modell.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, där många frågor löses i förhandlingar mellan arbets­marknadens parter ska bestå, enligt direktiven till utredningen. Arbetslöshetsförsäkringen ska fortfarande bygga på medlemskap i en a-kassa, samtidigt som utredaren ska analysera förhållandet mellan det svenska a-kassesystemet och EU-reglerna.

Ett särdrag i den svenska sjuk­försäkringen är att sjuk­penning­grundande inkomst (SGI) och rätten till sjukpenning inte fastställs förrän en person begär ersättning. I många andra länder vet man i förväg vilken sjuk­försäkring man har rätt till.

– Det är inte självklart att den svenska försäkringen måste se ut på det här sättet, det är en av de frågor vi ska titta på.

Sociala förmåner hanteras dessutom av flera olika aktörer i Sverige, bland annat Försäkrings­kassan, a-kassorna och Pensionsmyndigheten. Olika regelverk kan ha skilda definitioner av centrala begrepp, till exempel av när en person räknas som bosatt i landet.

En central fråga är i vilken utsträckning man ska få tillgodoräkna sig arbete och inkomster i andra länder. Pensioner, barnbidrag och andra förmåner kopplade till familjen är viktiga för människor som rör sig mellan olika länder.

– Få räknar med att bli sjuka, men föräldrapenning vill man ha både då man kommer hit och då man åker ut för att arbeta, sa Per Åkesson.

Utredningen startade i höst, och ska vara klar i mars 2016.

Länk till utredningens direktiv, Svensk social trygghet i en internationell värld (2014:109):