Tre personer i varselkläder och skyddshjälmar står utomhus framför Aspa bruk. Det ryker ur skorstenarna.

Foto: Kristina Sahlén

Aktiv säkerhetskultur i fokus på Aspa bruk

Tidning - Trygg på jobbetPublicerad 29 januari 2025

Hur säger man till en kollega som slarvar med säkerheten utan att det landar fel? Det vill Aspa bruk ta reda på tillsammans med forskare. – Alla ska känna att de vågar säga till alla, säger Elin Karlsson, HR-chef.

Ur Trygg på jobbet, december 2024

Precis invid Vättern, strax söder om Askersund, ligger Aspa bruk. Pappers- och massaindustrin har flera säkerhetsutmaningar. Därför tackade Aspa bruk ja till att vara med i ett nytt forsknings­projekt, Aktiv säkerhetskultur.

– Vi har pratat mycket om vad vi vill få ut av begreppet aktiv säkerhetskultur. För oss handlar det mycket om värderingar och beteenden, hur vi är mot varandra, säger Elin Karlsson, HR-chef.

Alla ska vara med

En arbetsgrupp med forskarna från högskolan i Halmstad, HR-personal och säkerhetschef har pratat med alla arbetsgrupper om hur de upplever säkerhetskulturen.

– Vi kände att det var viktigt att få med alla som jobbar här och inte bara cheferna. Vi har gått runt i alla skiftlag och personalgrupper och frågat hur de ser på begreppet aktiv säkerhetskultur. Vad är ens eget ansvar? Hur kan jag bemöta andra? säger Elin Karlsson.

En sak som kom upp från flera arbetsgrupper var att det kan vara svårt att säga till medarbetare som är äldre eller kanske har jobbat längre och har mer erfarenhet.

– Man kanske ser att någon har glömt säkerhetsbältet på trucken eller något annat som innebär en säkerhetsrisk, men man väljer att inte säga till för att man är rädd för att det ska tas emot på fel sätt, säger Elin Karlsson.

Många har jobbat länge på företaget, som bildades i sin nuvarande form 1927.

– Oftast säger man att kulturen sitter i väggarna. Men inget sitter egentligen i väggarna, det är ju vi som jobbar här som skapar arbetsmiljön och kulturen, säger Elin Karlsson.

Övningar för att se hur man reagerar

Nästa steg blev en utbildning för skydds­ombud och informella ledare, det vill säga personer som kan påverka andra i personalgruppen. Där fick de bland annat göra ett självledarskapstest, för att se hur man reagerar i olika situationer.

Sedan fick de öva i rollspel på hur man kan säga till när en medarbetare bryter mot säkerheten, med verkliga situationer från riskrapporteringssystemet.

– Vi valde några case, till exempel att det låg slangar på golvet, och övade på den situationen, säger Elin Karlsson.

Efter övningen blev det en diskussion. Kunde man ha sagt till på ett annat sätt? Hur når man fram?

– Jag fick med mig lite nya tankesätt och nya sätt att kommunicera, säger skydds­ombudet Camilla Larsson, som har jobbat som laboratorieassistent i sju år.

– Det är viktigt att man inte pekar med hela handen och är en besserwisser, utan att man uttrycker sig lite mer med omtanke och jag-budskap. Till exempel ”Jag blir orolig när jag ser att du har glömt hjälmen” eller ”Men har du glömt glasögonen i dag?” Det handlar mycket om hur man säger saker, fortsätter hon.

Att säga till på ett bra sätt

Emil Borg har jobbat som elektriker på Aspa bruk i fem och ett halvt år. Han rör sig över hela området, vilket innebär många kontaktytor med medarbetare från andra arbetsgrupper.

– En del har jobbat här i 40 år. Då kan det som relativt ny kännas svårt att säga till om man tycker någon borde göra något annorlunda. Det som var bra med utbildningen är att vi fick lära oss att säga till på ett bra sätt, så att man inte låter dum.

Syftet med projektet aktiv säkerhetskommunikation är i förlängningen att minska antalet tillbud.

– Man kan förstås rapportera in en risk i vårt system också om man ser att någon inte följer säkerhetsföreskrifterna, men om man säger till direkt så minskas ju risken ytterligare, säger Elin Karlsson.

– Alla ska känna att de vågar säga till alla, även oss chefer. Jag tror också att det är viktigt att vi chefer är ödmjuka och kan berätta att vi gör fel ibland. Att det finns en dialog och öppenhet hela vägen.

Viktigt visa omtanke om varandra

Samtidigt fortsätter arbetet med säkerhetskommunikationen. Nästa steg är att följa upp arbetet i arbetsgrupperna.

– Vi har tagit fram filmer med olika situationer, där våra medarbetare medverkar. Vi tycker att det är viktigt att det är de som syns, för att skapa igenkänning. Och att visa positiva exempel, säger Elin Karlsson och fortsätter:

– Jag tror att det är viktigt att bygga på det som är bra och det som redan fungerar också, för att ge positiv input. Målet är att alla medarbetare ska vara och känna sig säkra. Och att alla ska känna sig delaktiga i arbetet med att skapa en säker kultur.

– Att vi har omtanke om varandra, helt enkelt. Och att vi tänker efter före och vågar säga till för att minska antalet tillbud, säger Elin Karlsson.

Text: Karin Janson
Foto: Kristina Sahlén

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, december 2024. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.

Faktagranskad

31 januari 2025

Läs fler artiklar ur Trygg på Jobbet

Omslaget till Trygg på jobbet nummer 1 2024. En person står invid en häst i stallgången.

Vår tidning Trygg på jobbet

Trygg på jobbet har fokus på arbetsmiljö och arbetsliv. Läs nyheter om kollektiv­avtalade försäk­ringar och reportage från arbetsplatser.

Omslag till tidningen Trygg på jobbet

Trygg på jobbets artikelarkiv

I arkivet hittar du det urval av artiklar från tidningen Trygg på jobbet som vi publicerat som webbsidor. Samtliga artiklar hittar du i pdf-versionen av tidningen.