Hemtjänstpersonal tar fram cyklar ur förråd.

Camilla Ståhl och Christopher Karlsson får ta stort eget ansvar för omsorgstagarna. "Det är ju vi som träffar dem mest", säger Camilla.

Foto: Miranda Solvang

Många vinnare när hemtjänsten tänkte nytt

Tidning - Trygg på jobbetPublicerad 14 oktober 2024

Från stressad hemtjänstpersonal och ”besvärliga” äldre. Till ökad arbetsglädje och omsorgstagare som mår bättre. Det här måste väl ha varit dyrt för Karlstads kommun?

Ur Trygg på jobbet, oktober 2024

När vårdbiträdet Christopher Karlsson kommer till jobbet på hemvårdsenhet fem i Karlstad loggar han in i planeringssystemet på mobilen och ser vilka han ska besöka under kvällen.

– Jag kommer att träffa tio omsorgstagare på mitt pass, några besöker vi flera gånger. Om jag ser att någon har extra behov så kan jag flytta om tiden, förklarar han.

Tidigare var det inte så. Då hade Karlstads kommun, likt de allra flesta hemtjänster i landet, ett fast schema med tidsstyrning.

– Nu har vi möjlighet att anpassa våra besök efter den vi ska till, och det gör att både vi och de äldre känner sig tryggare, säger undersköterskan Camilla Ståhl som har arbetat här sedan 2011.

– Säg till exempel att någon har mycket värk. I stället för att jag ska ge mediciner och sedan direkt värma maten och göra klart allt, så kan jag nu ge mediciner och sedan komma tillbaka lite senare när personen är piggare och så tar vi maten då. Det blir mycket bättre.

Hemtjänsten jobbar tillitsbaserat

För två år sedan startade Karlstads kommun ett projekt för att införa lagen om fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Omsorgsnämnden beslöt också att hemtjänsten skulle börja arbeta tillitsbaserat, med fokus på kontinuitet för omsorgstagarna. Tre arbetsgrupper ingick i en första pilot, bland dem enhet fem. Hemtjänstgrupperna har delats in i team, som arbetar med ett mindre antal omsorgstagare. Teamen träffas två gånger i månaden.

Med det nya arbetssättet har mycket av ansvaret flyttats från gruppledaren till omvårdnadspersonalen. De har fått mandat att skriva genomförandeplaner och delta på möten med andra instanser, som sjukbedömare, hemrehabilitering, biståndsbedömare och framför allt anhöriga.

– Målet är att skapa en bättre arbetsmiljö och en mer personcentrerad och kvalitativ vård för omsorgstagarna. Den nya ansvarsfördelningen skedde successivt. När vi såg att det fungerade kunde vi släppa på mer och mer ansvar, säger Viktor Gustavsson, projektledare för fast omsorgskontakt.

Den nya ansvarsfördelningen skedde successivt. När vi såg att det fungerade kunde vi släppa på mer och mer ansvar.

Viktor Gustavsson, projektledare för fast omsorgskontakt.

En utmaning har varit att anpassa schemat så att personalen går omlott med varandra.

– Jag tror att nyckeln har varit kommunikation och delaktighet under hela schemaprocessen säger Åsa Cooper, som är enhetschef för enhet fem.

Mindre stress, mer delaktighet

Att få utökat ansvar skulle kunna bidra till ökad stress. Så har det inte blivit: de utvärderingar som gjorts hittills visar på en minskad känsla av stress och en ökad känsla av delaktighet.

– Jag jobbar här för att jag älskar att ta hand om människor. Och det känner jag att vi gör nu, vi har en helt annan möjlighet att bygga fina relationer med våra omsorgstagare. De är helt underbara, många står i fönstret och väntar på att vi ska komma. Det är jättehärligt och gör att jag känner en sådan glädje på jobbet, säger Camilla Ståhl.

Hon är utbildad inom demenssjukdomar och återkommer till hur viktigt det är att skapa ett bra möte med de äldre.

Det är viktigt med kontinuitet, att bygga relationen stegvis så att omsorgstagarna blir trygga. Christopher Karlsson berättar om en person som först inte ville släppa hemtjänsten innanför tröskeln.

– Jag funderade mycket på vad vi kunde göra och bollade med kognitionsteamet. Vi hittade saker som kvinnan tyckte om, som viss musik och att ha nagellack. Det gick inte att börja med dusch direkt, utan jag fick henne att tvätta händerna och så tog vi det stegvis. Efter åtta månader har vi nu kommit väldigt långt och kognitionsteamet kan avsluta sin insats.

Alla omsorgstagare har fått en fast och en vice omsorgskontakt, som de kan nå på mobil. Tidigare var det bara gruppchefen som tog samtal från anhöriga.

Nu sänker vi dessutom kostnaderna eftersom vi har lägre sjukfrånvaro. De pengarna kan vi lägga på att arbeta mer med kvalitet.

Åsa Cooper, enhetschef för enhet fem

– Personligen tycker jag att det är bra att vi har direktkontakt med de äldre, det är ju vi som är ute hos dem och vet vad som händer dagligen. Att de vet att de kan ringa oss tror jag är en faktor som också minskar oron hos många, säger Christopher Karlsson.

Färre är sjukskrivna nu

I schemat finns också utrymme för kvalitetstid. Den kan användas till administration och möten när det behövs, men också till social samvaro. Förra året tog Camilla Ståhl och Christopher Karlsson med två personer på en större utflykt. Först tog de båtbussen till Mariebergsskogen och där en rundtur med tåg förbi djurhagar, gammelskog och historiska byggnader.

– De blev som fnittriga tonåringar och nu frågar de när vi ska åka nästa gång. Många av våra äldre är ensamma. Det är inte alla som har anhöriga eller vänner. Vi pratar alltid om vilka som har behov av att få extra social samvaro och försöker göra något extra för dem under trivseltiden, säger Camilla Ståhl.

Sedan det nya arbetssättet infördes har sjukskrivningstalen minskat hos hemtjänsten med i snitt två procent på två år. På vissa enheter, som enhet fem, är skillnaden större.

– Historiskt sett har vi haft en hög sjukfrånvaro på enhet fem. Sedan vi började med det tillitsbaserade arbetssättet har den gått ner väldigt mycket, vilket är jätteroligt, säger enhetschefen Åsa Cooper.

En annan effekt de har märkt är att fler söker sommarjobb. Under år 2024 har samtliga hemvårdsenheter i kommunen, cirka 600 anställda, börjat med tillitsbaserat arbetssätt. Arbetet utvärderas löpande tillsammans med en forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Under den första tiden med pilotprojektet ökade kostnaderna för hemtjänsten. Men nu ligger kostnaden på samma nivå som i tidigare budget.

– Vi fick tillskott från politikerna för den första tiden. Nu sänker vi dessutom kostnaderna eftersom vi har lägre sjukfrånvaro. De pengarna kan vi lägga på att arbeta mer med kvalitet. Vi har hela tiden tänkt att vi ska skapa en modell som ska ha en god kvalitet och en hållbar ekonomi långsiktigt, säger Åsa Cooper.

Klockan närmar sig tre och Christopher Karlsson packar en väska med mediciner och vinylhandskar. Han hämtar ut en elcykel ur förrådet. Sedan bär det i väg, på väg mot arbetspassets första omsorgstagare.

Text: Karin Janson
Foto: Miranda Solvang

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, oktober 2024. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.

Uppdaterad

14 oktober 2024

Faktagranskad

14 oktober 2024

Läs fler artiklar ur Trygg på jobbet

Omslaget till Trygg på jobbet nummer 1 2024. En person står invid en häst i stallgången.

Vår tidning Trygg på jobbet

Trygg på jobbet har fokus på arbetsmiljö och arbetsliv. Läs nyheter om kollektiv­avtalade för­säk­ringar och reportage från arbetsplatser.

Omslag till tidningen Trygg på jobbet

Trygg på jobbets artikelarkiv

I arkivet hittar du det urval av artiklar från tidningen Trygg på jobbet som vi publicerat som webbsidor. Samtliga artiklar hittar du i pdf-versionen av tidningen.